De fortsätter i all oändlighet, känns det som. Jag har inte så mycket mer att säga. Det skulle kanske vara att allt tar längre tid än det brukar. Anledningarna till det är många. En att jag inte orkar.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Mysteriet på Greveholm
Vi har inte ett lika stort mysterie som på Greveholm. Vi har dock ett litet mysterie. Mysteriet med tandborsten. Maken och jag använder elektrisk tandborste. Även om makens är trasig och behöver en ny, så är det våra vanor som är del i mysteriet. Vi borstar alltid våra tänder på andra våningen i anslutning till vårt sovrum. När vi alltså ser en tandborste på mellanplan som inte är elektriskt så vet vi båda att den inte tillhör oss.
Iförrgår sov äldsta sonen över till igår. Inte för att han ville hälsa på utan för att han inte kunde vara hemma igår på morgonen. Hantverkare skulle komma till hans lägenhet och det stör hans rutiner. Med arbete samma dag så fungerar inte det. Då sov han här och jag öppnade för hantverkaren.
Som sagt han ville inte hälsa på utan bara inte vara hemma på morgonen. Vilket innebar att han kom hit sent och åkte till jobbet på förmiddagen. Senare på dagen när jag då ser en tandborste så säger jag det till maken att äldsta sonen glömt sin tandborste. Maken svarar att det såg han när sonen var på jobbet men glömde säga det till mig.
När jag senare dyker upp utanför sonens lägenhet med en tandborste i handen så fattar han ingenting. För det är inte hans tandborste. Min syster var här för inte så länge sedan, men det hjälper inte, hon har elektriskt tandborste. Syster gick snabbt bort. Nu återstår mysteriet, vems är tandborsten? Den var också i ett resefodral, vilket bekräftar ännu mer att det inte är min eller makens.
Innan syster och sonen är det ganska länge sedan vi hade besök. Maken och jag såg båda två en kvarglömd tandborste igår. Hur kommer det sig att vi inte sett den innan? Det borde vi har gjort, eller? Vet du med dig att du glömt en tandborste här, hör av dig, så vi kan lösa mysteriet. Kanske det är tomtens? För påskharen är inte ute och gör uppdrag nu så hans är det inte. Ja, vi har en tandborste som inte är vår. Det vanliga är att man inte hittar saker som man vet borde finnas. Denna gången var det åt andra hållet.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Julmarknaden i Kosta
Igår hade jag jobb på annan ort. Jag skulle föreläsa om barn i familjer med missbruk. För att komma dit skulle jag passera Kosta. Där finns en julmarknad. Självklart kollade jag om maken ville åka på äventyr.
Alla vet vid detta laget att maken gärna åker på äventyr NÄR det innefattar mat. Då min föreläsning var en halvdag så behövde jag äta innan jag var hemma. Särskilt eftersom det tillkommer restid. Mat betydde alltså att maken följde med, även att gå på julmarknaden med mig.
När jag var klar så var det av för att hitta mat. Maken tog, som 99,9 procent av alla gånger, en hamburgertallrik. Den var gigantisk. Det jag beställde var normalt på alla sätt och gott. Makens var inte normalt. Det var säkert pommes till tre personer. Hamburgaren hade räckt till oss båda. Dessutom var pommesen goda, till och med mycket goda, och jag är kräsen med pommes.
Det var tur att föreläsningen gick bra och att maten var väldigt god. För igår var julmarknaden stängd. Den är öppen torsdag-söndag. Igår var det onsdag. En dag för tidigt. Nu följde ju maken inte med för julmarknaden utan för maten. Men han verkade också lite besviken att den var stängd. Kanske nästa år…
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Noll av sju
Igår blev inget godis gjort. Planen var det. Menibland blir planen helt annan än vad som var tanken från början. Händer mig ganska ofta nu för tiden. Jag hade två saker som var tvungna att göras. Det blev en och halv. Den halva var ideell och den hela provtagning.
Resten av dagen blev det bara lugnt. Jag kunde till och med sova en stund på eftermiddagen. Andra gången på kort tid. Vilket jag ser som en vinst. Jag har blivit väldigt duktig på att lyssna på kroppen. Så det blev varken arbete eller godistillverkning. Det blev bara att ta det lugnt.
