Josefins dagbok

Nu är hösten här. Vi har haft en härlig helg med en hel del sol och mycket mindre regn än vad de lovade. Vi har suttit ute och njutit av solens strålar men det är tydligt att hösten är här. För det blir fort kallt. Mycket kondens och lampor behöver tändas.

Nu har vi under väldigt lång tid dragit ner på alla användning av el. Golvvärmen är inte på toaletten. (Jag försökte men maken stänger av den. Inte på grund av kostnad utan han tycker det är för varmt.) Vi hade knappt ingen julbelysning. Fönsterlampor har varit släckta.

Allt det är det nu ändring på. Vi har ledbelysning överallt. Vi har ordnat så vi har tidsstyrning på (nästan) all belysning. Vi kan säga att den ska tändas och släckas med skymning och gryning. Eller tidsbestämma. Att det lyser i fönstren igen är en härlig känsla. Särskilt när man inte tänt själv utan de gör det själva för det blivit mörkt. Alla stearinljus ska vi inte prata om hur mysigt och välgörande det är. Trots att det är så välgörande så njuter jag av varje sekund som man kan sitta ute i solen och känna värmen och kunna njuta av den sista tiden med blommorna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag har alltid haft svårt att hitta kläder. Mamma hade nog lite lättare när jag var liten men ju äldre jag blev desto svårare har det blivit. När jag var riktigt liten kallades jag köttbullen så då var det nog lite lättare. Mamma köpte bara kläder till äldre barn.

Sedan kommer man till en gräns att det finns inga längre. Jag är bland de längsta. Visst det finns män som är längre än mig så herrkläder går att hitta. Men då är de oftast för stora i andra omfång. Lika med skor, jag kan hitta herrskor enkelt i storlek 45, MEN då är de för breda och min smala fot får plats på längden och på tvären.

När man har så svårt som mig så kan man tycka att jag borde kunna mina mått. (Jag vet hur lång jag är!) Vad är måttet runt midjan och höften? Vad är min armlängd? Hur lång är min fot? Jag är ledsen men jag kommer aldrig ihåg det. Ännu värre jag skriver aldrig upp när jag mätt det. För gränsen är passerad men jag växer ju inte mer. Varför har jag inte skrivit upp mina mått?

När då syster yster (som inte är så lång) kommer hem med ett par byxor som hon köpt i guld och är för långa för henne, då blir man jätteglad. Mest för omtanken över att hon tänker på mig och att det är svårt att hitta kvinnliga snygga byxor som är tillräckligt långa. Men också för att de faktiskt passade och jag nu har en snyggbyxa som är bra i längden och sköna att ha på sig. Kanske hon har skrivit upp mina mått? Eller så orkade hon inte prova byxorna innan hon köpte dem. Vilket det än är så tackar jag för mina nya fina byxor.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Rutiner mår vi alla bra av. Men ibland undrar jag över makens rutiner. Även om jag nu undrar över om det är bra egentligen med rutiner så vill jag vara tydlig med det jag började med. ALLA mår bra av rutiner.

Ibland kan det gå över styr och man får tvångssyndrom som gör rutiner till något dåligt.

Där är inte maken riktigt. Även om han dubbelkollar eller trippelkollar att förrådet är låst. Eller gasen avstängd. Eller frysen är stängd. Eller, ja, det går att fortsätta men han har ändå inte passerat till tvångssyndrom. Ändå undrar jag.

Vi har tre toaletter i vårt hus. Maken och jag skulle alltså kunna ha varsin toalett för att göra morgon- eller kvällstoaletten på. Borsta tänderna, tvätta ansiktet, borsta håret eller sminka sig, vad man nu gör lite extra på morgon och kväll.

Det har vi inte. Vi har en en gemensam. Vår rutin på morgonen är dessutom att vi ska borsta gemensamt. Jag är den som lägger på tandkrämen övrigt gör vi själva. Vi är bara där samtidigt och borstar samtidigt och han vill inte lägga på tandkräm.

Det är en rutin vi har. Lite mysigt ändå då att morgonstöka tillsammans. På kvällen är det samma rutin med tandkrämen. Men då är det också lite andra saker som alltid är samma rutiner. Efter borst av gaddar och tvätt av ansikte med mera så lämnar han och jag får vara ensam och kissa. Sedan är jag redo för sängen.

Nu kommer det viktiga, att han går in efter mig på samma toalett. Jag sa vi har två till? Jag har ingen aning om vad han gör men det behöver inte vara att kissa. För när jag kissar där uppe så kan han gå ner och kissa på den toaletten en trappa ner. För att sedan smita in när jag är klar och han gör något innan han går och lägger sig. Jag antar att han inte behöver nyttja toalettstolen en gång till.

