Igår påbörjades utvandringen till sommarförvaringen. Alla mina snögubbar ska bort och få komma tillbaka om drygt 8 månader. Solen har kommit och snart ska vi få plus och då försvinner även snön.
Sista bilden av alla snögubbar för denna säsongen.
Lite tråkigt är det så maken peppade mig med att mina snögubbar får ju inte smälta bort. Så därför måste jag skydda dem innan plusgraderna kommer. Ha, ha, han vet vad han ska säga för att göra mig gladare.
Jag tar det i omgångar med mycket vilopauser. Idag forsätter resan för mina fina snögubbar.
Igår var jag hos hjärtläkaren. Han var mycket bra och tydlig. Tydligen så skippade mitt hjärta slag när jag åkte in akut. Vilket kunde hända utan hjärtfel. Sedan var misstanke om förstoring som ultraljudet motbevisade. Däremot var vänster kammare större än höger.
Det kan bero på att jag tränar mycket och om så är fallet så är det helt ofarligt. Sättet att se om så är fallet är genom ultraljud när jag tränar. Då ska det ultraljudet visa att bägge kammarna är lika stora. Då beror det på träningen. Det nya ultraljudet ska jag få ny tid för.
Min syster skickade i förrgår att hon ville ha ett gott besked. Och om inte så kunde jag få trösta mig med en semla. Nu blev det som min kära syster ville, ett besked som ser mycket bra ut. Så därför blev det att fira med en semla.
Det fanns mycket att fira med men vi tog varsin semla jag och maken.
Dagens ord: fira. En semla är bra för allt men bäst till att fira med.
Jag kanske inte tycker om det men likafullt har han rätt. Jag är snurriga tranan. Han tycker det är gulligt som tur är. Igår skulle jag hjälpa äldsta sonen. Jag skulle till honom och tänkte det var smart att ta med min nyckel. På den har jag också nyckel till mina bägge söner.
Strax efter jag kommit till sonen så ringer maken. Han frågar om jag har hans nyckel och jag svarar snabbt att det har jag INTE. Jag tog min nyckel. Har den i jackfickan. Han svarar att min hänger på kroken där hemma.
Min nyckelknippa är hård och nycklarna fälls in i ett hårt skal. Makens är mjuk där nycklarna dras in i en läderpåse. Jag svarade därför igen att jag tog visst mina nycklar. Trots att han påstår att de hänger där hemma.
För att bevisa att de inte är där hemma så går jag till jackan och fiskar upp (så klart) makens nycklar ur fickan. Han fnissar åt mig och ja, jag är snurriga tranan. Han slutade leta efter sina nycklar och tog mina när han skulle iväg. Slutet gott allting gott, bara med fel nycklar.
Minstingen kom på att han ska plantera om sina blommor. Som alla andra ungdomar så är det där och då (nästan) som gäller. Lite förvarning har han. Och skulle det inte gå så hittar han på andra planer.
Nu var planen att ta alla blommor till mamma. Som har jord och innerkrukor samt kunskap. När han planterat klart så tänkte han den smarta idén att vi skulle träna tillsammans. Jag sa att det var alla blommor, va? Om jag gjorde det så överdrev jag lite. Det var alla blommor utan två. De bägge gjordes i somras. Då när jag brukar hålla på med mina växter.
Några av hans blommor som gjordes.
Hans plan gick inte som han tänkt. För tydligen så tar det mer tid än man tror att plantera om blommor. Halva planen lyckades, blommorna blev omskolade samt planterade. Men ingen träning. Efter ett par timmar med att delge min kunskap så var jag slut. Men tanken var god och nu vet han hur man gör när man planterar om växter.
Dagens ord: omstrukturering. Bra att kunna vara snabb i att strukturera om vad som är på schemat.
Det var kul att se att många andra var ute och firade igår. Det var fullsatt på Pinchos som vi valde som matplats. En härligt solig februaridag som avslutades med bästa sällskapet. Jag gillar skarpt att Pinchos har mycket goda alkoholfria drinkar att välja på.
Denna med päron, ingefära och vanilj.
Sedan är det också kul att få göra sig lite iordning ibland. Jag har många fina klänningar från Esther & Inez på Gotland. Antingen får det vara varmare ute eller en anledning för att klä upp sig. Som igår. Då väljer jag gärna dessa som är både sköna, snygga, ekologiska tyger med tillverkning i Visby. Bra för min klimatångest, vilket är en bonus.
Full stass med smycken, make och gula strumpbyxor.
Igår klarade sig maken utan sin snuttefilt. Hela dagen. Det kändes mycket bra även för mig. Han mådde inte illa alls faktiskt. Jag hoppas det håller i sig nu. Men man brukar säga att summan av laster är konstant.
Så när nu snutten inte var med på hela dagen så var Kalle Anka det istället. Kalle var tack och lov inte med oss varje sekund av dagen. Men i många omgångar under hela dagen så kom han på besök.
Vi har haft strul med vårt wifi. Och om något stör friden så är det när nätverket inte fungerar. Kalle var så arg. Han försökte uppdatera, stänga av, bota om, koppla ifrån, koppla om och jag vet inte allt han försökte.