Jag drack te och hade tända ljus. Jag såg på julfilm och åt god mat. Maken stod för den (som vanligt). Det blev rester till lunch och lax i ugn till middag. Ganska lätt för maken och jag behövde inte ha dåligt samvete för att jag gjorde ingenting. Idag blir det arbete på schemat. För barnens skull.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Två av sju
Det var från början två av sex. Men i lördags provade minstingen Snickerskaka i godisstorlek och tyckte att det skulle vi nog ha på jul med. Igår gjorde jag och kära syster två av julgodisarna på listan av numera sju stycken.
Vi gjorde hasselnötkrämscrisp samt mörk fudge. Fudgen blev i två smaker, hallon lakrits samt kardemumma. Jag hade lakritschoklad hemma som blev grunden till den fudgen.
Allt vi gjorde blev väldigt gott och syster tyckte det var kul. Med tanke på att hon sa starkt nej när jag frågade om hon ville göra julgodis så var det roligt att hon tyckte det var kul.
När hon sa nej, tänkte hon nog att vi skulle iväg någonstans och lära oss. Medan jag bara ville klara av lite på att-göra-listan samt ha kul tillsammans. För det är väldigt enkelt att göra julgodis. Igår var det typ bara smälta choklad och blanda med olika saker.
Sedan när allt var klart och stelnat i sina formar så tyckte hon inte det var så kul längre. För då behövde hon bli kladdig och allt satt ihop litegrann och var allmänt besvärligt. Om du skurit fudge någon gång så vet du vad jag menar. Min syster visste inte det innan.
Hon tyckte ändå att det var värt det, för goda blev dem. Självklart följer godis med henne hem. Hennes favorit blev lakritsen. Jag tyckte nog lika om alla. Nu är det bara fem godsaker kvar att göra. Som sagt ganska enkelt också. Trillingnöt måste jag komma på någon bra form. Jag funderar på om knäckformar skulle vara något. Vi får se när jag är där.
Innan vi gjorde godis hälsade vi på hos mamma. Vi tände ljus och sedan satt vi i mammas kök hemma hos hennes sambo och fikade. Han hade ordnat något helt i mammas smak. Så hon var verkligen med oss. En känslosam dag som spenderades på bästa sätt med familjen.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Nu står granen…
…grann i stugan. Många julkulor är det. Nytt för i år en hela massa nötknäppare. Maken har också köpt en i Paris enligt honom, New York enligt mig. Denna gången kan han ha rätt. Hur som helst det var en knäppare som skulle hängas. Den är nu i granen med alla andra.
Jag är nöjd med årets gran. Maken med. Nötknäpparna förhöjde julkänslan måste jag säga. Och lite kul att makens utlandsköp också har hittat en fin plats. Får se om hela granen plastas in när den ska förvaras. Jag har sagt det några gånger. (Lär inte bli så denna gången heller.)
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Granen står så grön och grann i stugan
Eller vad den nu är? Den står och är grön, det stämmer till hundra procent. Grann är den nog inte riktigt än. Men snart så, senare idag. Då är den allt även grann.
Jag började igår med projekt gran. Konstigt nog tycker jag varje gång att när granen tas in, att den är större än vad jag minns. Mycket större. Den är som tur lika fin som jag kommer ihåg den. I eftermiddag kommer den vara ännu finare. Då när allt pynt också är på.
För igår var det också tid för vårt traditionsenliga julbord med familjen. Det där vi åker på ett nytt och betygsätter våra besök. I år var vi på Asa Herrgård. Ganska lång resa på vintervägar. Vi körde omväg för att kunna åka på plogade vägar. Sista en och halv milen var vi ändå tvingade till småvägar. Då var vi glada att vi åkt omvägen. Det var glashalt.
Vi är inte klara med betygen men jag är väldigt nöjd med vårt besök. Att det dessutom fick vara snödränkt landskap gav bara mer julstämning på vårt julbord.
