Författare: Josefin

Om jag pratar om SJ så händer det mycket mer än ofta. Om jag pratar om att flyga så händer det ganska ofta. Igår flög jag hem från Bratislava.

Dagen inleddes med mer roligt arbete innan vi avslutade vid lunch. Strax efter vi börjat så kom ett meddelande från SJ att min resa var inställd. Den resan är idag och jag sitter på det tåget om ett litet tag. När jag läste mer så var det inställt från flygplatsen och jag fick ta mig själv med annan tågoperatör till Malmö.

Detta händer alltså mycket ofta. Att man inte kan tror att det man bokat är det som blir när jag åker tåg. Efter det meddelandet och mötet var klart så njöt jag av härligt väder och fint sällskap tills det var dags att ta flyget.

På flyget, det var då det hände. Det som händer ganska ofta. Jag är lång och bokar därefter. Jag betalar dock nästan aldrig extra utan försöker hitta det bästa som går.

Det bästa jag hittade var en nödutgångs-plats som inte kostade mer, men hade heller inget extra benutrymme. Det som var fördelen var att det bara var två platser och en hel plats fri vid sidan om.

När jag suttit på den platsen i ungefär 2 minuter så kommer en mycket trevlig flygvärdinna och frågar om jag vill byta plats? Hon tyckte det såg lite trångt ut så om jag ville så fick jag gärna byta. Jag tackade (så klart) för erbjudandet och tog det mycket villigt. Det jag fick var en nödutgångsplats med väldigt mycket benutrymme. Just detta händer ganska ofta. Att en snäll själ byter mig till bättre plats.

Jag skulle dessutom vilja påstå att det händer varje gång det finns ledig plats som de kan ge. Jag är mycket tacksam för att det finns människor som ger lite mer än vad de behöver.

När jag redan blivit kompenserad av karma med att få plats med mina ben så kommer jag fram till hotellet och är väldigt trött. Någon annan är nog tröttare för han är nog inte ens ett år. Självklart släpper jag före i incheckningen. Klockan är ändå snart midnatt. Då ska småttingar sova sedan länge. Då kommer karma igen och jag får uppgradering på rummet. Vilket är trevligt men jag kommer ju inte nyttja det så mycket. Men ändå, och detta, det händer inte alls ofta.

Efter en natt på hotell i Kastrup så sitter jag som sagt strax på tåget hem.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det händer att jag åker buss. Oftast är det stadsbuss och där är det aldrig bälten. Du hoppar på och kan stå upp utan bälte. Samma på tåg och tunnelbanan. Inga bälten.

Nu kommer mina undringar. För det första, dör man mindre vid en krock med buss än om man sitter i en bil? För det andra, dör man mindre om man står upp i än om man sitter ner?

På tåg samt tunnelbananen är risken för krock inte så stor kanske. Det finns ju någon som har koll på vem som får åka var på spåren. Däremot så kan det vara hastiga start och stopp på tunnelbanan. Om man står utan att hålla i sig kan man flyga en bit. Om någon skulle dra i nödbromsen gissar jag att man skulle flyga mer än en bit både på tåg och tunnelbana.

Varför är det inte bältestvång även i stadsbussar, tåg och tunnelbana? Är det bara jag, eller är det säkert ändå? På långfärdsbussar är det bälteskrav. I färdtjänst-bussarna är det bälteskrav. Jag kör inte en meter om inte alla har på sig bälte. Vilket resulterar i att alla sätter på sig bältet.

För även om det är ett lagkrav så innebär det inte att folk sätter på sig bältet. När jag åkte från Wien till Bratislava med buss så var jag helt ensam (tror jag) om att ha på mig bältet. Jag såg ingen annan som satte på dig ett. Jag såg heller ingen annan som hade på sig när jag gick av och andra skulle vidare.

Det jag inte förstår riktigt är hur någon kan tycka att det är säkert att åka buss utan bälte? Tåg eller tunnelbana kan jag förstå mer. Men om ett bälte funnits på tåget så hade jag använt det. Precis som att jag har på mig bältet hela flygresan. Där tar många av sig bältet när bältesskylten slutar lysa. Men turbulens kan dyka upp snabbt och då har jag gärna bältet på.

Jag säger som mamma alltid sa, det är nog mig det är fel på? Klart att man inte skulle dö om bussen skulle volta av vägen och du inte har bälte på dig.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det är procenten för tåg som ankommer i tid nu. 87 procent. Det var inte den siffran i december och januari. Då var det mycket problem med trafiken på grund av kyla och gamla tåg som fick fel hela tiden. Jag åkte på försenade och trasiga tåg då.

