Josefins dagbok

Det kan vara bra att ha en vinnarskalle. Ett mål om att vara duktig. En inställning om att man kommer vinna. Så länge det handlar om dig själv. För annars är det mer dåligt än bra. Att spela spel med någon som har en vinnarskalle tror jag vill alla har gjort någon gång. Det är inte alltid kul.

En gång för länge sedan spelade jag alfapet med två andra. Vi gjorde det för att fördriva tiden. Vi hade ett ställe som vi skulle till vid ett visst klockslag. Vi hade bestämt att vi skulle spela tills vi behövde åka. Vilket vi gjorde. Jag var ute ur matchen ganska tidigt. Jag hade kul ändå.

Vinsten stod mellan de andra bägge jag spelade med. Det var tight. När det kommer till punkten att vi måste sluta så säger vi ett varv till sedan är matchen slut. Personen som har vinnarskallen lägger DÖD. Ö ger många poäng och han är mycket nöjd över att han nu kommer att vinna. Jag är sist att lägga mitt ord och som sagt jag är ute så det är inget viktigt med mitt ord.

Innan jag ska lägga och efter vinnarskallen ska alltså den andra personen lägga som det är jämnt med. Som ni vet är det svårt att använda de bokstäverna som ger höga poäng. Vinnarskallen är alltså mycket glad för vinsten. Då börjar den andra att lägga ett S efter DÖD. Om man gör det får man räkna alla poängen i det ordet som är lagt. Med följande B och O. DÖDSBO. Och vinsten gick till den andra.

När vinnarskallen inser det så flyger hela spelet i luften och iväg över köket med bokstäver flygandes överallt samtidigt som personen stormar ut. Jag fick aldrig lägga mitt sista ord. Kvar är jag och vinnaren. Vi tittar på varandra och vet att vi måste åka. Tillsammans med förloraren.

Spelet fick städas upp senare och vi hade en mycket tråkig bilfärd att genomföra. I många år så har denna gång kommit på tal. Inte ofta men det har hänt. När man pratat personlighet och hur man är som vinnare och förlorare. Jag kommer aldrig glömma detta tillfälle. Och aldrig ordet som var dödsstöten heller (ha, ha, vilken rolig ordvits.)

Att ha en vinnarskalle betyder inte bara att man är en dålig förlorare utan även ofta en dålig vinnare. En som gör allt bäst och kan allt bäst och som inte ser andras framgångar. Det är inget trevligt, eller hur?

Att ha en vinnarskalle mot sig själv kan vara bra. Så att man ser till att göra sitt absolut bästa oavsett hur svårt eller lätt det är. Att man alltid försöker. Ibland behövs då lite vinnarinstinkt, att det här klarar jag. Särskilt när det är något nytt som man aldrig har provat förut.

Jag tror att jag har vinnarskalle. Oftast för mig själv även om det hänt att jag varit en dålig förlorare. Men efter den där gången för många år sedan när jag spelade alfapet så försöker jag att förlora med stil. Att berömma den som faktiskt vann och ge uppmärksamhet till vinsten. Även när det är en dålig vinnare. Är du en vinnarskalle?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår på jobbet så skulle vi åka och titta på en släpkärra till lastmaskinen. Det gamla släpet var för lågt till dragkroken. Inte bara det, den var stor och klumpig med. (och eventuellt väldigt skraltig med obrukbar el.) Den hade små lämmar utan galler. Släpet användes mest till att frakta all löv och grenar från beskärningen av träd.

Nu när vi har en ny lastmaskin istället för traktor så behövdes en ny liten släpkärra. Det kollade vi på en igår. Den fanns lite utanför stan. Ungefär 2 mil bort. Släpkärran behöver inte vara jättestor. Bara tillräckligt djup för att få med löv och grenar. Men då också tillräckligt hög så den går att dra bakom lastaren. Vi hittade en.

