Inlägg

Publicerat

Hela veckan tidig kväll

Igår gick jag och la mig vid åtta på kvällen. Det behövdes efter en härlig helg med besök. Jag börjar tidigt i dag så det kommer behövas tidig kväll hela veckan men igår kanske lite tidigare för att återhämta helgen lite.

Det var en toppendag även igår. Vi åkte till en restaurang som låg 343 meter över havet. Tabergs topp heter stället. Är även ett naturreservat. Vi hade pratat om att åka någonstans för lunch på söndagen. Vi blev bjudna som tack för allt i besöket. Då tänkte vi från början ett lite närmre ställe till oss. Maken och jag hade pratat om det innan.

När det väl närmade sig tyckte jag att det vore roligare med ett utflyktsmål som skulle vara lite extra för alla. Då la jag fram det maken och jag pratat om samt detta. När alla (trodde även maken var det) var med i diskussionen så kom vi fram till att toppen vore ett bra ställe att ta.

När vi åker så har maken så klart inte uppfattat att vi ska åka så långt. Jag kör. Hela resan går bra ända till vi kommer fram till att stigningen börjar. När vi åkte så sa jag att det var en restaurang på toppen och antal meter över havet. Den här sista delen uppfattar inte maken.

När stigningen börjar så kommer all klaustrofobi och höjdskräck fram. KÖR INTE SÅ FORT! Jag kan inte köra långsammare på trean, då dör bilen. KÖR PÅ TVÅAN! Han håller sig i allt som finns att hålla sig i. Han tror att vi ska störta. Värst var nog när vi fick mötande och bilar stod parkerade i backen. Jag var ju då tvungen att stanna och släppa förbi mötande bil. Han dog bara några gånger på vägen upp.

Utsikten var slående.

När vi var uppe och han hade fått hämta sig lite (han fick ju mat också) då blev han lugnare och tyckte ändå att stället var bra. Till och med toppenbra (ursäkta humorn). Jag åt Wallenbergare som var fantastiskt god. Maken åt köttbullar och gräddsås. Han var nöjd över att leva och all mat hade nog smakat underbart eftersom han levde.

Mycket god Wallenbergare.

Sedan skildes vi åt efter lunchen. Syskonen åkte hem till sig och vi till oss. Vi dröjde oss kvar lite för att köpa en köksbänksskiva åt minstingen och avslutade dagen med en glass. Som även den var väldigt god.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Hellre människor

Om tjusningen med djur inte är så stor så är den betydligt större med människor. Jag ser verkligen fördelarna med hur olika vi kan vara som människor. Hur man kan vrida det mesta till något positivt. Om och med människor, inte djur.

Vi har haft besök i helgen. Min bror och hans familj, där en hund ingår, samt min syster och mammas sambo. Vi kanske inte ses så ofta men när vi gör det så är det väldigt trevligt. Även när djur är med. Även när just detta djuret lämnar tre stycken kvar efter sig. (Hon fäller så mycket att vi kan bygga ihop minst tre stycken av henne när hon åkt.)

Familjemedlemmen, Idun, som är lika välkommen som människorna i familjen.

Vi har hunnit gå igenom många viktiga saker i livet. Fram för allt hur viktigt det är att ta tillvara på tiden. Att vi inte kan se allt det jobbiga och gräma oss. För om man gör det så försvinner livet i ett grått moln. Jag väljer att se allt det fina vi hunnit med under helgen, istället för att se alla hår som djuret lämnat efter sig.

Igår så firade vi mammas sambo i efterskott. Han fick en fjärilsbuske som i gynnsamt läge kan bli stor och fin även här i dessa kalla trakter. Med tanke på att mamma satte en magnolia som aldrig skulle överleva för hundra år sedan så bör denna må bra på andra sidan av altanen. När fjärilar nu kommer så är kanske mamma med och hittar då hem till sin älskade by.

Denna kan bli över två meter hög om den får rätt läge.
Här kan planteringen ske. Väggar vid sidan om om den på varsin sida.

På kvällen åt vi godis och spelade Trivial Pursuit och hade det precis så där som mamma älskade. Gnabb och råa men hjärtliga kommentarer om det mesta. Fast det var spelet som fick mest skäll. För svåra frågor som är omöjligt att besvara. Som vilken sida av sängen är bäst att sova på? Vänster, varför då?

Glada miner trots omöjliga frågor i TP.

