Inlägg

Publicerat

Det kommer bli skönt

Just nu är det bara arbete och köksbygge som pågår. Snögubbarna som inte är sommarförvarade redan står i källaren i fullständigt kaos. Det är mycket som måste göras hemma som bara har fått vänta eller gjorts lite på en kort rast. Det jag är glad för är att jag faktiskt prioriterar vilan när jag kan.

Köksbygget går framåt men det är fortfarande mycket kvar. Äldsta sonen kommer tycka det är skönare än oss när det väl är klart. För även om jag kämpar på och jobbar mer än jag orkar så lever han i kaoset. Jag får åka hem när jag jobbat klart, till fungerande vatten, kyl och spis. Sonen bor i en lägenhet med bara toalett och inget kök. Det gör inte jag.

Men han kommer nog tycka bäst om att slippa ha oss där hela tiden där han inte kan bestämma. För vi kommer och går mer efter våra tidspreferenser än hans. Hur som helst, vi kommer alla bli glada när köket är klart. Nu ser det ut som ett kök. Jag hoppas vi fixar allt det där lilla fortare än det stora. Logiskt vet jag att jag har fel. Hoppet lever vidare på att logiken är fel. Det kommer bli klart förr eller senare. Med hopp om förr.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Vad man visar och inte

Här inne så skriver jag om allt möjligt. Jag skriver det som är bra och även det som är dåligt. Detta är min dagbok och mitt kom-ihåg. Men ändå så finns det vissa saker som man aldrig skriver om. Vissa saker skulle jag inte skriva i en oläst dagbok heller. Vissa saker vill man bara glömma och vissa saker vill man inte riskera att någon annan får reda på. Ibland är de båda samtidigt, man vill inte minnas och man vill inte någon ska veta.

Jag är dock alltid uppriktig med allt jag skriver. Högt och lågt. När jag är glad så är jag glad. När jag är ledsen så är jag ledsen. Det är alltid lättare att skriva om det som händer när man är glad. Inte för att jag bara vill visa den sidan utan för att det är lättare.

Jag har fortfarande svårt att skriva om mamma. Jag kan göra det men aldrig så ingående som när något är glatt. Det är väldigt enkelt. Tårarna är för nära och när de börjar forsa så ser jag inte att skriva. Då är det lättare att skriva om mammas snögubbar.

Alla har vi något i livet som inte är så kul. Alla har vi något i livet som vi inte vill bli påminda om. Alla tycker vi någon gång i livet att det ser grönare ut på andra sidan staketet. Det är så det fungerar. Jag förstår att folk lägger ut sina positiva upplevelser på sociala medier. Även om man har det tufft för tillfället. För vi måste överleva. Om vi stannar i det tuffa så kommer vi inte göra det. Om vi ser det roliga, glada så kommer vi lättare kunna gå vidare.

Nej, det är inte grönare på andra sidan. Om man då tänker på allt kul man gjort, då kanske man kan gå vidare och komma till insikten om att man har det ganska bra ändå. Utan att tänka på den andra sidan. Allt det jobbiga som varit eller komma skall. Ibland behöver vi bara få vara som vi är utan att någon ska tycka något. Det är lätt att tycka om andra. Vissa saker skriver man inte enligt mig.

Jag hoppas du kan finna glädje i allt jag delar med mig av. Jag hoppas också du ibland kan skymta att det inte är så grönt på min sida. Det är precis lika grönt på din sida. Tack för att du är du och att du väljer att läsa min dagbok.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Har jag för många?

Det svaret jag vill ge är, nej. Svaret jag kanske måste ge är, ja. Kanske, eventuellt, mycket kanske borde jag säga ja. Frågan är om jag jag har för många snögubbar? Kan man ha för många snögubbar är väl en bättre fråga? Jag får plats med alla snögubbar i ett rum. Då kan det inte vara för många.

Mitt förråd säger att jag har för många. Trots att jag gjort om och packat annorlunda så kommer inte allt få plats. Den nya hyllan finns inget utrymme för. Den som snögubbarna stått på. Jag skulle kunna montera ner den, men det är inte jättekul att sätt ihop den igen. Inget bra alternativ alltså. Jag måste hitta en lösning helt enkelt.

Igår packade jag ner alla Goebels snögubbar. Nu är alla udda kvar. Nästan lika många till ska jag alltså packa ner och få in i förrådet. Det kommer bli spännande. Jag gissar att jag kommer få plocka ut allt och börja om från början. Det mesta där inne står på samma plats som förra året. Med tanke på alla mina nya inköp så måste jag packa smartare.

Jag säger fortfarande att svaret är nej. Jag har inte för många snögubbar. Det jag lägger till är jag behöver fundera på hur jag packar bäst så att fler kan få plats i framtiden. Det blir en utmaning som jag gärna tar. Kaoset fortsätter ett tag till.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Vad gör man inte för att slippa depp

Igår skrev jag om min juldepp. Den har egentligen inte blivit bättre. Igår började snögubbarna att flytta. En hylla är borta och en hylla är kvar. Det är fullständigt kaos i källaren vid Tv:n. Maken sa inte ett pip om allt stök. Han vet att jag lider.