Jag gissar att han inte heller borstar tänderna en gång till. Jag vet inte vad han gör eller varför. Jag har testat att han får göra allt klart på toaletten uppe och jag kissar sist. Så han kan gå och lägga sig innan mig. Men det hjälper inte. För när jag är klar går han tillbaka (även om han lagt sig i sängen) in på toaletten och gör något.

Som sagt, jag vet inte vad han gör. Det jag vet med all säkerhet är att maken måste vara den sista av oss på toaletten utanför sovrummet, annars kan han inte gå och lägga sig för att sova. Vissa rutiner måste man bara låta vara. Kvällsrutinen innebär att maken har sista foten på toaletten.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det har vi blivit vana med denna sommaren. Jag hittar ju aldrig svamp men svampen har verkligen mått bra av allt regn. Man hör den ena efter den andra som har plockat rekord mycket svamp. Ja hade en kund som berättade att det hade blivit 46 kilo kantareller i år. 46 kilo, där ligger jag i lä.

Idag ska det vara sådant väder som det varit hela sommaren. Lite sol och lite regn. Det kommer bli en promenad. Då när det inte regnar är planen för den turen. Det är nog det enda som är planerat för dagen. Ja, förutom att det kommer bli mängder med mat. God sådan tänkte jag.

Om det bara hade varit sol så hade det blivit grillkväll. Igår var det en perfekt kväll för grillning. Strålande solsken på dagen och mycket trevligt långt in på kvällen. Det blåste dock inget så myggen tyckte om mig som vanligt. Altanen har nyttjats alldeles för lite denna sommaren så då får man stå ut med myggen, även om de är många.

Ikväll ska gästerna slippa myggen och regnet. Vi får se hur det blir imorgon. Snart ska soffan in i förrådet så det är denna helgen som det gäller. Hoppas på bara sol imorgon precis som det var igår. Både tvätt på tork och glass blev det i solen igår.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Eller nästan slut. Idag är det inget arbete på agendan. Idag är det enda viktiga som sker ikväll. För ikväll får vi besök. Åh, jag längtar. Sedan jag blev sjuk så har jag nästan inte träffat vänner alls. Allt har gått ut på att orka göra så mycket arbete som möjligt och sedan vila. Vila för att orka arbeta. Det är inte ett helt bra liv. Men det gör å andra sidan att jag längtar extra mycket till ikväll.

Jag ska hinna göra iordning gästrummet och bädda sängen åt våra gäster. Enda problemet med att det inte finns något på agendan är att dagen kommer gå jättelångsamt. Jag kommer hinna längta ihjäl mig tusen gånger om. Jag kommer vara som man hör barn vara i baksätet: Är vi framme snart? Men jag kommer fråga: Är ni framme snart?

Det är min dag, att längta efter långväga besök. Jag ser så fram emot att bara få hänga med vänner. Bäst av allt jag kan sitta i pyjamas och vara seg utan att det skulle vara något problem. Jag önskar dig en alldeles underbar dag och att du också har något att se fram emot.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår var en dag som var låg. Eller jag var låg. Det finns många svar på varför jag var låg. Men jag är inte helt säker att jag vet den rätta kombinationen av svaren till varför jag var så låg. Det första och antagligen den största är att jag jobbar mer än jag orkar. Sedan finns det som sagt fler anledningar till det.

När jag är låg så blir maken orolig och försöker att göra så att jag inte är låg. En sak som hjälper är ofta att prata. Om allt och inget. Ibland är inte det rätt väg. Igår fungerade det till viss del att prata. Det bästa receptet är alltid att kramas. Även om jag säger att jag inte vill så hjälper det när han väl kommer och kramas.

Idag ska jag jobba en sådan där lång dag igen. Nio och en halvtimma i arbetstid är mycket. Idag hoppas jag faktiskt på att det inte är kunder hela tiden. Det är ju vad jag brukar vilja annars. Jag har för dåligt tålamod men när det är så långt pass så är det tufft att ha kunder hela tiden. Som tur är så är det inga mer taxipass denna veckan. Jag kommer härda ut men min låghet kanske håller i sig längre än den hade behövt på grund av det. Vi får se. Maken får krama mig lite extra ikväll, då blir det lite lättare.

Ta hand om dig. VI hörs imorgon.

Igår var det jobbdag. Jag gjorde dessutom dubbla jobb, vilket är lite tufft när det ena håller på från nio till halvåtta. Som vanligt fick maken rycka in lite och vara mina ögon på plats för att sedan kunna sköta det andra via telefon. Och ja, jag har headset så jag kan prata i telefon när jag kör. Har aldrig kund i bilen när jag pratar annat än taxijobb, som man faktiskt också måste göra ibland, alltså prata taxijobb.