En helg med familjen är härligt. Ljudnivån var stundom väldigt hög då vi alla pratade samtidigt med olika parter. Ingen av oss ville vara i något annat rum än att bara vara i en ljudlig kakafoni av saker och ämnen som diskuterades.

Mitt i allt så har Idun spatserat runt och försökt att komma fram på ställen hon inte fått plats på. Men det blir väl så när man har en mankhöjd på cirka 60 centimeter. Det är trångt även om man inte är massor av människor på samma plats.

Vad föredrar du? Människor eller djur? Familj eller vänner? Årstid för träff?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Djur, det behöver vi prata om lite

Jag har pratat om djur tidigare. Jag har berättat om att minstingen vill ha alla djur i hela världen. Om hur mamma (och pappa antar jag) hade kennel när jag var liten. Det kan du läsa om i Husdjursinlägget här: https://josefinsdagbok.se/husdjur/

Jag förstår inte tjusningen med djur. Jag ser ett djur och kan förstå och ibland också acceptera att djur har en funktion. Spindlar till exempel är bra fågelmat. Fåglar å andra sidan är flygande råttor men har också fördelar. De är mat åt människor om inte annat. Djur har alla en funktion, jag förstår det.

Även hundar och katter har en funktion som tamdjur. De är sällskap. Jag är helst utan det sällskapet. Men vissa behöver sällskapet. Vissa får en ökad psykiskt hälsa av ett husdjur. Vissa har ett husdjur för att faktiskt överleva. Hundar kan både ersätta syn och annat för att man ska kunna ha ett liv. Om du har epilepsi finns någon som har hund som upptäcker att ett anfall kommer innan personen själv gör det. Det är ren överlevnad med hund som hjälp till det.

Den viktigaste delen att komma ihåg (för mig) är att alla har vi en funktion att fylla. Särskilt djuren. Utan djuren så hade nog inte många av människorna levt. Jag får helt enkelt ta och acceptera att jag då ibland har besök av djur. Vissa är mer välkomna än andra. Spindlarna har vi kommit överens om att jag inte vill ha i huset. Sniglarna är enbart välkomna för att de igelkottsmat. Vi har en igelkott som flyttat in i vår thujahäck utmed altanen. Jag ser fortfarande spåren efter sniglar men inte lika mycket som förra året.

Igelkotten är mycket välkommen. Även om den lämnar lite bajshögar här och var. Små bajskluttar är mycket bättre än snigelslem och äckliga sniglar. Idag ska jag gå en inspektionsrunda i trädgården för att se hur det står till med alla växter. Mest för att det varit så varmt, lönnen kan eventuellt ha dött av värmeslag. Men också vilka skadedjur man skulle behöva attackera.

Frågan är vart jag drar gränsen på vad som är tillåtet för mig med djur. Igelkottar, ja. Sniglar, ja, så länge jag har en igelkott som äter upp dem. Spindlar, nej! Fåglar, nej. Fiskmåsar som bajsar ner allt och låter vansinnigt jobbigt. Mest på morgonen. Varför är fiskmåsar bra?

Vad är tjusningen? Om du inte är dödligt sjuk och blir hjälpt av ett djur. Eller om du kan fungera i vardagen tack vare ett djur. Men annars, vad är tjusningen?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

På årets varmaste dag så händer det

Igår var en härlig dag. Det var den varmaste på året. Vilket jag älskar. Som vanligt hade jag bara härliga kunder i bilen. Det var som tur nästan resa hela tiden för det blir väldigt varmt i bilen när den står still. Det är tufft för någon som har sjukdom, äldre eller barn som ska åka i en väldigt varm bil.

Vilket är i stort sett merparten av kunderna. Igår var det en körning som stack ut. Eller två om man ska vara nogräknad. En kund som skulle på ett besök och sedan tillbaka var lite orolig för att det var för kort tid innan kunden skulle hem igen. När jag lämnat kunden och nästa kund i bilen så plingar det i telefonen och jag har fått hemkörning på samma kund som var orolig.

Jag åkte tillbaka och hittade kunden och meddelade att det var jag som skulle ha hemresan också. Kunden blev så glad. Vi hade en trevlig resa dit men resan hem var nog ännu bättre. Eftersom personen var så glad blev det ännu bättre. När jag sedan släppte av så var det tack med en hand. När vi skakat hand så kom det spontant från kunden att du måste få en stor kram. Tänk vad lite kan göra för att någon ska bli så glad.

