Lampmysteriet

Igår var det fortsättning på mysteriet med lamporna. Minstingen blev tillfrågad innan maken läste bloggen. Dock fick maken värsta tänkbara svar. Minstingen hade INTE tänt några lampor som han inte släckt efter sig.

Han tyckte vi hade lämnat lite väl ljust i hallen. Men tyckte och tänkte nog inte så mycket mer.

Hallens lampor tändes inte igår som de skulle. Antagligen har det hänt något med schemaläggningen. Det är sådant som händer med teknik. Maken tror inte det varit inne en yxmördare och tänt i hallen. Även om han är förbryllad över att tekniken strular på bara två lampor och inte alla som styrs med Plejd.

Däremot så är det garanterat en yxmördare som tagit sig in och tänt i källaren. Bara golvlamporna för att stressa maken innan han blir dödad. Eller så har någon av oss två som inte är minstingen och bor i huset tänt lamporna, och sedan glömt att släcka. (Läs maken har tänt och glömt.) Yxmördare eller oss, ja, troligast måste det vara en yxmördare.

Från en sak till en helt annan, jag har ett nytt smeknamn. Även om han tycker Fjäderfä är gulligt och kan inte förstå varför jag inte tycker det med, så blev jag igår kallad: Flygfä! Det passade tydligen bättre med Fähund. Om han tycker Flygfä är gulligt eller inte vet jag ej. Lär dock få reda på det när han läser detta.

Dagens ord: uppskattad. Jag är uppskattad och jag uppskattar att få skratta med maken.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Lampor som förbryllar

Igår lös lampor som inte borde ha lust när vi steg upp. Jag sa direkt till maken att det måste vara minstingen. Några problem med bara, lamporna är sådana som han aldrig tänder.

Minstingen bor hos oss med jämna mellanrum. Det är en lång historia som jag kan ta vid ett annat tillfälle. Han är RIB:are, räddningspersonal i beredskap. Hette tidigare deltidsbrandman.

Till natten igår fick han en utryckning. Det är sådant som händer när man har jour. Han är snabb som en vessla iväg. Om larmet inte stängs av så väcker det halva grannskapet. Vi hörde inte larmet så han är snabb på att stänga det med. Han har tre minuter på att klä sig i fullt ställ och åka iväg.

Då är det inte riktigt läge att springa runt i huset och tända lampor. Vilket maken påtalade. Jag tyckte att han kan ha gjort det när han kom tillbaka. För att lägga underställ i källaren eller något. Problemet där är att bägge golvlamporna i källaren var tända. Taklampan hade varit tänd men blivit släckt. Vi kan tända vid trappan både där nere och uppe. Han brukar tända när han kommer ner och släcker när han är uppe. Jag och maken gör tvärtom.

Så långt är maken och jag överens. Minstingen har varit i källaren. Men varför var då vägglampan i hallen tänd? Eller den som är på trappavsatsen i hallen? Bägge dessa lampor är på timer och måste slås på via en app. En app som minstingen inte har. Det han skulle kunna göra är att trycka på knappen vid uttaget. Inte troligt att han gjort det. Däremot skulle ett strömfall kunna påverka det.

Så makens stora bekymmer igår var hur kunde lamporna vara tända. Minstingen var på sitt ordinarie jobb på dagen och maken kunde inte fråga honom. Inte förrän han kom hem från jobbet. Åh, vad han grunnade hela dagen. Varför var fyra lampor tända? Till slut kom ju då minstingen hem.

Gissa vem som glömde fråga minstingen om han tänt lamporna! Japp, maken. Gissa om minstingen drog iväg och var borta hela kvällen. Jajamen. Så idag kommer maken ha en uppgift och det är att kolla med minstingen om lamporna. Om inte annat blir han påmind när han läser detta.

Dagens ord: Grubbla. Maken grubblar jag bakar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Dödsskjutningar

Det har varit mycket prat om att våldet ökar, jag har skrivit om det innan. Våldet har inte ökat. Våldet var som värst på 80-talet. Men om man isolerar våldet och enbart tittar på där någon blivit skjuten till döds så har det våldet ökat.

Det jag hade missat är att faktiskt det våldet håller på att minska igen. Det som polisen gör hjälper. Vilket är en lättnad. Förra året var det 44 st som dog (tragiskt) och det är betydligt mindre än vad det var för tre år sedan. Jag hoppas trenden håller i sig och vi slipper allt våld.

