Halvfullt eller halvtomt

Hur brukar du se på det? Är glaset halvfullt eller är det halvtomt? Du säger att det inte spelar någon roll kanske. Jag säger att det spelar roll. Jag försöker se på saker och ting att glaset är halvfullt. Jag upplever det lättare och mer positivt att se det som halvfullt. Jag har hälften kvar. Det klarar man sig långt på. Istället för, jag har bara halva till det är tomt. Jag klarar mig inte på det.

I min (det är vår men jag sköter om den mest) trädgård så är det halvfullt för tillfället. Jag är ingen mästare i trädgården men jag blir bättre och bättre. Denna vintern måste ha varit extra tufft, för många av växterna har dött. Alla mina gräs har gett med sig, utom ett och ett halvt. Det senaste gräset har dött nu. Det var grönt och fint i förra veckan. Men nu är det brunt, nästan hela. Ett gräs är fortfarande som det varit tidigare år. Ett har kommit lite grann. Resten är döda. Stendöda. Eller förresten, ett finns i skräphögen, det lever. Jag har två och ett halvt levande gräs.

Det är fler växter som inte vill leva i år. Alunrötter, Lavendel, Rudbeckia, ja, ett antal som inte ville komma i år eller som lagt av. Dock så väljer jag att se alla växter som lever. Det är massor av fina växter. Paradisbusken lever och blommar. Den är så fin när den blommar. Den överlevde dessutom en ganska tuff flytt från framsidan till baksidan. Det är några år sedan nu. Vilket jag aldrig trodde. Halvfullt.

Min paradisbuske.

Jag har massor av kart på både jordgubbar, hallon, blåbär och björnbär. Det kommer bli gott till frukosten när alla är klara. Dessutom är det massor av knoppar på temynta som är med hallonbusken. Den som inte mådde så bra i rabatten. (För sniglarna tyckte den var alldeles för god). Halvfullt.

Hallonkarten.
Temyntan och hallonbusken.

Jag har blommor eller knoppar på citronträdet, limeträdet och båda olivträden. Det finns redan frukt på citronträdet. En som eventuellt snart kommer vara klar. Kanske i slutet på sommaren.

Citronblomman med frukten under.
Limeknopp.
Olivknopparna.

Fast det som gör mig absolut gladast, är nog ändå Agapantusen som fått knoppar, Westerlundska pelargonen som blommar samt en annan liten söt pelargon. Dessa har alla övervintrat. Pelargonerna har jag aldrig fått blommor på. Nu har de både överlevt vintern och blommar eller ska blomma. Glaset är halvfullt och jag är väldigt glad för att det inte är halvtomt.

Tre knoppar på Agapantusen.
Westerlundska som doftar ljuvligt.
Den söta jag inte kan namnet på.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Mer färg

Det blev inte klart igår med målningen. Problemet är att färgen måste torka. Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge. Eller vad säger man? Jag tycker dock att det är bättre att göra det bra än snabbt Det gäller väl inte alltid men nu gäller det definitivt.

Den växer fram väggen.

Fortfarande ska några fält målas. Det vita fältet till höger ska bli blått. Sedan ett gult till höger om det gröna som inte syns. Först måste de tejpade områdena få en andra omgång färg.Sedan behöver det tejpas på nytt på de fält som är kvar. Minstingen är mycket nöjd vilket är det viktigaste.

I hallen är jag klar med väggen. Minstingen har påtalat att han minsann aldrig fått någon tavla av mig. Så länge han bort kvar så kommer han inte kunna säga det länge. En stor tavla direkt på väggen med en Skyline precis som han önskat.

