Man kan hinna mycket

Igår hann jag mycket men inte allt som var planerat. Det blev annat gjort istället för det planerade. Med tanke på hur många timmar det är på ett dygn så är jag mycket nöjd över allt som faktiskt blev gjort.

Jag hann tvätta tre maskiner. Både lakan och handdukar blev tvättat. Det var skönt att kunna hänga det ute. Det tar så mycket plats att hänga och är skönt att få in allt i skåpen på samma dag. Att tvätta tar inte så lång tid. Eller man hinner mycket emellan tvättmaskinen går och tvätten torkar.

Då hann jag med att både slänga på avfallsbehandlingen och putsa fönstren. Man ska inte putsa fönstren när det är soligt ute men ibland får man bara göra vad som behöver göras. Igår blev det bättre än vad de var innan. Jag hann också följa med äldsta sonen för ett läkarbesök när tvätten torkade.

Sedan var planen att jag skulle vara ideell på kvällen men på dagen hörde minstingen av sig och jag fick hjälpa honom istället. Familjen går före allt, brukar man inte säga så. Denna gången så var det viktigt att han fick hjälp så då var det ett enkelt val. Dessutom blev resultatet bra så efteråt är jag ännu nöjdare att jag gjorde rätt val.

Idag ska regnet ösa ner hela dagen. Enligt prognosen, vilket är lika pricksäkert som att jag skulle vinna på triss idag. Tvätten är klar, fönstren är klara men det behöver fortfarande städas på insidan. Det passar bra på en regnig dag. Maken ska dammsuga och göra det jobbiga i städningen så vila kommer jag hinna med också.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Trappan på plats

Igår kom vi lite närmre det färdiga resultatet. När man bygger så behövs allt komma tillsammans och när då trappan är galvad så går det inte att kompensera så mycket på den. Trappan är helt rak men det är inte golvet. För då skulle det vara en bassäng emellanåt. Jag är så glad att den nu är på plats.

Det var mycket smidigt att vattna alla blommor när det fanns en trappa. Till höger ska det nu byggas en kompost. Den behövs och jag längtar tills den är klar. Ett steg i taget så går allt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Dasslocksstor

Igår var vi ute på en mc-tur. Den blev längre än vad vi tänkt men maten var god. Värt en omväg också. Dock blev nog omvägen mer på hemvägen. Lunchen blev på Lieblingsplatz. Det är tyskar som driver det och det märktes på schnitzeln. Den var stor som ett dasslock och var mycket frasig och god.

En schnitzel för två? Men den var till en.

Det kommer bli fler omvägar dit för att äta. I övrigt så var det en mycket trevlig mc-tur. Villovägarna gjorde att vi åkte på vägar vi aldrig åkt på. Någon av oss. Det är alltid roligt. Ingen av oss hade heller åkt på en lite asfaltsväg som var så smal att en bil och motorcykel inte kunde mötas ens. Men den var inte speciellt trafikerad då den hade gräs som växte i mitten av vägen. Det är ganska ovanligt. Turen var fin och maten mycket god.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Perfekt ledighet

Igår skulle det inte vara så fint väder. Jag hade inget planerat att göra för igår var det ledig dag. Den blev perfekt och det utan någon som helst planering. Det började med att minstingen och jag tog en träningsrunda. Träningen har blivit lidande ett tag. Vi hade måttlig medvind på vägen ut och kraftig motvind på vägen hem och fick trots det skaplig snittid.

Efter det blev det altanhäng med maken. Han byggde och jag njöt i solen. Jag lånade honom en hand ibland med inte så mycket. Han vill gärna göra på sitt sätt. Jag höll i några stolpar åt honom. Då var han mycket nöjd över att jag var med honom på altanen och snabbt kunde infinna mig.

Planen var att golvet skulle få torka och blekas lite utan något på den. Det vore faktiskt det bästa men så var det ju det där hålet. Jag tänkte att om jag bara ställer något bara där så gör det inte så mycket. Singerbordet fick flytta upp på altanen från baksidan. Bara för att gömma hålet lite. Men sedan fick det vara bra.

Hålet är osynligt och maken har godkänt vikten som står där.

Problemet var att när bordet kom dit att det behövdes lite mer. Så några blommor fick flytta dit. Bara några så inget stort problem. Westerlund har stått i lite för mycket skugga så den mår bra att få stå mer i solen. Nu kanske den kommer blomma igen. Sedan är det ju fint att odödlighetens ört får hänga ner lite över en bordskant. Den blommar inte så då behövs ju lite blommade växter. Då fick två dahlior flytta dit.