Jag tog mig fem minuter och meddelade att vi skulle få åka tillsammans hem. Som belöning fick jag en lång kram. Det gjorde min dag. Det var också den sista körning för dagen. När jag tvättade bilen så fick jag inspiration till att åka hem och putsa mina fönster. Allt går så mycket lättare när man mår bra. Och hur kan man inte må bra efter en så fin kram och glad kund.

Fönstren behövde verkligen putsas (VERKLIGEN PUTSAS!) Att jag lyckades hitta lusten för att putsa fönstren på årets varmaste dag, dessutom på många år, så blev det till att tänka till lite. Jag började med att vattna lite i trädgården, medan jag satt och njöt. vattnandet kan sköta sig själv om man bara gör rätt.

När jag vilat lite och trädgården fått vatten så var det dags för fönstren som var i skugga. Det var ändå så varmt så jag fick ta delar av fönstren i omgångar för att det inte skulle torka och bli fläckar. Sedan fick det bli middag och lite mer vila för att ta dem sista fönstren när det blivit lite svalare ute. Vilket innebar så där 25 grader.

Nu är alla fönstren putsade och jag är nöjd med att lusten infann sig. Idag ska det bli lite svalare och många kommer vara glada för det. Jag är glad att det är färdigputsat och det kan regna om det vill. Regn behövs så det kan jag inte vara ledsen för.

(Inga bilder idag heller. Jag har fortfarande inte fört över mina 28 500 bilder från telefonen.)

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Även när jag jobbar så älskar jag värmen

Tyvärr ska inte värmen hålla i sig till helgen. Jag njuter dock väldigt mycket nu trots att jag jobbar. Man kan tycka att det bara är air-condition som gäller när man kör taxi. Riktigt så enkelt är det inte. Jag får njuta av värmen för fullt.

Jag sitter i bilen med ac. Det stämmer. Men jag hjälper också alla passagerarna av och på. När man tar in och ut en rullstol så öppnar man hela bakänden. Då väller värmen in. Eller ännu bättre, man öppnar där bak och tar in rullstolen och passagerare, samtidigt som man öppnar sidodörren och tar in andra passagerare där. Då finns det knappt några väggar kvar som stoppar värmen.

Bilen är alltså väldigt varm. Det är väldigt varmt att hjälpa till i långbyxor, heltäckande skor och strumpor. Jag har kortärmad skjorta men det hjälper föga. Jag klagar inte. Jag vill hellre ha långbyxor än kjol eller kortbyxor. Man sätter ofta ner ett knä i backen för att komma åt att fästa eller spänna fast något. Det skulle inte var trevligt i bara ben.

Jag har haft lite, lite regn men jag tänker att det är nog jobbigare att jobba när det regnar mycket än är väldigt varmt. Dock så måste man tänka till lite när det är varmt och man hämtar flera. Bilen måste stå på för att de som väntar inte ska få värmeslag. Eller vänta tills alla är på plats och få in alla samtidigt.

Jag trivs verkligen med att köra taxi. Att jag kan göra det när det fungerar för mig. Jag trivs väldigt bra med att det är varmt ute. Jag hoppas att allt heller i sig ett tag till. Både med att jag kan jobba som jag vill och att jag trivs samt värmen. Det sista vet jag redan att det inte kommer hålla, önska kan man alltid.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Lagring

Allt behöver lagras. Allt behöver en plats. Vårt förråd börjar ta form(makens del) och där lagras verktyg och lite annat smått och gott. Jag använder det mest på vintern för mina växter som inte tål vintern. Nu när makens del snart är sorterad så kan jag få komma dit och fixa ”min” del. Som är allt annat än verktyg. Krukor, slangar, snöskyfflar, möbler, virke, ja allt som inte är verktyg. För jag är lite duktigare på att organisera. Men maken kan inte att jag organiserar verktygen, då kommer han aldrig hitta.

Allt behöver sin plats. Det blir så mycket lättare då. Det är inte bara saker som måste finnas en plats för. Allt digitalt måste också ha en plats. Jag tar en del bilder (läs gör många). Dessa bilder behöver en plats. Tidigare så gjorde jag så att jag flyttade över till en hårddisk som vi har här hemma. Men så sa maken att det är bättre att spara i molnet.

Att spara det på en plats som inte är hos oss är jättesmart. Jag kommer åt bilderna på vilken enhet jag än är. Jag vara på datorn, ipaden eller telefonen. Till och med klockan ser jag bilderna i om jag vill. Det finns inte så stor anledning till det, fast jag kan. Alla andra finns det syfte med.