Nytt golv och lister så börjat det lika något. Minstingen har valt alla färger och motiv. Kul när han kan göra precis som han vill i sin egna lägenhet. När det är dags att flytta så är det enkelt att måla allt i en färg (vitt verkar ju många gilla). Jag vet inte om det skulle underlätta försäljning eller ej? Men det lär inte ske inom kort. Första stället är speciellt så han lär vara kvar ett tag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Inga fönster putsade

Igår var det målning på schemat igen. Maken fick täcka upp för mig på jobbet så kunde jag vara med minstingen. Det blev alltså inga fönster putsade igår heller. Dock hade det varit perfekt väder för att putsa. Men det gick ganska bra att måla i vädret också. Lunch ute gör att man känner sig lite glad av att man hann med solen också.

Minstingen har letat efter någon rolig fototapet, men inte hittat någon som han tycker om. Eller om du frågar honom, alla är tråkiga. Då hittade han lite inspirationsbilder som han skulle vilja ha. Dock hittade han ingen sådan tapet. Då förslog jag att vi skulle måla det själva. Ganska avancerat men ändå enkelt. Tar bara lite mer tid med tejpandet och färgens torktid mellan de olika lagren.

Tejpat första omgången.
Målat första lagret.

När dessa färgerna är målade så det täcker, måste all tejp bort. För att sätta den på utsidan på den nya färgen. Annars blir det vita ränder mellan alla färgerna och det vill han inte. Det ska dit gult och grönt också. Ett vitt fält ska vara kvar med. Det kommer bli så fint.

Idag kommer bli en till målardag. Det ska målas ett tak samt motivet i hallen ska göras färdigt. Förutom då de andra färgerna i vardagsrummet. Sedan börjar det bli färdig med målandet. Efter detta så är det golv och lister. Eller just det. Dörrfoder fönsterfoder och två skåpsluckor ska målas också. Fodrena är det lite pill med. Fast det är ett senare problem.

Påbörjat i hallen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

När minstingen inser det

Då har det gått för långt. Fast jag har sett det innan, jag visste att det gått för långt. Men nu är det bekräftat då minstingen såg det. Han inte bara såg det, han gjorde något åt det också. Det jag pratar om? Orena fönster. Jag har inte putsat på väldigt länge och det kommer inte hände på några veckor till. Minstingens fönster är nu så rena att det inte syns att det är fönster när man ta bild ut.

Bild tagen genom fönstret. Minstingens rena altandörrsfönster.

När jag får ork att putsa vet jag inte. Igår njöt jag i solen och tvättade kläder istället. Jag hade en plan att jag skulle putsat på övervåningen men den planen höll i ungefär trettio sekunder. Jag reste mig upp för att gå och hämta putsgrejerna, sedan gick jag tillbaka till stolen i solen. Dessutom så regnade det senare på dagen när jag jobbade så då var det bra att fönstren inte var nyputsade. (Intalade jag mig).

När jag kom hem så hade inte bara minstingen putsat sina fönster och städat, han hade också gjort middag. Igår fick han lite hjälp av maken, som skalade potatisen. Det var han inte helt nöjd med. Minstingen alltså. För minstingen hjälper inte till när vi (läs maken) lagar maten. Jag tröstade honom med att snart kommer han få laga all mat helt ensam alla dagar i veckan. Då blev han lite gladare. För det är trevligt med sällskap i köket. Han får njuta nu när han har det.

Gott med husman. Minstingen är duktig på att laga mat.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Snart är det val

Den 11 september är det val. Datumet känns ödesdigert och passa in på min känsla över hur detta valet kommer gå. För 21 år sedan så flög terrorister in två flygplan i World trade center samt ett störtade på Pentagon. Ett fjärde blev övermannat och störtade utan någon skada på någon byggnad. Alla ombord dog som hjältar.

Jag kommer alltid minnas dagen och när bilderna sändes på TV. Det var fruktansvärt och allt stannade. Tiden stod stilla och samma bilder sändes om och om igen. Det var och är fortfarande fruktansvärt. Jag har svårt att förstå hur någon kan bestämma sig för att ta andras liv för att få sin vilja igenom. Det är så hemskt att det finns inte tillräckliga ord för att beskriva det.