Så här sa våra högtalare när han försökte få på musik. Och i appen så syntes inte högtalarna. Det såg Kalle tydligt.
Varje gång han gjorde något så verkade det som att han lyckats. En gång i flera timmar. Och varje gång det la av så kom Kalle både högljutt och viftande. Ramsor som inte går att skriva om, till och med Kapten Haddock skulle varit förlägen.
Jag antar att Kalle kommer idag igen för det löste sig inte igår. Risken är att delar av tekniken kommer flyga ut genom fönstret. Jag hoppas han öppnar fönstret innan om det händer.
Dagens ord: piggare. Maken var piggare och det glädjer mig.
Det är lätt att snöa in på samma mat som man gör återkommande. Makens sådana saker är korv med bröd samt hamburgare. Korv med bröd är han stora favorit och återkommer av den anledningen mer än att det också är enkelt.
Men det finns andra saker som spagetti och köttfärssås, stuvade makaroner och falukorv eller köttbullar och potatismos. Det finns fler men poängen är att man hamnar i en slinga av saker som man gör.
För lite sedan gjorde vi tjocka revben. Det har vi alltid på jul men sedan glöms det bort. Konstigt nog, för det är ju så enkelt. Koka länge med smått och gott. Sedan är det en halvtimma i ugnen med glaze. Kokningen går ju göra dagar i förväg och sedan koka potatis och in i ugnen med revbenen.
Tacopaj gjorde vi igår. Något som vi glömmer att göra med. Dock inte en gång om året som med revbenen men kanske två eller tre. Jag fattar inte varför då det också är enkelt. Har du något som du tycker är gott och kanske även enkelt som du glömmer bort att göra?
Tacopaj går också bra att förbereda. Här står den och väntar på att åka in i ugnen.
Dagens ord: Minnas. Jag minns och kommer ihåg vad som är gott.
Igår var snuttefilten tillbaka. Han har ”bara” mått illa i helgen och känt sig trygg utan sin snuttefilt. Men igår behövdes den alltså. Eftersom det var mer än illamående.
Jag är orolig och så klart påverkar det mig och hur jag mår. Jag är rädd att maken inte lyssnar på sig själv, sin kropp eller för den delen mig. Jag är rädd vad konsekvenserna blir. Att springa på toaletten och kräkas eller klökas hela tiden är svårt att få till ett liv i övrigt med.
Jag mår inte bättre av att veta att det är till stor del jag som orsakat det. Allt han fått göra för att jag inte kan. Först fick han ordna lön åt oss båda och sedan hand om mig och på det ett hus att sköta.
Nu är vi där hans kropp har lagt av på grund av stress. Han skulle behöva få stanna ett tag och bara andas. Vilket är svårt som egen företagare där den ena parten, jag, är ute ur bilden.
Månaderna har gått innan han sökte hjälp. Månader har passerat efter han sökt och hjälpen blev medicin. Medicin är bra men vad hjälper det i slutändan om inte stressen tas bort? Jag är orolig för honom och han för mig. Den blinde hjälper den döve…
Dagens ord: Svårt. Svårt att hitta dagens ord just nu.
Jag har ett tag försökt utöka mitt intag av protein. Inte helt lätt tycker jag. Jag äter ägg till frukost och har plussat på med kvarg också. Dock är jag inte så förtjust i kvarg. Den är bättre än yoghurt för den är tjockare. Jag vet inte vad det är men tror det är konsistensen mer än smak.
Därför har jag utforskat vad man kan göra med kvargen. Jag har testat att göra små ostkakor med keso i med. De blir goda när de är varma. Men kalla så är det sådär. Maken gör ju min frukost varje dag så att stå och göra ostkakor går bort.
Det gör även pannkakorna med kvarg. De är väldigt goda så därför fick det bli det till lunch igår. Väldigt enkla att göra. Du kan ha i lite valfritt med bär eller annan frukt. Igår blev det blåbär för det är makens favorit. Och han skulle hellre välja korv med bröd till lunch så därför fjäskar jag med blåbär.
Pannkaka med kvarg och blåbär.
Receptet är enkelt, blanda 3 del kvarg (vanilj igår) med 3 st ägg. Sedan i med knappt 2 dl mjöl och 1 tsk bakpulver. Sista i med lite salt och 2 dl bär. Stek i smör. Smaskigt värre.
Har du tips på hur du kan få i dig mer protein så får du gärna höra av dig. Jag har kikärtor på agendan med olika metoder. Mixa med bär var så där. Jag fortsätter min jakt på protein.
Dagens ord: Smaskig. Jag är lika smaskig som en pannkaka.
Jag har den stora äran att få besök av min bägge barn med jämna mellanrum. Det är en ynnest att få fortsätta att vara en del av deras liv. Det är inte en självklarhet. Jag får dessutom mycket av deras tid. Vilket är ett stort privilegium för mig.
Igår bjöd minstingen på middag till mig och maken. Så även maken får åtnjuta detta privilegium. Vi blev bjudna på carbonara. Dock har vi svårt att få tag på guanciale i våra trakter så det blev med pancetta. Den var himmelsk god med eller utan griskind.
