Inlägg

Publicerat

Det är tydligen ömsesidigt

Det kan hända att jag nämnt några gånger att jag inte uppskattar SJ AB så mycket. Eller snarare har jag nämnt det några gånger för mycket. Jag har också drabbats av klimatångest vilket innebär att tåg är ett bra alternativ att resa med. Jag försöker göra vad jag kan för att åka så klimatvänligt som möjligt. ÄVEN när jag inte uppskattar det så mycket.

Jag ska åka till Bratislava om några månader. Jag kollar nu på hur jag skulle kunna åka dit med tåg. Jag har varit där innan. Senast förra året och jag försöket då med. Då skulle det ta mig tre dygn och ett antal byten för att ta mig dit. Den gången blev det flyg till Wien för att åka buss en timma till Bratislava. Det gjorde jag på ett halvt dygn. Tågresan till flyget tog längst tid. Det var både billigare och tog kortare tid. Jag valde flyget och ångesten.

Jag måste också hinna med att jobba, då är det svårt att lägga på 6 dygn för att resa när man ska vara i Bratislava fredag, lördag och söndag. Det är inte försvarbart. I år så finns möjligheten att åka tåg på ett dygn. Det skulle kosta mer än dubbelt så mycket. Det skulle innebära 6 eller 7 byten, kommer inte riktigt ihåg, men det skulle inte bli någon ångest för mig.

Nu kommer det stora dilemmat om jag vågar. Vissa byten är på tjugo minuter och en var på tolv minuter. Jag måste alltså vara på plats fredag morgon. Vad händer om något tåg är sent? Jag gissar att det kommer ställa till det en del. Med tanke på att min senaste resa jag försökte göra så sa SJ så här:

Jag tror inte SJ tycker om mig heller.

Jag fick inte ens boka en biljett. Det var i tisdags. Jag reste alltså i söndags och hade problem med korglutningen. Nu fick jag inte ens boka och tog bilen. Jag tycker verkligen om att köra bil. Om inte annat för att man kan sjunga högt utan att någon hör. Det finns mycket annat som är härligt med att åka bil. Ångesten är inte lika rolig.

Med tanke på att jag och tåg verkar tycka lika bra om varandra så känns det tveksamt att jag ska chansa på att komma fram i tid utan två dygns marginal. Men jag kan ha fel. Ibland har jag det.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

När jag inte kan vara på plats

Äldsta sonen renoverar sitt kök. Jag kan inte alltid vara med. Ibland så är det bara jag och sonen och ibland är det han och hans pappa. Ibland är vi alla tre och ibland ännu fler. Det är just när jag inte är med som det blir lite svårt för sonen. Han litar inte alltid på vad som sker när han inte kan konfirmera med mig.

Då kan det bli så att man får köra videosamtal. Som igår när han höll på ensam på kvällen och monterade lådor. Vi har redan monterat tillsammans tidigare. Men alla lådor är inte exakt likadana. Nu hade han ett som var större men också med en sådan hemlig innerlåda.

Första gången vi höll på så var det till hans högskåp med utdragbara lådor bakom en dörr. Första problemet var att när vi köpte köket så skulle man öppna dörren rakt ut och alla lådor följde med. Nu visade det sig att det var en dörr som man viker upp som vanligt och man drog ut varje låda för sig. Detta var inte ett långt smalt skåp utan ett lite bredare. Då behövdes jag för att förklara skillnaden och varför säljaren inte tänkt på detta.

Nästa problem var hur lådorna skulle placeras. Vilken höjd de skulle sättas. Det var ett dividerande fram och tillbaka för att nyttja skåpet så bra som möjligt. Då menar jag inte att man gör en uppskattning och håller upp en låda och tycker att det blir nog bra. Det är exakt placering som gäller med olika mått på olika varor så att allt kan få plats. Det gjorde vi tillsammans.

Nu gjorde han alltså helt ensam och var tvungen att få bekräftat att lådorna var rätt monterade samt på rätt höjd. Videosamtal är väldigt bra då. Han fick veta att allt var rätt och att han kunde sätta sista hemlig lådan på det stället han hade tänkt. Och att han hade rätt i att övriga lådor inte har en front. Den sätter vi dit sist eftersom det är själva luckan. Egentligen hade han aldrig behövt prata med mig. Bara det att om han inte skulle få det bekräftat så skulle han inte kunna fortsätta. Det kunde han nu.