Denna valdagen känns som att det kan bli lika illa. Det kommer det inte, det känns bara så. Risken är stor att det kan bli illa även om det inte blir lika illa som 2001. Fast om man ska se på historien så kan det bli ännu värre. Vi kan hamna i ett politiskt läge som tar ifrån oss demokratin. Vad händer då?

Det enda jag är helt säker på är att jag måste rösta. Jag vet dock inte vad jag ska rösta på. Det är svårt att styra ett land utan att ha bestämmanderätten. Oavsett färg på parti. Läget är svårt för alla partier just nu. Dock så är vi fortfarande en demokrati så att samarbete med alla är inget tvång. Det är heller inget man ska låta bli för att det är fel färg. Jag har en gräns och det är medmänsklighet. Att alla har rätt att finnas och vi kan hjälpa till.

I den sista meningen så finns det idag så många fel i rådande politiken. Att ta bort tio miljarder från bistånden är omänskligt. De fattigaste ska drabbas ändå hårdare. Pandemin och kriget har slagit hårt på Sri Lanka. Nu ska de också tappa bidragspengar. Som sagt sista meningen är fel på så många sätt.

Vi har partier i Sverige som vill att människor ska få hjälp i kriget istället för att få komma till oss. Samma parti som har medlemmar som flyr Sverige för att de känner sig hotade på grund av sin partitillhörighet. Det är så märkligt.

Den 11 september är det val. Det enda jag vet är att jag måste rösta. Resten är bara jobbiga känslor som jag har svårt att bearbeta. I övrigt så var det störtskurar blandat med strålande solsken igår.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Målandet fortsätter

Mera målat. Igår blev det mer färg på väggarna. Det blev regn precis som SMHI hade lovat. Det blev ett antal skurar med fint väder där emellan. På morgonen var det fint väder och frukost utomhus. Man får helt enkelt passa på när det går. Att det regnar när man är inne och målar gör ju inte så mycket.

Det blev hela dagen som gick åt. Med stunder för att låta färgen torka. Minstingen och hans pappa tog bort alla elementen så nu blir det riktigt bra bakom också. Det behövs en omgång till i köket. Det blev två lager igår. Idag ska jag försöka hinna ett till.

Det kommer krävas ett fjärde lager i vardagsrummet. Där har det varit en svart vägg som nu ska bli vit. Sedan ska det olika färger på. För att det ska bli bra behövs det vara bra underlag. Att ha helt vitt är en av delarna för bra underlag.

Det blir det inte idag. För minstingen måste vara med när vi tejpar upp dem olika fälten. Idag blir det vanligt jobb och sedan blir det ett besök på serviceresorna. Om det inte tar för lång tid så kommer jag att kunna måla lite efter det. Inget designmålande. Bara vanligt målande i en färg.

Minstingen har valt väldigt fina färger.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det går bra att ändra sig

Dagen igår blev inte renovering. Det blir det dock idag. Hela dagen, gissningsvis en lång sådan. Igår blev det att njuta av det fina vädret. Det blev utflykt, inköp, god mat och trädgård. Dessutom blev bilens partikelfilter regenererat. Vi kör för mycket korta resor. Då blir partikelfiltret fullt och måste få rengöras genom att köra längre. Bra med en utflykt då. En halvtimmas resa var det som behövdes sedan var den klar. Vi behöver tänka på att köra lite längre ibland.

Vi satt ute och åt lunch och njöt i solen. Det var underbart. När vi satt där så ser minstingen en reklamskylt om en Antikaffär som ligger längre ner på gatan. Självklart går vi dit. Där fanns massor av fina saker. Riktigt fina saker. Minstingen hittade många saker han vill ha. Hans plånbok ville inte det. En sak fick följa med hem som plånboken godkände. Ett jättefint soffbord som kommer passa perfekt med soffa och fåtölj som han redan har.

Minstingens nya soffbord. Med mässingsskydd längst ner.