Idag ska jag försöka få bort resten. Jag tar litegrann och sedan vilar jag. Igår jobbade jag dessutom på kvällen så hade inte så mycket tid alls. Lika idag. Men den tid jag hade till vila såg jag till att försöka peppa upp mig själv. Hur gör jag det bäst när julen ska bort?

Jag kollar på blommor så klart. Jag har kollat in på hur jag ska ta hand om både det ena och det andra. Jag suktade efter dahlior. Jag har dock inte skaffat fler. Jag har redan väldigt många och mina krukor är slut. Då drömde jag om att göra en dahliarabatt framför thujorna på framsidan. Det kommer med stor säkerhet inte bli något annat än en dröm.

Jag blev lite gladare av att kolla på blommor och drömma om våren. Alla färger gör mig glad. Dessutom så har det börjat bli ljusare ute. Det är fortfarande ljust vid fem på eftermiddagarna nu. Det är också bra mot depp. Jag har också spanat in lite örter som kan vara bra mot sömnsvårigheter. Det peppade lite med. En dag i taget. Snart är det vår.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Juldepp

Igår försvann granen. Nu är det ingen jul kvar. Jag deppar nu. Tror aldrig jag deppat så mycket för att julen är borta som denna gången. Det tog hela dagen att bara få bort granen. Det kanske bidrog till att deppen blev så stor. Eller så är det bara så att jag kommer sakna julen extra mycket denna gången.

Jag fick ordning bra i förrådet, vilket var skönt. Så jag borde inte vara så ledsen. Jag har hittat perfekta kartonger för mina julkulor som fyller hela hyllan och får plats med alla mina julkulor. Nya som gamla. Nötknäpparna och allt annat som är nytt och hänger i granen får också plats. Det är jag mycket nöjd över.

Jag fick också in granen på två hyllplan istället för tre. Det var jag också nöjd med. Jag är mindre nöjd över att alla julgransväskor har varit slutsålda. Jag har även letat på nätet men om de inte varit slutsålda så har det funnits på sidor som jag inte vill beställa ifrån. Nu ligger alltså granen i tre sopsäckar istället. Det är jag inte helt nöjd med.

Juldeppen kommer snart försvinna och jag kan fokusera på andra saker. Som att organisera upp resten av förrådet. Det har snart pågått i tre år. Nu är julavdelningen klar med sorteringen. Bara resten kvar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Vittangisjukan

Jag är tacksam för att jag inte har Vittangisjukan. Tydligen kommer benämningen ifrån byn där de flesta med sjukdomen kommer. Den kan också kallas för ärftlig smärtokänslighet. Att inte känna smärta kan låta som en bra sak. Att man slipper ha ont. Men smärta är en försvarsmekanism.

Som om man bränner sig på spisen så rycker man undan handen. Om man inte skulle känna smärta skulle man hålla kvar handen. Om man har luktsinnet kvar skulle man antagligen ta bort handen när det luktar bränt kött. Som också är ett försvar, luktsinnet alltså. Alla våra sinnen är bra för att överleva. Att känna smärta skulle jag säga är i toppen av bra saker.

Jag har hög smärttröskel. Kanske till och med högre än vad jag själv trodde. Min tand som jag skrivit om tidigare, den som jag haft problem med i snart två år. Den gör inte längre ont. Även om jag inte är klar med att fixa den så gör den inte ont längre. Det är nu jag inser hur ont den måste ha gjort för kroppen. Tanden hade alltså en inflammation. En tand kan inte expandera vilket då kroppen talar om genom att göra ont.

Eftersom jag inte känner smärta på det sättet som jag kanske borde så har jag härdat ut och nu förstår jag att jag borde ha klagat lite mer. För jag borde haft olidligt ont. Kroppen hade säkert olidligt ont men jag fattade inte det. Jag är tacksam för att jag ändå känner smärta. Jag känner om jag bränner mig. Jag känner om något tungt faller på foten. Jag är tacksam för att jag inte har Vittangisjukan.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Idag ska jag skärpa till mig

Även om jag är mycket tacksam för att lamorna skänker ljus så ska jag idag skärpa till mig. Idag ska adventsstjärnorna flytta ut i förrådet. Kanske även belysningen på utsidan.

Men jag har noterat att i andra städer så är det många som har kvar både stjärnor och granar. I Linköping hade de kvar all julbelysning från kommunens sida i veckan. Många privata och organsationen också. Det gav glädje. Precis som att komma hem och se granen hör hemma.

Men nu ska jag alltså bita ihop och försöka få in allt i sina lådor igen. Vilket blir väldigt svårt eftersom samlingen har utökats. Med både det ena och det andra. Längtar redan tills det ska tas fram igen. Jag längtar också efter sommar och trädgård så det gör inget att det dröjer tills julen får komma fram igen.

Jag kanske fuskar och tar lite grejer imorgon också. Fuskar är väl fel att säga, jag kanske måste vila mer än jag hoppas. Om jag måste det så blir det mer packning av jul imorgon.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Orimligt många

Jag har som jag sagt så många gånger innan klimatångest. Den största anledningen till det är att det är orimligt många som anser att det inte finns några problem alls i världen. Det pågår inga krig eller om det gör det så är det någon annan som gör fel. Men klimatet är det verkligen inget fel på.