Så många utmaningar vi haft med detta kök. Det är tur han är insiktsfull och kan förstå (vilket han då inte ska kunna enligt experterna), för annars hade det varit ett kök som aldrig blivit klart. Han har fått hänga med i så många ändringar och nu börjar vi se ett slut. Tack och lov, det säger vi alla.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Tre kanaler, kanske fem

Som vanligt så är det inte allt som det borde vara med mig. Igår var det dags för tandläkaren igen. Jag har varit så många gånger med tanden nu så jag har faktiskt tappat räkningen. Eftersom det aldrig har blivit bra så bestämde vi sist att den skulle rotfyllas. Dra bort nerven och fylla igen.

När jag var där förra gången så var det lite otydligt med mina kanaler. Hon gissade på tre stycken men det kunde vara flera. Igår när hon öppnade allt så hittade hon tre stora kanaler. Dock hittade hon två stycken mindre också. Dessa hoppas vi nu på var sammagående med en av de stora. Men det vet vi inte förrän nästa gång.

Så enkelt skulle det alltså inte vara. Inte för att jag trodde det. Allt annat brukar ju vara konstigt på mig. Anledningen till att jag haft ont och det aldrig blivit bra, vad som än har gjorts? Ja, självklart så var den inflammerade. Och när något är inflammerat så sväller det. En tand kan inte svälla. Inte konstigt att det varit som det varit. Tandläkaren sa förra gången att hon misstänker att jag har hög smärttröskel, vilket hon fick bekräftat idag. I snart två år har vi försökt fixa min tand. Hade jag haft mer ont hade vi gjort detta tidigare.

Ja, ja, nu har jag en provisorisk fyllning som ska borras bort och kolla läget i mars. Då hoppas jag på att det är sista gången för denna gången. Men om jag har otur så är de där två små kanalerna helt egna och då måste de göras något åt. Men det är flera månader tills dess. Idag är jag glad att jag slipper bedövning. För det måste man tydligen ta vid en rotfyllning.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Kriget i Ukraina

Det har snart gått två år sedan kriget startades av Ryssland i Ukraina. Det har blivit vardag och visst jag tänker på kriget men inte alls på samma sätt som för två år sedan. Jag är förskräckt men inte längre rädd som jag var då. Det trots att ÖB gått ut och sagt att alla borde förbereda sig för krig.

Kriget är nära och vi borde väl förbereda oss. Har du preppat något? Vi har en del så vi skulle klara oss ett tag. Men inte krigsförberett oss, det har vi inte. Vi har ingen vevradio. Det borde vi införskaffa. Vi har heller ingen stor dunk för vatten. Vi har batterier och lampor. Vi har gasspis men också en portabel gasplatta. Vi har vedgrillen på utsidan.

Vi har nog allt som man skulle behöva vid kris utan just radion och dunken. Kniv och multiverktyg och massor av annat har vi. Ja, det skulle kunna vara mer hållbara konserver. Vi har det samt pasta och ris. Vi skulle kunna börja köpa på oss några extra burkar varje gång vi handlar så vi har ett gäng om kriget skulle komma. Frystorkad mat vet jag inte om jag har så stort intresse av.

Hur har du gjort? Inget, allt eller lite grann? Har du blivit avtrubbad som mig? Nu när jag skriver och tänker på det så känner jag att det blir otäckt nära. Men annars är det mer avlägset. Jag hoppas att det snart ska få ett slut. För i värsta fall så spelar preppandet ingen roll då Putin trycker på knappen för kärnvapen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Som med mycket annat kanske det är jag

Jag får bara inse att det är nog jag som är problemet. Igår åkte jag tåg. Vi lämnade startplatsen 10 minuter försent och jag kom fram till slutplatsen 12 minuter sent. Det kan jag överleva. Det som var mindre kul var att jag ännu en gång lyckades få en vagn utan korglutnings-system. Det sms:et från SJ kom kl 17:58:

Hej! Korglutningen är ur funktion i din vagn på tåg 541. Vi kommer automatiskt kompensera dig med 25% av biljettpriset inom två veckor. Vi är ledsna över att detta drabbar dig. Hälsningar SJ
Tyck till om trafikinformationen du fått: dinasvar.se/f/252 
The tilt system on your train 541 is out of order. You will automatically be compensated for 25% of the ticket price within two weeks. We apologise for the inconvenience.

Nu var det bara det att resan började 16:25 (skulle börjat 16:15). Det var sent för att det var sent in till sin slutstation som var vår startstation. Rimligtvis gick inte korglutningen sönder 16:25 utan på resan innan, eller?. Hur som helst så var det skakig resa från början. Den blev inte bättre heller. Det flög väskor, mat och personer i vagnen. Som självklart inte blev bättre av att de försökte köra in tid.