Igår var jag bokad på ett av tågen som ingår i de återstående 13 procenten. Fast jag undrar hur siffrorna kommer till, för det är inte möjligt att jag alltid enbart prickar in de procent som är sena. Hur som helst, jag skulle med ett plan. Jag kan låta meddela att jag hade en ganska bajsnödig make när SJ skickar ut 08.06 att mitt tåg är sent som ska gå 10.52.

Hans bajsnödighet blev inte bättre vad tiden led. Från att de inte kunde ge några besked alls till att det blev preliminär tid, till att mitt tåg skulle sluta i Malmö och inte Kastrup som var min slutdestination. Då kan jag meddela att han var riktigt bajsnödig.

När jag också lägger till att det var planerad ankomst till Malmö en timma efter mitt plan hade gått så gick han upp i atomer. Jag suckade mest trött och på den sista punkten ringde jag SJ och frågade om det var rimligt? Att ett tåg som skulle vara i Kastrup 13.18 var planerat till 18.35 i Malmö? Svaret blev att det var inte rimligt, men kanske mycket väl kunde bli så. Som tur var fick jag tag på en trevlig person som hjälpte mig att boka om till tåget efter. En timma sen till Kastrup. Jag slapp byta i Malmö för då hade det nog blivit en och halv timma sent till Kastrup. Och tur för alla som var på mitt bokade tåg anlände de Malmö före 18.35. Det tåget kom fram till Malmö 5 min innan det tåget jag satt på ankom Malmö.

På Kastrup så var det inget teknikstrul som det var på Arlanda. Jag var igenom säkerhetskontrollen på ett fåtal minuter. Sedan kunde maken slappna av. Han hade resfebern och det var jag som reste.

Idag ska jag njuta av att slippa vara på resande fot och kanske få något annat bra gjort.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Om min största problem just nu är att jag inte vet vilka kläder jag ska ta med, då har jag inga stora bekymmer. För det är just nu vad jag inte vet och har svårt att välja. Kläder?

Jag ska åka till Bratislava. I Slovakien är det varmare men fortfarande kallt på kvällarna. Jag som fryser hela tiden har svårt att veta vad jag ska ta med. Jag åker imorgon. Jag ska vara borta över helgen. På lördag ska det vara 18 grader på dagen. På söndag 5 grader på kvällen.

Jag kan inte ta min tjocka långa vinterkappa. Den är för mycket. Men jag kan heller inte ta bara min korta tunnare dunjacka. Jag lär komma på vad jag ska ha med mig. Maken har större bekymmer.

Hans stora problem är om jag kommer med planet över huvudtaget. För jag ska åka med SJ AB för att komma till flygplatsen. Jag har fyra timmars marginal. Tror du jag hinner? Maken är som sagt tveksam.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Oj, vad kallt det var igår. Strålande solsken och isande vindar. Det var inte alls härligt ute. Våra planer ändrades efter att vi insåg hur kallt det var. Det vi gjorde innan vi ändrade våra planer var att sätta upp tvättlinan.

Jag har velat ha en sådan här ställning för tvätten under många år. Jag har alltid hängt tvätten på en massor av flyttbara ställningar. De är för inomhusbruk så de måste tas in när de använts klart.

Vi har heller ingen direkt stor tomt så en vinda på gräsmattan funkar inte. Om vi skulle haft plats så skulle den aldrig användas. Lättare att gå ut på altanen med tvätten än ut och runt huset. Nu har jag tvättlina som alltid kan vara ute och inte är i vägen när den inte används.

Idag blir det ingen tvätt hängd trots solskenet. Däremot ska jag vädra täcken och kuddar och sedan bädda nytt. Det är minst lika bra som att torka tvätten ute.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Många har mindre pengar i plånboken. Ja, det är väl alla som har mindre pengar i plånboken men vissa märker det inte på så stort vis.

En sak som är bra med den dåliga ekonomin visar sig vara att alkoholintaget minskar. Jag hoppas det håller i sig. Inte den dåliga ekonomin utan drickandet. För samhällets ekonomi skulle må mycket bra av det.

CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, är det som gjort mätningen. Som pågått sedan 2000. Läs gärna mer om vad de kommit fram till. Finns både på deras sida men också sammanfattning på SVT:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tydlig-nedgang-i-svenskars-alkoholkonsumtion

Jag håller tummarna helt enkelt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.