Här inne så skriver jag om allt möjligt. Jag skriver det som är bra och även det som är dåligt. Detta är min dagbok och mitt kom-ihåg. Men ändå så finns det vissa saker som man aldrig skriver om. Vissa saker skulle jag inte skriva i en oläst dagbok heller. Vissa saker vill man bara glömma och vissa saker vill man inte riskera att någon annan får reda på. Ibland är de båda samtidigt, man vill inte minnas och man vill inte någon ska veta.
Jag är dock alltid uppriktig med allt jag skriver. Högt och lågt. När jag är glad så är jag glad. När jag är ledsen så är jag ledsen. Det är alltid lättare att skriva om det som händer när man är glad. Inte för att jag bara vill visa den sidan utan för att det är lättare.
Jag har fortfarande svårt att skriva om mamma. Jag kan göra det men aldrig så ingående som när något är glatt. Det är väldigt enkelt. Tårarna är för nära och när de börjar forsa så ser jag inte att skriva. Då är det lättare att skriva om mammas snögubbar.
Alla har vi något i livet som inte är så kul. Alla har vi något i livet som vi inte vill bli påminda om. Alla tycker vi någon gång i livet att det ser grönare ut på andra sidan staketet. Det är så det fungerar. Jag förstår att folk lägger ut sina positiva upplevelser på sociala medier. Även om man har det tufft för tillfället. För vi måste överleva. Om vi stannar i det tuffa så kommer vi inte göra det. Om vi ser det roliga, glada så kommer vi lättare kunna gå vidare.
Nej, det är inte grönare på andra sidan. Om man då tänker på allt kul man gjort, då kanske man kan gå vidare och komma till insikten om att man har det ganska bra ändå. Utan att tänka på den andra sidan. Allt det jobbiga som varit eller komma skall. Ibland behöver vi bara få vara som vi är utan att någon ska tycka något. Det är lätt att tycka om andra. Vissa saker skriver man inte enligt mig.
Jag hoppas du kan finna glädje i allt jag delar med mig av. Jag hoppas också du ibland kan skymta att det inte är så grönt på min sida. Det är precis lika grönt på din sida. Tack för att du är du och att du väljer att läsa min dagbok.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.