Ja, ja, det är som det är. Det som var bra var att min kollega som satt i vagnen bredvid hade korglutningsfunktion. Hon slapp väskor och annat som flög. Det glädjer mig. Jag vet att jag är gnällig. Får se om jag lyckas undvika SJ ett tag så blir det mindre gnäll. Någon som inte gnäller är min kära make. För tydligen har det varit mycket snönederbörd här när jag varit borta som han har fått skotta ensam.

gräset är en och halv meter högt. Det var knappt någon hög alls när jag åkte.

Ta hand om dig. VI hörs imorgon.

Publicerat

Det är tur

Helgen har varit fantastisk som tur är. Sj är inte anledningen till det men de såg till att jag kom fram om än skakigt och sent. Nu får vi se om jag kommer hem ikväll. Jag gissar att det kommer bli förseningar. Än så länge är det bara ersättningsbuss mellan Älmhult och Malmö C. Vilket inte drabbar mig. Men många andra kommer få byta från tåg till buss innan de är hemma ikväll.

Maken hoppas på att kunna få en middag ute på annan ort eftersom han hämtar mig. Om tåget är i tid så skulle det gå bra. De senaste gångerna har det inte varit möjligt för att tåget varit så sent. Kanske det är så att jag har turen på min sida idag. Ja, jag vet, man ska inte behöva ha tur för att man ska kunna åka tåg. Man ska kunna åka tåg och veta att man kommer fram. Men nu är det inte riktigt så i verkligheten.

Igår var en produktiv och härlig dag. Den var också strålande under dagen med massor av solsken. Även om jag inte var på promenad när solen sken så blev det promenad. Solen fick jag njuta av från balkongen. Det gick bra det med. På promenaden så kunde jag njuta av både adventsstjärnor, adventsstakar, julbelysning samt julgranar. En mycket fin dag på det hela.

Det var många på isen under dagen, både med skor, skridskor och längdskidor.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Frågan är hur länge jag orkar

Min resa gick som förväntat när jag reser med SJ AB. Det blir som nästan alltid att läsa det baklänges. Så blev det igår. Det började med ett sms på morgonen om att korglutningssystemet var urfunktion på min vagn. Jag skulle automatiskt få 25 procent tillbaka på biljettpriset. De erbjöd mig också att boka om eller pengarna tillbaka.

Bra start av SJ AB.

Inget av erbjudandena hjälper mig. Jag måste åka och alla andra tåg var fullbokade eller kom fram försent. Att åka utan korglutning är ingen höjdare, kan jag säga om du aldrig gjort det. För det har jag, tyvärr. Jag fortsatte min dag utan att byta tåg eller få pengarna tillbaka. Jag hade ju ändå bestämt mig för att jag inte ville köra sträckan så då fick jag stå ut. Dagen fortsätter och så plingar det i telefonen igen och jag får detta sms:

Jag orkar inte med SJ AB.

Orkar man? Jag gör inte det. Hur kan jag sitta på alla försenade tåg? För när jag kollar informationen och de säger att det ska bli 8 minuter sent så vet jag, att det kommer inte bli 8 minuter sent. Mycket riktigt, det blev 35 minuter sent. Och jag kan inte vara på stationen senare än vad som var avgångstiden, för det kan ju komma i tid. Även om det är sällsynt när de utlovat försening.

Vi blev till slut 40 minuter sena. Då hade vi något signalfel samt invänta ett annat tåg på vägen. Jag kan ärligt säga att det var inte kul att sitta i en vagn utan korglutning som åker fortare än vanligt för att köra in tid. Dessutom så trodde tåget att vattnet var slut så det stängde toaletterna. För när vagnen lutar så lutar även vattnet som då inte når givaren. Konsensus, tåget tror att det inte finns vatten och låser dörrarna automatiskt.

Jag kom fram och nu ska jag inte tänka på SJ igen förrän imorgon. Jag hoppas att jag kommer hem. Gärna med en fungerande korglutning och i tid. Kanske är för höga krav att ställa.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Julen varar till påska, eller?

Hos oss kommer den nog att vara till påska i år. En del är borta av julen MEN det är ganska mycket kvar. Vi har all belysning uppe. Både ute och inne. På utsidan är en av sidorna släckt men den hänger kvar. Den sidan är mot gatan som flest rör sig på. Den andra sidan är den fortfarande tänd på.

När jag tittar ut på kvällen innan vi går och lägger oss så har nu alla grannar plockat bort sin julbelysning. Eller släckt den. Jag ser den inte på håll. Ingen har kvar advenstbeslysningen längre. Det har vi. Som tur är så har vi ju stjärnor så inte jättetydligt att det är advent utifrån. Men väldigt tydligt för oss på insidan.

Igår upptäckte jag att några grannar faktiskt har ljusslingor kvar på utsidan. Då blev jag glad. För ljuset piggar upp. Nästan så jag tände den jag hade släckt. Jag hejdade mig. Snögubbarna räknas ju inte men jag har ändå granen kvar och den är jul. Finns inget som jag kan säga som gör att den borde få vara kvar. Mer än att den är väldigt fin.