Sedan bar det hemåt och trädgårdsarbete. Jag planterade om lite som jag redan hade. En dahlia fick ta den döda ormbunkens plats.

Dahlia till vänster nu. Innan en död ormbunke.

Det börjar hända saker nu i trädgården. Värmen har dröjt men nu verkar den ha hittat till sommarläget. Pionerna är fantastiska. Allt fick vatten och blev lite ompysslade. Det var torrt i marken och vissa av sakerna var väldigt ledsen och blev glada för vattnet.

Pionerna.

Vi fick dela på den första jordgubbe. Det kommer bli bra med alla bär som kommer. Även blåbär och hallon är det i massor. Björnbären har jag inte riktigt sett några kart på. Vet du hur blåbär växer? Blomma släpper bladen och mittstängeln är kvar. Sedan växer blåbäret från botten och fram över stängeln till den täckt hela. Lite kul att se när man har dem i trädgården.

Första jordgubben.
Många fler kommer det bli.
Himla häftigt att se hur blåbären växer fram.

Sedan blev det altanhäng när vattningen var klar för alla krukorna. Jag satt och mös i solen med goda alkoholfria drinkar och maken grillade. Idag ska det regna, så extra skönt att få njuta av solen igår.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Osäkerheten att inte veta

Vi vet aldrig vad som kommer längre fram i livet. Man planerar och drömmer, men man vet aldrig om det kommer bli som det var tänkt. Det är massor av saker som kan ske som ingen vet något om.

Som räntorna på banken. Ingen vet vad som kommer att hända, upp eller ner. Dock kan man gissa. Det gör många nu. Vilket resulterar i att det blir som många tänker. För någon gör något när tanken är startad. Börsen går sämre, lågkonjukturen lurar där runt hörnet. Allt påverkar men ingen vet helt säkert vad som kommer att ske.

Jag måste hitta en lösning på mitt levebröd. Det har gjort att jag tagit taxiförarlegitimation. Vilket är bra. Jag visste inte för fem år sedan att jag skulle köra serviceresor snart. Jag visste inte att jag inte skulle ha mamma nära och få berätta om mina dilemma. (Vilket är bra, tänk om man visste när sekunden i evigheten tog slut).

Man säger att ju äldre man blir ju mer erfarenhet man får desto säkrare blir man. Vilket stämmer till stor del. Dock är det där med att vara osäker och inte veta precis lika jobbigt nu som när jag var ung.

När jag bestämt mig för att plugga till flygledare och det visade sig att jag inte hade 3D-seende och inte fick bli flygledare, det var tungt. Osäkerheten var dock det som var svårast. Vad skulle jag bli nu?

Jag har gjort så många saker i mitt liv, vilket jag har mitt icke existerande 3D-seende för. Om jag haft det så hade mitt liv varit helt annorlunda. All den där osäkerheten har lett mig framåt. Den har fått mig till att gå igenom de tuffa besluten och vara så säker jag kunnat vara på att jag gjort rätt val.

Utan osäkerheten hade jag kanske tagit helt andra beslut. Att vara osäker i lagom dos är bra tycker jag. Ändå så är jag här och önskar att jag hade kunnat prata med mamma. Att berätta för henne om vad som sker just nu. Det kan jag inte.

Jag får helt enkelt lita på att mamma är med mig och hjälper mig välja rätt. Rätt väg att gå.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Renovera är inget kul

Men det hjälper att vara flera. Minstingen har jobbat bra hela veckan. Jag har varit där till och från och hans pappa hela tiden. Nu är det inne på målning. Då var jag med hela dagen igår. Ibland var det för trångt att vara tre, så en fick paus. Ibland var det väldigt skönt att vara tre stycken för att det går helt enkelt fortare.