Skärmdump från SVT.se

Dagens ord: utveckling. Jag utvecklas.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Vad heter du?

Jag har många smeknamn på maken. När jag säger hans namn så brukar han påtala att jag är arg. Vilket har helt fel i (läs kanske lite rätt). Han svara alltid tillbaka med mitt namn i dessa situationer.

Jag får nog skylla mig själv lite då jag väldigt ofta säger något annat än hans namn. Älskling är det mest givna och även använda smeknamn. Flera andra har jag skrivit om här, Byggar-Bob, Rivar-Nisse och inte minst Surikaten. Det är inte bara jag som har det smeknamnet på honom.

Ibland är han Gull-rumpa. Eller min springpojke. Jag vill påstå att jag har mest gulliga eller talande smeknamn för min Loverboy.

Annat kan man säga om vad maken kallar mig. Som sagt mitt förnamn är när han vill visa på att han vet att jag är arg. Fortfarande fel antagande av honom. Han har ett gulligt smeknamn. Inte så ofta som han använder det. Lillan. För att han tycker jag är så liten.

Lillan var hans första smeknamn på mig. Före älskling, som också är gulligt, men det räknas inte riktigt. Älskling säger väl alla om sin partner. Kanske inte alla, men många. Oavsett så är det många fler smeknamn som inte är så gulliga. Duvan. Myran. Plojnoja. Fjushsusha. Har jag fel? Är dessa smeknamn gulliga?

Det värsta är nog ändå det senaste som han kallar mig: Fjäderfä. Gulligt?! Mitt lilla Fjäderfä. Jag vet att han tycker om fåglar men då är väl Gullhöna bättre än Fjäderfä! För jag tycker att fåglar är flygande råttor och inte speciellt gulliga. Oavsett sort av fågel.

Han tycker att jag är hans lilla Fjäderfä. Och för att kompensera lite (då han såg min blick första gången han sa det) så är han min Fähund. Jag kallar alltså inte honom för Fähund. Han kallar sig själv för Fähund.

Jag heter mitt förnamn. Jag lyssnar på alla andra smeknamn han har på mig med. För jag älskar honom. Även när han säger att jag är ett Fjäderfä.

Dagens ord: Klok. Jag är klok som en bok.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Vilodag för alla

Igår blev det vilodag. Även för alla våra alteregon. Så varken Byggare-Bob eller Rivar-Nisse jobbade något. Under min vilodag begrundade jag allt som jag är tacksam för. Jag har deppat ett tag och det är lätt att stanna i det negativa.

Det är det första jag är tacksam för. Min insikt och att jag försöker göra något positivt. Att lyfta sig själv är så viktigt. För om inte jag fungerar så kan jag inte finnas för någon annan.

Tänk att en negativ sak väger tyngre än tusen positiva. Tack och lov har jag mycket att vara positiv över. Som att jag fick prata med bägge mina syskon igår. Jag är tacksam för den fina kontakt vi har. Den har stärkts och blivit väldigt stark. Även om mamma flinar åt oss i himlen när vi syskongnabbas.

Jag kan vara deppig och känna hopplöshet över framtiden och komma fram till att jag lever nu. Jag lever nu och tar ett steg i taget. Jag kan påverka valen jag gör men jag kan inte påverka min hälsa. Jag är tacksam för att jag lever.

Dagens ord: är. Jag är!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Han denna där jobbar vidare

Min Byggare-Bob har inte semester mer. Men han fortsätter att bygga på vårt räcke. Snart, mycket snart, är allt klart. Han är mycket noggrann. Nästa år får jag jobba med vårt nybygge. Då ska det behandlas med kisel.

Byggare-Bob bygger klart

Nu är nu och sedan är sedan. Blommorna blev vattnade när han denna där fantastiska maken byggde. Vi fick vara ute tillsammans i friska luften.

Dagens ord: Spänst. Jag är spänstig.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Bättre än innan om inte annat

Igår blev det några fönster putsade. Skillnaden är fantastiskt. Det är flammigt om man tittar när solen skiner. Men innan såg man inte igenom glaset. Maken tyckte det var som att inget glas fanns alls.

Fast det finns. Flammigheten också. Men vad gör det om tusen år. Jag är tacksam för att jag orkade putsa det jag putsade. Jag kommer inte göra resten idag men någon dag ska jag ta resten.