Vår mycket fina gran

Efter allt köksbygge så blir det nu paus från det. Inte för att packa ner jul utan för att se om SJ kommer låta mig komma dit jag ska. Håll tummarna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Varför är det alltid så?

När man ska göra något stort så tar det alltid längre tid än vad man hoppas. Varför? Jag förstår inte hur man inte kan ha lärt sig att det alltid är så. Sanningen är väl att man vet, fast hoppet är det sista som överger en.

Vi håller ju på att göra ett helt nytt kök hos äldsta sonen. Det har självklart tagit längre tid än vi tänkt. Det enda som vi har haft som  tidspress är att sonen vill ha tillbaka sin lägenhet. Annars har det inte funnits något, förutom nu.

Nu ska vi få leverans av bänkskiva. Vi har själva bestämt när och det är här vi har gjort misstaget att tro på hoppet. Nu är hoppet tyvärr ute och vi får inse att det blev inte så som vi hade tänkt.

Vi har fyra överskåp kvar innan allt är på plats. Ett skåp kan vi inte sätta innan bänkskivan. Täcksidor och socklar kan inte heller sättas. Men de tre sista skåpen hade kunnat sättas. Vilket vi trodde att vi skulle ha gjort.

Till vårt försvar så är det massor av skåp som modifierats. Hörnskåpet har ju rör på väggen som vi har fått bygga in i skåpet. Spisskåpet har behövts ändras för att få plats med hällen utan att ta i ugnen. Två små skåp som ska vara mot väggen har behövt en ställning under för att inte ramla ner. Hörnet i bänken har gjorts en stötta för att klara belastning över hela hörnet.

Diskmaskinskåpet likaså, för att inte tala om special, special för att kunna gömma en tvättmaskin i ett skåp som vi själva fått bygga. Anledningen till att de tre återstående överskåpen inte kom upp är att två ska ha tapet. Det är vitrinskåp därav tapeten.

Ett är tapetserat och klart. Vi har räknat ut hur tapeten ska mönsterpassas i nästa. Men det tog tid. Förhoppningsvis har vi knixen inne nu så det går fortare på sista. Det tredje skåpet ska inte ändras men det är sist och kan därför inte sättas först. Idag kommer bänkskivan. Nu är det bara att bygga färdigt som är kvar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Äta middag

Maken är Skalman. Tror faktiskt jag redan berättat det här i bloggen innan. Han är Skalman på många sätt. Han behöver ofta tänka till lite mer än andra. Skalman räknar alltid ut allt innan han gör något. Så även maken alltså.

Den största likheten maken har är mat- och sovklockan. Maken måste äta på vissa tider och han sover alltid (ja, nästan) en stund efter maten. Stunden kan vara 30 minuter men det kan likväl vara 3 minuter. Eller faktiskt enbart 30 sekunder.

Skalman slutar allt när klockan ringer och sover eller äter. Vad som sker runtomkring spelar ingen roll. Exakt så är maken. Det ska också vara två lagade mål mat per dag utöver frukost. Gärna varma men det kan ibland vara något kallt. Oftast på sommaren.

Jag håller med om att det ska vara två lagade mål mat om dagen. Jag kan dock slira lite på tiderna. Beroende på vad som görs och sker runtomkring. Maken och jag är ibland väldigt långt ifrån varandra vad gäller mat.

Men att äta middag kl 22.15 när man jobbat fram till 22.00 och hållet på hela dagen med en kort lunchrast är inte något som jag kan rekommendera. Igår åt vi just den tiden och maken väntade på mig. Är det äkta kärlek?

Det skiljer honom från Skalman. För Skalman äter eller sover och struntar i vem som är med i rummet. Medan maken väldigt gärna äter och sover just tillsammans med mig. Den korta lunchpausen var han med oss som renoverade och vi åt tillsammans. Sedan väntade han tålmodigt på sällskap till middagen. Hemgjorda köttbullar och potatismos var väldigt gott även kl 22.15 men kroppen hade mått bättre gissar jag om det intagits lite tidigare.

Eftersom vi jobbade på bra under dagen så fick vi upp på skåp på väggen och tapeten. Trots att allt som kunde gå fel fick fel så blev allt gjort som planerat. Bara senare middag som konsekvens till allt strul. Hörnskåpet är modifierat så att rör kan gå igenom. Det sitter uppe med extra reglar på sidan. Även om det behövde klyvas och transporteras så var det värt det vid dagens slut. Nu får vi se om vi hinner klart idag. Det är planen. Håll tummarna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.