När arbetsdagen sedan var slut och vi hade ätit middag så hittade maken Drömlandet på SVT. Om du inte sett det så kan jag rekommendera det efter det lilla jag nu har sett. Drömlandet handlar om USA och en eventuellt flytt dit för Carina Bergfeldt. Hon känner sig kluven att åka tillbaka och jobba där nu när hon har barn.

Jag förstår det helt och hållet. Jag känner mig jättekluven till att åka tillbaka till NewYork efter att det nu är tillåtet att använda och sälja cannabis. Det var tennis tror jag som inte ville spela någon turnering där för att knarklukten spred sig till planen från närliggande knarkbutiker. Det kan har varit fotboll också, kommer bara igår att de inte ville spela på grund av lukten.

I Drömlandet så visas många fler exempel på vad fel det kan bli. Som att fängelser inte fungerar för att hålla nere våldet. Vilket jag också säger till människor som tycker att vi ska ha hårdare straff och mer fängelseplatser. I USA finns dödsstraff i många stater och ändå begås brott. Det är inte lösningen med mer och hårdare straff. Vi måste se på lösningar INNAN brotten begås. Men, men, man får perspektiv på livet och att jobba dubbla jobb för mig är inget i jämförelse med någon som jobbar dubbla jobb i USA.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår blev det inget av alla måsten som behövs göras. Igår lurade jag med maken på utflykt. DÅ vet alla vad som gäller, han fick mat. Men först fick jag loppis-fynda.Det var jag som körde, så det var jag som bestämde. Han låter mig köra mer och mer även på längre resor. Även om det igår inte var en så lång resa.

Det blev några fynd. Jag har ingen aning om var någonstans i trädgården de ska vara. Den ena är mycket lättare att placera än den andra. Till och med maken tyckte vill skulle ta med fynden hem. Dock var han lite tveksam till den i koppar. Den vägde för lite. Han tycker ju att allt jag tar hem väger ton. Inte denna gången.

De vägde inte så mycket men de var stora. I bilen får vi in minst 120 centimeter i bredd. Hjulet är alltså stort. Kopparbaljan är lättare. Jag måste bara hitta en plats där jag kan bygga upp något under. Den har en kran och har suttit i en tvättbalja. Nu är det bara denna delen kvar. Jag kommer hitta plats för båda. Det fanns mindre hjul också som jag föreslog för maken men han tyckte faktiskt det stora. Han hade inte ens fått sin mat. Snart lyckas jag nog få med honom för upptäckterna skull och inte maten.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår började jag att städa. Jag fick klart två rum sedan tvingade maken ut mig i solen. Han sa att vi var tvungna att ta till var på solen. Det kunde bli den sista solen på ett tag så han tvingade mig. Lite jobbigt hade han det att få ut mig. För nu finns fortfarande saker kvar att städa. Det är inte lika kul att ha det kvar. Men jag måste ge maken att det var väldigt skönt i solen.

Jag satt och njöt av humlorna, fjärilar och bin som flög runt och åt av alla dahliorna. Det var mycket avkopplande. Maken servade mig som vanligt med godsaker och dryck. Tillsammans med alla andra i stan så tog vi tillvara på de sista värmen (kändes det som) och var ute långt in på kvällen.

Det var härligt att höra alla grannar också. Det var fester och byggande som pågick. Allt medan jag satt i stillheten på vår altan och tittade på humlorna. Jag tittade också på maken när han grillade. Jag hjälpte till med lite tillbehör och hämta enstaka grejer. En härlig dag som bli lite städ, mycket sol och väldigt god mat.

Ta hand om dig. VI hörs imorgon.

Gårdagen blev en städdag. Det var storstädning dessutom. Torka dörrar och lister, allt sådant som man nästan aldrig gör. Jag höll på hela dagen och ändå blev jag inte färdig. Maken moppade så jag hade lite hjälp. Det är verkligen inte roligt att städa men det är skönt när det är klart. Enda problemet är ju att jag inte är klar.

Det får bli mer av städningen idag. Igår blev övervåningen klar och ett rum på mellanplan. Vilket innebär att jag har mycket kvar. Två rum och köket på det planet och hela källaren. Jag tycker inte om att städa. Men jag längtar tills det är klart. Det som är kul när man städar är att ha full volym på högtalarna. Då går det lite snabbare när man kan både dansa och sjunga med.

Idag blir det mer musik. Hela städtiden för igår jobbade maken så full volym fungerade först senare på dagen. Idag jobbar han inte. Eller det kanske han gör men inte med att prata i telefon med kunder. Om han jobbar är det med att programmera och på det planet som är klart. Då kan han stänga in sig på sitt kontor och jag kan fortsätta med min storstädningen av resten av huset.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.