Mormor har alltid varit väldigt engagerad i äldsta barnbarnets bollintresse. Det upptäcktes tidigt att han hade intresse för bollar. Mormor gav honom en boll innan han kunde gå. Den var mjuk och han älskade den där bollen. När nästa barnbarn sedan kom några år senare så tyckte mormor att han också skulle få en sådan älskad boll. Det skriver jag om i ett annat inlägg. Vill ni läsa mer så gör ni det i boken om mormor/barnbarnen.
Denna boll gjorde att mormor verkligen ville vara med i hans bollresa kan man säga. Vilket hon varit. Äldsta barnbarnet utövade en massa olika sporter. De flesta med någon form av boll. Han har ett fantastisk bollsinne. Till slut valde han att bara spela handboll. Idag är han så duktig att han är elithandbollspelare. En duktig sådan. För att komma dit så är den en massa år av träning och matcher. Mormor har varit med på nästan alla matcher skulle jag säga.
Mormor har också blivit medbjuden på handbollsresor. Innan han var elitspelare. Då när han gick i skolan och spelade en massa för att ta sig dit. Det har varit matcher i ett antal andra länder i världen. Mormor har varit med i Kroatien och andra ställen. Det har alltid gått bra. Kan man säga.
Jag berättade om när mormor sprang i inlägget om Livet. Det gjorde hon i Prag på en av dessa resor. Mormor sprang aldrig. Både för att hon varit rökare men mest för att hon hade aldrig bråttom. Mormor sprang helt enkelt inte. Tills hon kom till Prag. Mormor och barnbarnets mamma var iväg på tur i Prag. Killarna skulle ha match samma dag och hade uppvärmning innan match. Och annat som behövs men där inte mamma och mormor behövs.
De passar på att sightsinga lite. Mamman har full koll på hur och när de behöver åka för att inte missa matchen. Nu är det så att det uppstår oklara problem kring avgången av spårvagnen. Spårvagnen som åker förbi hållplatsen till matchen. Den enda spårvagnen. Den sista för att inte missa matchen. Den håller mamman och mormor på att missa. Som sagt oklara omständigheter.
Mamman börjar springa efter spårvagnen och ropar till mormor att hon också måste springa. Mamman hinner ikapp och ombord. Det går inte lika bra för mormor. Hon springer fast ändå inte. Någonstans hittar hon den sista kraften för att springa lite mer (kan inte påstå fortare) för att komma ifatt också. Mormor är ombord.
Konstigt nog så överlevde hon springturen. Mamman till barnbarnet var inte helt säker men eftersom så avtag flåsandet och den normala färgen kom åter i ansiktet. Hon skulle överleva och de skulle komma i tid till matchen.
Så viktig var barnbarnets bollintresse för mormor. Så viktigt att hon sprang och nästan dog på kuppen. Jag vet inte om de vann matchen. Det kommer jag inte ihåg. Jag kommer däremot berättelsen från mamman när hon med stor inlevelse berättade om den gången mormor sprang.
Nu ska vi försöka sova lite. För mamma (mormor) mår inte så bra. Hög feber ikväll som nu har lagt sig.
Ta hand om dig. Så hörs vi imorgon. Oklart när då jag är hos mormor.