Problemet nu var att den skulle med hem. Att dra en släpkärra utan ljus, bromsar eller något annat innebär 30 km/h om den ska vara på dragkroken. Vi står med säljaren och jag säger väldigt tvärsäkert att vi stoppar in den i bilen. Säljaren var lite tveksam. Mitt sällskap var väldigt tveksam.

OM, säger sällskapet, den skulle få plats så skulle vi varken få in eller ut den från bilen. Vi var på ett ställe med massor av lastmaskiner. Vi skulle åka hem där det finns en kompaktlastare med gafflar. Jag såg inga problem. Klart vi både skulle få in och ut den när vi var på plats. Eftersom varken sällskapet eller säljaren trodde speciellt mycket att den skulle gå in så blev det inte så mycket diskussion kring det.

Jag får ett samtal. Jag säger i mungipan att jag kan öppna luckan under passagerarsätet för dragstången. släpet rullas bort. Jag öppnar bilen öppnar luckan samtidigt som jag pratar i telefon. Vips så var släpet lastat i bilen. Sällskapet muttrade att det går aldrig. Säljaren hade fått mod och tyckte nu kör vi. Vips så var den inne i bilen.

Lite spännband för att fästa den och luckan behövdes inte ens. Totalt rymmer den 280 cm i längd. Släpet var väl 270 cm med dragstången. Jag är mycket nöjd med bilen. Det hade varit svårt i vår gamla bil. Mycket skönt att slippa köra i 30 km/h hem i två mil. Sällskapet var imponerad. Inte så mycket över min benfasthet över att den gick in, utan mer över ATT den gick in. När jag vet så vet jag. Besserwisser som jag är. Släpet är hemma och vi med.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Ibland så blir det som det blir och inte som man tänkt. Ibland blir det dessutom bättre än än vad man tänkt. Ibland inte. Just nu är livet inte riktigt som jag tänkt men inte illa. Jag är frisk från cancer. (Fritt på mammografin som gjordes i mars.) Det blev inte som jag tänkt men det är inte något jag sörjer.

Ibland så blir det till och med bättre än vad man tänkt. Man får mer än vad man ville. Minstingen har köpt lägenhet. Han kommer snart att flytta hemifrån. Han har stora planer för sin nya lägenhet. Det kommer bli toppen. Just nu så flyter mycket på utan stor insats.

Kanske det beror på att jag har många tentakler ute. Jag har koll på vad som händer i omvärlden. Som att om, man ska göra nytt badrum så måste man kanske beställa fort för att veta att det kommer att finnas när det är dags. Visste du till exempel att mycket av leran som används i Portugal, Italien och Spanien för att göra kakel och klinker kommer från Ukraina?

Att veta det gör att man inte står där när det är dags att renovera badrummet. Många sådana saker gör att det nu bara flyter på. Ibland får man inte som man vill utan man får mer och bättre. Just nu är det så.

Jag har bara inte haft tid att förstå att det är så. För mitt huvud är tungt för att mamma är inte med. Det är så viktigt att stanna upp och faktiskt tänka och se det som faktiskt är bra. Vi har väldigt lätt i mänskligheten att se allt som är dåligt och missar allt det som är bra.

Igår fick jag hem en kruka jag beställt. Känns inte som en så stor vinst för dig. För mig så är den väldigt stor. När jag gjorde beställningen gick den igenom . Sedan fick jag ett mejl att lagersaldot var fel och ingen kruka fanns. De frågade om jag ville byta till en annan sort. Jag svarade att jag ville fundera för apan var den jag ville ha. Några dagar senare har jag ett paket med en kruka, rätt kruka. Och jag behövde inte fundera mer.

Nu ska jag hitta rätt blomma till den. Jag kan ha hittat rätt redan. Jag ska bara låta det sjunka in lite. Jag provade med en fredskalla också, men det blev inget bra. Om du vill ha en likadan kruka som mig så finns den att hitta på Gardenglory.se. Detta är inget samarbete. Jag tycker bara om deras produkter väldigt mycket. Jag har flera vattenkannor samt vattenslangar till utsidan. Mycket nöjd med allt.