När jag gått runt på altanen en stund och fortfarande inte fått någon uppgift från maken så bestämmer jag mig för att flytta dit ett par stolar. Då kan jag sitta och hålla maken sällskap när han bygger och han kan ta paus smidigt. Vid pauser blir det dryck så då behövs också ett bord. Bara ett litet bord. Det flyttar jag dit.

När jag gjort det så blir det lite tomt runt omkring och trångt på andra ställen. Tanken var tänkt och nästa steg blev att flytta lite fler växter. Nu står aprikosen och nektarinen i mer sol. De behövde mer sol. Nya platsen blir perfekt. Nu är det mysigt på nya altanen men det är nästan inget som står där. Den är fri att torka och blekas fortfarande.

Väldigt lite har jag ställt upp. Att maken lagt spillet på gamla delen för att nya inte ska bli fläckigt pratar vi inte om.

Han är duktig min kära make. Jag tänker ut många delar och han bygger det mesta.. Det blir så bra. Vi är ett bra team. Snart kanske det är löst med speglarna också. Vi klurar fortfarande men kanske att vi kommit fram till något idag. Igår var en toppendag. Det siktar jag på idag med.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Hur rädd på en skala?

Maken är en räddhare. Det vet alla vid det här laget. Precis som att jag höll på att ta livet av honom genom att skrämma honom helt oskyldigt. Det vet också alla. Jag skrämmer honom aldrig (nästan) längre. För jag vill inte han ska dö.

Maken har börjat försöka skrämma mig mer och mer. Med skillnaden att jag i stort sätt aldrig blir rädd. En gång lyckades han. Då hade han låtit på våningen under när jag var på toaletten där uppe. När jag går ut så står han utanför dörren väldigt nära. Då hajade jag till.

Det gjorde han bra. Jag hade aldrig hajat till om han inte låtit en våning under. I mitt huvud så var han fortfarande där nere. Hur han tog sig upp för vår knarriga trappa utan att höras vet jag inte. Då lyckades han få mig att haja till. Inget skrik, inget avgrunds vrål, inget ”j*************lar vad rädd jag blev”, inget hopp och slå i huvudet. Ett stillsamt hajande med minimal rörelse, det lyckades han med.

Igår skjutsade jag hem en person sent på kvällen. Jag lämnade i hans bil och skulle ta en annan bil hem. När jag backar ut i kolmörkret så är allt lugnt och fint. Sedan kör jag några meter med ganska långsam acceleration och en skeletthand poppar upp på vindrutan.

Skeletthanden

Jag är då ensam i bilen och blinkar inte ens. Det är en gren som ramlat ner på bilen där den stått under kvällen. De. Har lagt sig under huven uppe vid rutan. När jag gasar lite så hoppar den fram. När jag tänker på hur rädd maken skulle blivit så skrattar jag så mycket att jag måste stanna. Stanna för att skratta åt alla saker som kunnat hända även om han var passagerar. Självklart hade han slagit ut alla tänder och dött.

Han ger mig glädje även när vi inte är på samma plats. Tacksam över att maken ger mig så mycket värme men mest glädje

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Samtalsämnen

När man kör serviceresor så behöver man ha lite olika ämnen som man kan prata med om kunderna. Det behöver vara saker som inte upprör eller kan göra någon illa. Ja, tala nedvärderande om kvinnor kan vara ett exempel på att göra någon illa. Det kan vara många ämnen som upprör. Något som alltid går att prata om är vädret.

Igår var det alla som började med vädret. Vissa tycker det är för varmt och smälter bort. Vissa älskar värmen (som mig) och hoppas det ska hålla i sig. En del oroar sig för att det inte regnar. Ja, vädret är ett bra samtalsämne som kan väcka känslor men aldrig att det kan bli ett problem. För vädret bestämmer ingen över.

När jag hade min språngmarsch till polisen häromdagen så var det några där inne redan. Och vädret kom på tal i kön (så klart). En som tyckte det var lite väl varmt. Jag som älskar värmen och inte var på jobbet i bilen kunde svara att det är bäst att njuta av den sista värme som vi har nu. Snart är det höst och regn, då regnar det för mycket. Sedan kommer snön, då är det problem. Sedan kommer det för lite snö för det är mörkt ute. Sedan…

Vi kom fram till att oavsett vilket väder det är i Sverige så är det fel. Vi kan aldrig vara helt nöjda. Visst skulle jag kunna hävda samma sak på jobbet i taxin men det är bättre att vara lite mer hålla-med-attityd. Om man pratar om vädret så fungerar det att hålla ett jämnt humör. Både för mig och kunderna.