Sovrummet är klart på väggar och tak. Tre gånger är det målat. Taket är samma som väggen. Det ska målas det vita i fönstret samt bakom elementet. Som snart kan plockas bort för att underlätta arbetet. Igår tömdes hela värmesystemet på vatten. Inte för att minstingen renoverar utan för att det ska bytas i värmesystemet. Vi bara passar på att plocka bort elementen när det ändå är tömt på vatten.

Två av tre lager färg.

Köket är klart i taket. Det ska inte vara samma färg så där är två lager på och för att kunna måla väggarna så behöver det vara helt torrt för att kunna maskera. Ingen list kommer sättas i taket då det är betong.

Sovrum till vänster och köket till höger.

Vardagsrummet är inte klart. Det behöver ett lager till på den ena väggen. Väggar och tak är tagna två gånger men den ena väggen var svart, den måste ha en omgången till.

Svarta väggen efter underarbetet.
Svarta väggen efter två lager färg.

Det är målning kvar, frågan är hur mycket. Köket måste tas tre gånger på väggarna. Vardagsrummet behöver en omgång till på minst en vägg. Hallen kanske behöver tas hela en gång till. Dock var hallen vit innan så kanske det räcker med en omgång.

Idag är det gräsklippning som måste göras samt att det är student så ingen målning idag. Inte heller imorgon för då är det ytterligare en student. På söndag blir det arbete igen.

Ta hand om dig vi hörs imorgon.

Äntligen 50!

Igår var det dags att bli ett år äldre. Jag hade en väldigt fin födelsedag. Inte ens vädret kunde få mig på fall. Det var regn och rusk på dagen. Jag sprang runt och var projektledare på jobbet. Det ena och det andra fixades. Det blev bestämt att idag stängs värmen av så nästa del i projekt bergvärme kan påbörjas. Jag hann med en massa på jobbet. Maken hjälpte till att hämta 30 kartonger soppåsar bland annat. Det räcker inte så länge som man kan tro på 123 lägenheter.

Jag ringde som vanligt och väckte äldsta sonen. Jag talade då om att det var min födelsedag och om han ville ha lite tårta. Han sa ja tack till tårta. Chokladbotten, blåbärsmousse, vaniljkräm och grädde. Man behöver inte äta tårta tillsammans för att fira. Man kan också få en bit levererad. Vilket jag gjorde på förmiddagen. När jag ändå sprang runt och var projektledare.

Hemgjord tårta.

När jag då kommer och lämnar en tårtbit så frågar jag om jag kan få en grattiskram. Ja, var svaret på det. När han kramar mig så säger han: Äntligen 50 år! Bara tio år kvar till du växer in i frisyren. (Han tycker inte om mitt korta hår). Det var en av de mysiga sakerna på dagen. För han log mycket nöjt när han sagt skämtet. Jag är nämligen inte femtio år riktigt ännu. Jag har alltså några år till innan jag växer in i frisyren. Han avslutade så klart med Grattis på födelsedagen.

Jag hade en fantastisk dag. Även om det är jobbigt att mamma inte kom med liljekonvaljer eller fick smaka den goda tårtan, så vägde all kärlek runt omkring upp för saknaden. Som att mina kära syskon skickade en blomma till mig med blomsterbud. En jättefin pelargon i rosa. Dessutom med roliga blad som var spetsiga. Jättefin.

Min fina födelsedagsblomma från syskonen.

Jag har fått massor av samtal och meddelande med Grattis och omtanke. Känns härligt att ha så mycket kärlek som är för bara mig. Maken gav mig mer kärlek än vad han brukar. Min present var ju avklarad så då behövde han ge mig andra saker. Det blev tårta till frukost, lunch och middag. Han var extra omtänksam med att gulla mig. Dagen innehöll regn och rusk men på kvällen var det lite sol och det blev grillad entrecote till middag med pommes, sparris, lök och vitlökssmör. Vi grillar mycket, ändå är det väldigt lyxigt att få det till födelsedagsmiddag.

Grillat är extra gott.

Dagen var som sagt alldeles underbar, med saknad, sorg och kärlek.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.