Utöver allt som flyter på så tar maken fortsatt hand om mig på bästa sätt. Igår när jag satt ute på altanen och njöt i solen så gjorde maken god middag. Helstekt fläskkarré, ugnsstekt lök, kokt potatis, gräddsås, skivad gurka och svartvinbärsgelé.

Huvudet och hjärtat må vara tungt, men just nu så går det väldigt bra.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Gårdagen var tung. Mest för att mamma var saknad. Det är svårt att få det att gå in, mamma och jag kommer aldrig ha en konversation igen. Jag försöker att lätta på det tunga med att tänka på hur illa de sista åren i mammas liv var. Hjälper så där.

Jag försökte att skingra alla tunga tankar med att jobba med tunga saker istället. Igår gjordes altanen iordning för sommaren. Den tvättades och nästan alla möbler kom fram. Maken och jag hjälptes åt, vi jobbar väldigt bra ihop. Nu är kroppen lika slut som huvudet. Idag blir det till att vila. Men altanen är fin trots allt.

Nu saknas alla blommorna. Jag har fått ut citronen och limen. En rutten citron och några små som fått ge livet till i vinter. Därför jag tog ut dessa nu. Jag kommer dock få bära in och ut tills det inte är frostnätter längre. Nu blir de burna in i huset istället för förrådet. Hoppas att det kommer gå bra.

Sedan avslutade vi dagen med friterade pommes och grillad entrecote med en ugnsbakad tomat. Lite bearnaise till det så blev det perfekt. Vi satt och njöt ute i den härliga vårsolen. Det underlättar att det är strålande sol när tunga moln är inne i huvudet. Att ha regn på både insida och utsida skulle vara lite för mycket att bära.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår dog Jesus. Imorgon återuppstår han. Det är först då vi ska önska Glad Påsk. Enligt kristendomen. Sedan är det med påsk-hälsningar som jul-hälsningar. Om man inte kommer att ses eller höras på påskdagen så kan man önska det i förväg. Till den rätta dagen.

Igår var långfredagen. Jesus dog. Idag är sorgens dag för Jesus är död. Men han dog för vår skull. Han tog på sig våra synder. Det kan vara en glädje i det. Att vi kan vara fria. Idag vet jag inte hur fri jag är. Synderna väller över mig. Med allt som händer så är mina tankar inte syndfria.

Det pågår upplopp i varje stad som Rasmus Paludan är i. En högerextrem som ansökt om att få demonstrera och bränna koranen. Det började i Jönköping. Fortsatte i Linköping, Norrköping och i Örebro. Där det kulminerade och blev värre än värst. Mina tankar är inte syndfria när jag tänker på det.

Det är långledigt och systembolaget har haft fullt upp inför ledigheten. De hade stängt igår och idag är det öppet igen. Fest i fyra dagar och barnen är de som får lida. Det är väldigt få vuxna som tycker att de INTE kan hantera alkoholen SAMTIDIGT som de hanterar sina barn. Skulle du låta barnvakten dricka när den passade dina barn? Mina tankar är inte syndfria när jag tänker på det.

För ett år sedan var vi alla med mamma. För ett år sedan var allt som vanligt och ändå inte alls. För ett år sedan visste vi att mamma skulle dö. För ett år sedan led vi alla kvalen som finns att lida. För ett år sedan satt vi bredvid mammas säng och hoppet hade nästan helt försvunnit. Mina tankar är inte syndfria när jag tänker på det.

Just nu finns inte så mycket glädje. Just nu känns det som att allt är utan hopp. Just nu är det precis glädjen som vi är tvungna att släppa fram. Just nu är det glädjas vi ska göra. Med glädjen kommer hoppet. Med glädjen kommer tron. Med glädjen kommer livet.

Jesus tog vår synd. Jesus gav oss glädjen. Just idag behövs en Glad Påsk. Idag ska vi fira mammas liv på jorden med en påsktårta och mammas favorit till efterrätt, ostkaka med hjortronsylt. Tillsammans i glädje med syndfria tankar.

Glad Påsk önskar jag er alla!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.