Julens sista dag har passerat. Det har legat och grott lite där bak om hur det ska bli och hur man ska känna. Känna av att inte få vara med mamma. Alla högtider eller alla gånger vi träffats så har allt kretsat kring mat.
Särskilt vid högtider. Det har alltid varit fullt organiserat kaos. På något sätt så har mamma fått fram alla mat så att alla kunnat äta när det varit utsatt tid. Då trots att det verkar som att inget ska vara klart i tid. Inte riktigt så illa men ibland har det varit upplevelsen.
Men maten har alltid gått före, att mamma själv har varit i ordning. Hon har gått in i duschen fem minuter innan det är bestämt att gästerna ska komma. Kanske tio minuter innan men absolut inte mer. Då har allt stått och småputtrat på spisen eller i ugnen och mamma har kommit nyduschad tills det är dags att äta. På pricken klockan som det var bestämt.
Ungefär så har vi haft det under helgen. Vi har haft fullt organiserat kaos. Som blivit klart i tid men sett ut som att det inte skulle bli riktigt klart när det var tanken. Nu börjar resterna sina. Och julen är över. Idag kommer det bli lutfisk till lunch. Mammas älskade lutfisk. Inte älskad av alla men jag och min bror tycker om det också.
Mamma är med oss. Snart är det nyår. Det blir en annan högtid som kommer bli konstig utan mamma. Men det får bli en annan gång. Nu ska jag fokusera på att vi ska äta lutfisk och tillsammans ska vi göra precis som mamma brukade göra. Kallt ska det vara också. Riktigt härlig vinterdag.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.