Det som inte är så smart är att det kostar pengar. Inget konstigt men ska finnas med i beräkningen. Jag betalar nio kronor varje månad för att komma åt två gigabyte via molnet. När man tar en massa bilder så blir det inte så mycket med två gigabyte. Nu är min plats i molnet full. Nästa steg är tjugonio kronor i månaden. Där går min gräns. Jag är inte villig att betala tjugo kronor mer för att ha mer plats för alla mina bilder.

Nu är bara svårigheten att jag blivit bekväm och har inte kommit till skott och sparat ner mina bilder på hårddisken som vi har. Så länge jag inte gör det så kommer jag inte åt de bilder jag tagit nu. När jag då sitter på datorn och vill ha med en bild i bloggen till exempel så går inte det enkelt.

Jag måste skicka bilderna på telefonen via mejl för att kunna spara ner de på datorn och sedan använda, vart det nu är jag vill ha en bild. Jag kan inte skicka via sms eller airdrop för det är fullt i molnet. Allt behöver sin plats. Allt har sin tid. Så när tiden är inne kommer jag ordna ny plats åt mina gamla bilder så det finns rum för mina nya i molnet.

Hur lagrar du dina digitala saker?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Ibland tappar jag det

Ibland så undrar jag om det finns någon som skojar med mig eller om det helt håller på att gå åt skogen. Då inser jag att hela mänskligheten håller på att ta död på den enda platsen vi har att leva på och då är svaret ja, det håller på att gå åt skogen.

Kanske det inte är så konstigt att vår planet håller på att dö när det finns människor som tycker det är rimligt att smörja sig med olja och tro att man har solskydd. Om du nu tror att jag skojar så gör jag inte det. Det finns nu något som heter naturlig solkräm. Vilket är olivolja, kokosolja samt hallonfröolja. Det är nu jag tappar det. Hur kan någon vuxen människa tro att det är ett solskydd att smeta in sig i olja?

Olja leder värme bra. Olja är perfekt att steka i. Om olja skulle vara bra för något så är det att skynda på cancern. Du kommer ju att bränna dig mycket fortare. Vilket är lika med att skynda på cancern. Hudcancer har ökat med 59 procent de senaste tio åren. Vad tänker man med när man försöker sprida att det finns en naturlig ”solkräm” som är olja?

Falu kommun har spridit detta nonsen vidare. Falu kommun med medarbetare som borde vara vuxna och ha koll på vad som är vad. Fast om världen ändå ska dö så kan vi väl dö tillsammans med en snygg solbränna som som luktar grillat.

Som jag sa, ibland tappar jag det. Jag ska försöka samla mig och hoppas på att fler läser artikeln som avfärdar idén med naturlig ”solkräm”. https://www.expressen.se/nyheter/hudlakare-varnar-for-naturlig-solkram/

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Jag har glömt visa makens trappa

Trappan är vår men maken har byggt den. Jag ville helst gjuta igen alltihopa men så enkelt ska det inte vara. Något som är bra med det är ju att betong inte är speciellt klimatsmart. Anledningen till att det inte skulle gå att gjuta är att det är ett elskåp till hela huset som måste gå att öppna. Svårt om man gjuter igen trefjärdedelar.

Nu är det en trappa i trä. Som ska oljas svart när det torkat i sex veckor. Helst längre. Jag är mycket nöjd. Vi hade en plan på att använde en trappa vi hade som är galvad. Den var dock för hög så det gick inte. Maken köpte galvade vagnstycken så nu är den rätt. Nu är hela trappan lös så man får lyfta bort den och sedan en lucka i trallen så kan man öppna skåpet.

Förstora trappan som är helt galvad.
Vagnstyckena som maken fixade.
Färdiga trappan.

Anledningen till att vi har en trappa före annat som skulle bli färdigt är för att jag sa till maken att jag skulle göra den. Det ville inte maken. Han ville göra den. Nu har vi en trappa. Jag är nöjd att jag slipper gå runt huset eller tomten för att kunna vattna blommorna eller komma dit. Maken har inte varit lika begeistrad som mig över denna trappa. Nu när den finns så är han det mer än mig.

Rätt som det är så kan han försvinna. Då har han gått ut och satt sig på baksidan i blomsterprakten en stund. För det är ju så enkelt att komma dit nu när vi har en trappa. Det är roligt att vi båda uppskattar den. Maken har varit mycket duktig och jag är mycket nöjd. Nu kan han få fortsätta med sina andra projekt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Mamma hjälper mig just nu

Det har varit tuffa dagar. Jag blir påmind hela tiden om varför jag är sjukskriven. Helst skulle jag vilja glömma det och bara vara frisk. Men så är det inte. Att jobba med att köra serviceresor är ganska tufft. För kroppen. Man behöver vara stark för att rulla upp och av rullstolar. Man behöver vara vig och flexibel för att komma åt överallt.