Ett annat ämne som diskuteras riskfritt just nu är all frukt och växtligheter som finns för tillfället. Mest pratas det om avbrutna grenar för att det är så mycket frukt. En kund berättade igår att deras äppelträd hade klyvts på grund av alla äpplen. Inte ens ett gammalt och stort träd. De hade stöttat det på alla grenar men det hjälpte inte.

Vår granne har stöttat sitt plommonträd och alla grenar har klarat sig. Men vad frukt det är. Jag har lovat att plocka plommon i helgen. Frågan är om det kommer märkas hur många jag än tar. Det ska bli inlagda plommon. Det är mycket gott och så känns det bra att ta till vara lite av frukt som finns nu. Inlagda håller de sig flera år.

Det är sådant som jag också kan säga till kunderna. Vissa saker säger man många gånger på en dag, till olika kunder. Men det för inte mig något. Det är jobbigare att inte få säga något. Det finns faktiskt kunder som helst inte säger något på hela resan. Det är svårare än att hitta riskfria samtalsämnen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Två dagar kvar

Sedan ska jag kunna andas igen. Jag ser mycket fram emot helgen. Igår blev det mest arbete. Först på jobbet och sedan hemma. Jag är tacksam för allt jag hunnit med även om jag inte är klar för vilan är också viktig.

Hallen är nästan klar. Jag hann måla det lilla som var på den väggen jag la till att måla. Nu är hallen möblerad. Jag ock maken håller nu på att fundera på vilken spegel vi vill ha där. Innan har vi haft en golvspegel men nu ska vi ha som hänger på väggen över byrån istället. Frågan är vilken?

Det blev inget gullande med alla blommor igår. De behöver vatten, vi har haft det varmt och skönt några dagar. Idag är det tredje dagen utan vatten. Så idag måste jag nog gulla. Men jag prioriterade att vila. I min vila så ingick det att bara kolla in vad som hänt sedan sist. I förrgår gick jag inte ens ett kolla varv. En ny dahlia har börjat slå ut.

Den nya dahlian som är på gång.
Hysterixen är också på gång med många frukter. Så kul.
Bergamotten är precis lika kul att den är på gång. Kommer dock dröja länge innan det är ätbar frukt.
Humlorna tycker om den coola dahlian.

Idag och imorgon, sedan är det ledigt. Längtar. Jag kommer att klara det av att njuta i trädgården och gulla.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Inte färdig igår heller

Hallen går framåt men det är inte färdigt. Altanen är inte heller färdig. Snart är det golv överallt men komposten måste också göras. Den är j både räcke, avlastning och sittplats. Igår fick jag jobba över så allt blev ändrat. Tanken var, hämta pass, träna, göra klart målningen och sedan lite vilotid innan läggdags.

Övertiden gjorde att minstingen sa han skulle träna själv. Jag skulle komma hem efter polisen stängde så inget pass skulle kunna hämtas, trodde jag. När jag lämnat sista så inser jag att jag kan hinna till innan de stänger. Jag kom fram och maken mötte mig med kvittot på att jag kunde få ut passet utanför polisstationen. Jag hade inte haft tid att hämta det hemma. Jag hade 6 minuters marginal när jag parkerade bilen utanför stationen. Men jag hann. Passet blev hämtat bara några timmar senare.

När jag kom hem så hade minstingen påbörjat lite projekt för sin lägenhet. Han lånade verktyg av oss. Jag trodde vi skulle träna men det blev arbete ute med hans projekt. Sedan äter vi middag och det skulle vara tid för vilan innan läggdags. Då föreslår minstingen som åt middag med oss att vi skulle träna i alla fall. Så blev det.

Allt blev ändrat men ändå blev mycket som var planerat. Det var målningen som inte blev gjord men jag hjälpte sonen och det är mer värt. Målningen kan jag göra idag eller imorgon eller en annan dag. Sedan blev det lite mindre vila men ändå en stund. Jag blev inte färdig men det går framåt. Det är huvudsaken.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Storgrälet

Igår var det gräl här hemma. När jag kom hem från jobbet så hade maken kommet en bra bit med bygget. Han har fortfarande semester. Han har behövt jobba under semestern. Mer än mig så han har mer semester denna veckan. Vilket började bra med att han jobbade första delen av dagen. Hur som helst åter till vårt stora gräl.