Om vi har mycket regn så är det någon som säger fort: Skulle vi inte få extremvärme och alla skördar dö? Om det är kallt och snö så är kommentarerna: Skulle inte vi inte bli utan snö för all framtid? Om det är varmt och sol hela tiden så är det bara: När jag var liten hade vi också väldiga varma somrar. Det är orimligt många som anser att vi inte haft någon påverkan alls på klimatet.

Jag har inget minne av att när jag var liten så gick det från minus 18 till plus 5 dagen efter? Jag har inget minne av att vi hade snö och is för att bli blask och modd för att sedan ännu en gång återgå till is och mycket kallt. Ja, vi hade varma somrar ibland. Men aldrig i maj och juni under så lång tid som förra året till exempel. Det alla inte hör som inte vill höra är att klimatet ger oss extremväder. Att byta från minus 18 till plus 5 grader dagen efter är för mig extremväder.

Det jag är tacksam för är att det nu ändå börjar skrivas om i media. Att vi har en klimatförändring. Även om det innebär att kommentarerna kommer från den orimliga mängden människor så kommer det kanske budskapet komma fram till slut. Kanske att de kan förstå att det inte bara är i Sverige som det gäller utan hela världen. Just nu värmerekord för januari i Europa. Det kan du läsa om eller titta på ett inslag i Expressen:
https://www.expressen.se/nyheter/varlden/nytt-brittiskt-varmerekord-for-januari-196-grader/
https://www.expressen.se/tv/nyheter/varmebolja-i-svenska-semesterfavoriten/

Jag hoppas innerligt att vi är fler som försöker göra vad vi kan för att minska vårt avtryck. Jag håller fortfarande på att kollar om jag kan ta mig till Bratislava med tåg istället för plan. Får se om jag lyckas.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Mat är grejen för vår familj

Vi har alltid med mat på vår att-göra-lista när vi är ute och reser. Mat står högst på listan och inte för att överleva utan för att uppleva. Om vi är på nya ställen är det precis lika kul att gå in i en matbutik som en konstutställning. Mat är grejen för oss. Även äldsta sonen som nästan alltid äter samma hela tiden tycker om att prova mat när han är ute på äventyr med oss. Vår julbordstradtion är ett bra exempel på det.

Mat förhöjer alltid hela resan tycker jag. Även om det skulle vara mat som inte smakar bra. Då är det samtal kring det som gör att man lär sig. Oftast blir det väldigt bra. Som igår när det blev middag ute på kvällen och jag som vanligt beställde något som jag inte provat förut. Rostad blomkål med friterad färskpotatis till det var det tryffelaioli, mandel och lingon. Lingonen med aiolin var verkligen en bra kombination.

Utöver det har vår get-away varit en massa utforskande på hur man kan göra snygga väggar. Allt i för att kunna komma med förslag till äldsta sonen och hans väggar i köket. Vi får se om han tycker om några av förslagen alls?

En av alla bilder för att kunna illustrerar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Varm eller kall

Jag är nästan alltid kall. Många gånget resonerar man, även jag, att det är lättare att vara kall än varm. För du kan alltid klä på dig. Men du kan aldrig ta av dig mer än naken. Jag får nog justera det resonemanget lite. För ibland kannan inte sätta på sig mer eller hur mycket man än tar på sig så är man ändå kall.

Jag har varit två dagar i jättekalla lokaler. Det var inte alla som tyckte det men jag och ett antal andra frös dessa dagar. Jag hade tjocktröja på mig och frös ändå. Jag kunde inte ha på mig tjockare kläder om det inte varit ytterkläderna. Vilket inte var så lämpligt att arbeta i inomhus. Efter första dagen så värmde inte ens en lång varm dusch upp mig.

Jag kan säga att jag var väldigt glad för en av mina julklappar när jag kom hem efter andra dagen. DÅ hade jag suttit i bil några timmar med full sätesvärme, jacka och full värme i bilen och var ändå inte upptinad när jag kom hem. Min julklapp? En elektriskt bäddmadrass. Så när jag gick och la mig så var det i en varm säng. Med tjocka täcken och en varm make bredvid.

Enda nackdelen är just att maken är väldigt varmblodig. Så han kommer inte nära min varma bäddmadrass. Jag måste alltså komma nära honom. Vilket jag enbart kan göra när jag blivit varm nog. Då kan jag stänga av bäddmadrassen, så både jag vågar mig utanför bäddmadrassen och maken vågar sig nära den. Men när jag kom hem och var så frusen så var det ett enkelt val att välja bäddmadrassen.

Efter att ha varit så frusen och alltså haft svårt att värma mig trots kläder och värme utifrån så vet jag inte om man kan säga det är bättre att vara kall än varm. För om du är varm kan du alltid kyla ner dig med is eller kalla handdukar eller annat kylande. Blir samma effekt som att vara riktigt kall. Är du varm eller kall, eller kanske mittemellan? Har du upplevt någon gång att det varit olidligt åt ett eller annat håll?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.