Det är ett krävande jobb för kroppen. Det känns och jag påminns om att jag kan inte prestera fullt ut. Jag trivs ändå väldigt bra. Jag uppskattar när det är ansträngande för kroppen. Jag tycker om att det är ansträngande för huvudet också. Det som är bäst är alla man hjälper och alla glada miner när man kommer.

Jag har redan hunnit träffa flera gånger och när de inser att vi träffats innan så blir man glad. Glad för att man gjort ett gott intryck och de uppskattar en som person. Glad för att man genom att bara skjutsa på en person gjort så mycket. Ännu gladare när avslutet blir: jag hoppas vi ses snart igen.

Det är tufft även för huvudet. För att man ska komma ihåg många olika saker. Allt finns att dubbelkolla i telefonen, men jag är van att ha det i huvudet. Vilket gör det tufft. Det är tufft för att jag påminns mycket om mamma. Jag påminns om att mamma hade behövt min hjälp.

Jag påminns om att mamma inte behöver min hjälp mer. Jag påminns om att mamma är inte här mer. Sedan påminns jag om att mamma är nära hela tiden. Jag påminns om att mamma hade sagt att jag kan vad som helst om jag bara försöker. Jag påminns om att mamma sa att vi utsetts inte för mer än vi kan hantera. Jag har det tufft men mamma är med och hjälper.

Mest är jag glad även när det är tufft. Mest är jag glad för att jag kan prestera. Mest är jag glad att jag kan hjälpa. Mest är jag glad för att även idag är en bra dag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Allt vi har i livet

Jag är så tacksam för allt som vi faktiskt har i livet, även om jag har klimatångest för att vår jord håller på att dö. Om vi gör rätt så kommer den överleva, eller hur? Under dessa dagar som jag har kört taxi så blir jag bara mer och mer tacksam för det som faktiskt är bra. Jag bort i ett land där alla har rätt till ett fungerande liv. Jag bor i ett land där alla har rätt till vård. Jag bor i ett fantastisk vackert land.

Det är så många saker som är helt otroligt som vi tar för givet. Som att vi har färdtjänst. Som att vi har fri vård. Som att vi har sjukpenning. Som att vi har föräldrapenning. Som att vi har möjlighet att ha ett arbete oavsett kön.

Jag träffade en kvinna som hade levt många år i livet. Hon hade varit gift nästa lika många. En kvinna som uppskattade att jobba blandat med kvinnor och män. En kvinna som har arbetat hela sitt liv förutom för att skaffa lite barn. På den tiden fanns inte föräldrapenning för båda. Men hon är så glad för den förändringen. Insikten om att vi har det så bra och inte alltid uppskattar det.

Allt är inte perfekt (jorden håller på att dö), vi behöver påminna oss om allt som faktiskt är bra. Vi behöver tänka på det och se till att göra vad vi kan för att göra det som inte är så bra till det bättre.

Jag gillar att möta en massa härliga personligheter. Jag gillar att kunna vara till hjälp och få någons dag att fungera. Jag gillar att se olika delar av länet. Jag gillar att upptäcka nya saker. Jag gillar att när jag är på en ort så ska jag vara kvar där tills jag har en körning. (Inte köra med tom bil sparar på miljön, att samköra ännu bättre.) Jag gillar att vi kär på HVO som inte är det värsta man kan köra på.

Något annat jag gillar är att kolla in ortsnamn. Det kan vara roliga namn? Det kan vara tankar kring hur man uttalar namnet? Hur man kom på det? Vem som kom på det? Som till exempel Tröskillatorp. Det passar på alla frågor som jag skrev innan.

Förutom roligt så undrar man kring uttalet? Är det Trösk-illa-torp? Är det Trös-killa-torp? Är det Trö-skilla-torp. Torp är alltid fast uttal. Varför heter det Tröskillatorp. Var det någon som tröskade illa? Jag tror inte det.

Allt vi har i livet behöver vi uppskatta mer. Påminn dig om det som du har som är bra. Om du inte kan göra det själv, hitta någon som gör det åt dig. Om du inte kan hitta någon kan jag tipsa om att skaffa Taxiförarlegitimation och köra serviceresor, då kommer du få massor av pepp från alla kunder du kör.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.