Jag kom hem och mer hade hänt. Så mycket att regntunnan kunde placeras där den ska vara när det är klart. Maken vill gärna göra en sak i taget. Han håller på med golv och jag kommer och säger att nu flyttar vi regntunnan. Han grymtar och säger att vi måste vara tre för att flytta den. Jag svara att det fixar vi.

Jag hämtar verktyg så jag kan fästa markduken bakom innan tunnan flyttas. Maken vill fortfarande inte flytta tunnan på två men har insett att nu sker det. När vi får ett besök från en som vill kolla läget så bli maken nöjd. En tredje person som kan hjälpa till med tunnan. Den blir flyttad och då kommer det verkliga krocken mellan mig och maken.

Jag säger (igen) att jag inte tycker det är det bästa att inte ha rundsågat bredvid tunnan på ena sidan. Andra sidan blir komposten så där blir det rakt. Nu går luften ur maken. Han har räknat på laster och kommit fram till att jag kan inte få det runt. Han trodde vi var överens, vilket vi inte var. Jag har dock hela tiden sagt att han ska bygga så han blir nöjd. När jag sa att hålet inte är snyggt så blev han trött.

Hålet som jag inte tycker är så fint.

Nu får ni gärna hålla med maken om att det är fint. Jag kommer inte tycka det och här kommer det stora problemet. Han trodde att vi var överens och han vill väldigt gärna att jag ska vara med på hur det blir. Vi hade en lång diskussion om hur jag hela tiden sagt att det blir som han har räknat på så det blir hållbart.

Vi är överens om hur det skulle byggas men jag tycker fortfarande inte att det är fint. Han blev så ledsen men det blev bättre när vi grälat klart. Han förstod att det är okej att INTE vara överens om utseendet men att vi är överens om byggandet. Håll nu med maken. Han behöver det. (Fast lite fult är det).

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

JAG ÄR INTE FÄRDIG

Idag är det dags för jobb igen. Jag kan meddela att jag inte är färdig med ledigheten. Tyvärr kan jag inte ändra det som står på schemat denna veckan. Kanske kan ordna något nästa vecka. För färdig är jag inte, jag börjar precis känna att jag är någorlunda med som jag borde vara. Att jag börjat en ny medicin hjälper inte till direkt.

Medicinen har en del biverkningar, som yrsel och illamående men också ryggont. Det hade jag innan jag påbörjade den och fattade inte varför den blev sämre. Nu vet jag, en av biverkningarna är ont i ryggen. Att jag äter den är för att jag har ont efter operationen och med högsta dosen så börjar den verka. Nu får jag avgöra om biverkningarna är värda att inte ha ont.

Det är så mycket jag inte är färdig med. Jag är inte färdig med hallen. Även om jag hunnit med att måla allt två gånger. Jag har tagit bort maskeringen till väggarna men elementet behöver en omgång till. Papp på golvet är alltså kvar. Det kommer bli mycket bra när det är klart men det är ju just det, jag är inte färdig.

Jag är inte färdig med att putsa fönstren. Även om de är långt ner på listan att göra så behövs de flyttas upp. Hade det inte varit dåligt väder i veckan så hade det nog blivit gjort då. Fast å andra sidan, då hade jag inte börjat med hallen. Det går kanske på ett ut. Hallen är väldigt skönt att den snart är klar. Även om den inte är färdig nu.

Igår blåste det lika mycket som i förrgår, fler dahlior blåste av. Tack och lov så blåste de av så jag kunde klippa av och sätta i vas. Inga trasiga stammar som är körda för att fortsätta ge blommor. Det är tacksamt. Men jag är inte färdig med gullandet. Mina blommor hade behövt mer gullande.

Den coola är faktiskt inte sönder av blåsten, jag tyckte bara att den också skulle in till vasen.

Blåsten tog också den stackars björnbären. Den som i våras dog och fick komma på nytt från grunden. Det har den gjort fint. Den har växt över vår spaljé och verkar ha mått mycket bra. Och så blåste den av. Där blev det lite gullande. Jag måste som sagt gulla mer. Detta gullandet hoppas jag gör att den kommer läka sig själv. Den fick lite tråd och uppsatt mot pergolan.

Delen över spaljén orkade inte med blåsten utan stöd.
Nu hoppas jag den läker av att den fått stöd på pergolan.

Jag är inte färdig men det är inte så mycket att göra åt det. Jag får fortsätta och se till att jag blir färdig. Först arbete.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.