Fönstren är mycket bättre än innan.

Efter fönsterputsen så satt jag ute och njöt. Både av renare fönster och mina underbara blommor. Blomterapi i solen som gav krafter åter. Idag ska jag vattna lite på mina fina blommor. Såg igår att de vill ha vatten.

Dagens ord: Kraft. Jag har kraft.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Spindelterapi

Jag är ingen fan av spindlar. Blommor tycker jag om har har gärna blomterapi. Vilket jag försökte igår. Det övergick till spindelterapi.

Det bor många spindlar hos oss men en har vi uppmärksammat ett tag i vår björnbärsbuske. Eller maken uppmärksammade den och sa att jag måste vara försiktig när jag plockar björnbären.

Det var för ungefär en månad sedan. Jag har fortfarande inte plockat några björnbär. Dröjer ytterligare innan det är dags att göra det med. Men han hade rätt att jag ska vara försiktig.

Igår satt den så fint på ett av björnbären. Nästan osynlig. Den var mindre och helt vit när maken såg den. Nu har den vuxit till sig och är inte vit längre. Förutom korset på ryggen.

Ser du den? Lika stor som björnbären.

I år får nog maken plocka björnbären. Jag kan ha terapin med maken när han är klar. För han gillar spindlar ännu mindre än mig. Fast han skulle göra det för min skull. Han skulle göra vad som helst för mig. Även ta sig an spindlarna.

Dagens ord: Själavård. Jag vårdar min själ.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Välkommet regn blev planering

Igår regnade det. Mycket välkommet. Vi har inte haft så mycket regn på ett tag. Det gjorde dock att blomsterterapin blev ganska kortvarig ute. Den fick gå över i att njuta från insidan och planera.

Vi börjar få det kallare. Jag tror inte sommaren är över ännu men det börjar bli dags att se till hur jag löser övervintringen av alla mina växter. Olivträden är klara att de ska vara ute med värmeslinga. Dahliorna blir det oförändrat för. De klipps ner och ställs in i förrådet på hyllor, kvar i sina krukor.

Det finns ett antal citrusträd, persikor, en aprikos, några agapanthus samt en palm. Alla dessa skulle kunna överleva ute med en del skydd. Jag har varit inne på ett tält med en matta och en frostvakt. Det tältet är fortfarande aktuellt. Det är spetsigt och är stort. Vilket är bra. Till det finns ett extra isolerande innertält, det verkar vara slutsålt. Vilket gör mig lite tveksam nu.

Stora tältet. Bild från Biogreens hemsida.

Då har samma leverantör, Biogreen, ett annat fyrkantigt tält som inte är riktigt lika stort. Det har dock en tillhörande isolerande matta att köpa till. Vilket jag tror på. Frågan är nu hur stort jag behöver. Kanske räcker det fyrkantiga?

Det mindre fyrkantiga tältet. Bild från Biogreens hemsida.

Jag skulle alltid kunna testa det mindre och om inte allt får plats kan det bo i förrådet en vinter till. Eller så tar jag det stora och kan få in fler växter nästa vinter. Jag blev inte klar med planeringen som du kanske märker.

Jag har i alla fall konstaterat att vissa dahlior ska byta kruka till nästa år. Det är dokumenterat vilka dahlior till vilken kruka. Ett steg och snart är val av tält också klart.

Dagens ord: Försiktig. Jag är försiktig.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Dagar av träning

Jag har haft några dagar som varit extra jobbiga. Jag både vet varför och inte. Det jag vet är att sömntabletterna inte fungerar. Vilket gör mig stressad över vad händer nu? Jag vet också att jag fortfarande vill mer än vad jag klarar.

Jag tränar just nu på att öka min acceptans. Det har varit extra mycket några dagar och det är det jag inte vet om varför. Vad är det som gör att det är så mycket tyngre nu? Jag tror inte det bara kan vara bakslaget av att sömntabletterna inte fungerar. För det har jag provat innan med samma resultat.

Kanske är det bara som det är utan extra anledning. Livet går upp och ner. För alla. Igår var jag ute på en kort runda på cykeln med minstingen. Det var skönt. Bra med fysiskt träning utöver den mentala.

Nu är det helg och jag ska se över växterna. Denna tiden är den bästa i blomning. När alla dahlior har kommit igång. Det ska jag pyssla med idag. blomterapi.

Dagens ord: Träning. Jag tränar och blir starkare.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.