Det är hur som helst anledningen till att granen står grön i stugan och snart också grann. Imorgon får du se den grann.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
När snön blir tung
Om du missat det så älskar jag snön. Det är så många saker som är underbart. Allt blir ljusare. Allt blir mjukare, rundare kanter på allt. Allt blir vackrare. Allt får ett skimmer över sig. En snöflinga som landar på en och man ser formen. Magiskt.
Något som inte är lika magiskt är när det blir tung snö. När det slår om från minus till plus. När det börjar slaska. När snön blir brun. När varje centimeter blir glashal. Då är det inte lika underbart längre.
Nu börjar snön bli tung. Den är fortfarande vacker och vit men snart slår det om och allt blir brunt eller en tynande tillvaro av slask. Det är lite sorgligt. Jag hade gärna haft 20 minusgrader i några månader. Fast jag ska inte klaga, den är fortfarande fin.
Som tur är har det blivit finare inne. Så när snön är helt borta får jag fokusera på det vackra inomhus. Alla utom en av nötknäpparna är nu uppe från sin sommarförvaring. Maken städade med hans ”fantastiska” swiffer. Jag plockade fram gubbar och lite annat. Bra arbetsfördelning, tror jag. Han var färdig före mig, (en av oss hade bra fördelning). Idag blir det julgranen.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Lyxfrukost hos syster
Igår var nästan som sagan i förrgår. Ändå mer snö hade kommit under natten. Vi behövde dock åka hem från sagan men innan dess blev frukost och lite slappartid.
Frukosten var väldigt lyxig. Kanske ska säga att det var brunch. Vi tog en väldigt långsam morgon med te och samtal före vi åt. När vi väl åt så var det superduperbra. Samtalen fortsatte och vi åt med god aptit trots all mat dagen innan.
Som du ser var det mycket gott (om man gillar räkor). Jag gillar räkor. När man är vid kusten så finns det också oftast fina färska räkor. Vilket detta var. Tillsammans med ett fantastiskt surdegsbröd med tranbär och hasselnötter blev allt en succé. Saffransaolin gav också lite julkänsla. Ett mycket fint avslut på vår sagoresa.
När vi kom hem så var det ut att arbeta för mig. Vi hade fått minst 15 centimeter snö och efter vår egna uppfart var det iväg till jobbet för att röja snö. Jag älskar snön så det var som att fortsätta i sagan med allt det vita fluffer. Idag blir det lite till då det kommit mer under natten. Jag hoppas fortfarande prognosen är fel och att plusgraderna ska försvinna fort.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Första av kanske tre
Igår blev det första julbordet för i år. Upplevelsen fick betyg 5 av 5. Maten fick 3 av 5. Vi var på Jul på Liseberg och åt julbord på 1923 där kära syster också förgyllde vårt besök.
Bland annat så var det grönkål i skagenröran. Den var god men hade en annan ton som man hade kunnat tro var grönmögelost, men det var alltså grönkål. Det är ju en av de stora tjusningarna med julbord att man kan prova nya saker. Ibland så är det bottennapp. Då vet man att man inte behöver prova det igen. Ibland är det något som man även kommer göra hemma.
Gubbröran var väldigt god och det fanns ett sidfläsk med kanel som var ljuvligt. Jag blev mycket glad över att lutfisk fanns. Men lite förundrad över svartpepparn som var till istället för kryddpeppar. Sedan hade de också stekt bacon till. Gott, men stillade heller inte mitt lutfisk begär. Kanske finns på det andra, jag håller tummarna.
Vi valde perfekt datum. Det är inte ofta det är snö i Göteborg. Men det var det igår. Allt var snötäckt av äkta snö (och deras i cellulosa). Dessutom så började det snöa på vägen dit och när vi gick runt på julmarknaden inne i Liseberg så föll stora snöflingor. Vi var i en saga igår.
Idag är det verkligheten. För det snöade även hemma igår och ska snöa hela dagen. Så jag ska snöröja när det väl har lagt sig tillräckligt mycket. Gissningsvis runt ett-tiden. Fast då kanske jag måste ut en gång till, för det ska snöa hela dagen och in på kvällen. Först några timmar stilla ro och njuta av sagan igår.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.