Det finns flera möjligheter idag vid gravsättning. Fler om man kremeras. Du kan begravas på en plats i en grav. Om du är kremerad eller inte så kan du bli begravd med en gravsten. Du kan också bli spridd i en minneslund som kremerad. Då får du ingen gravsten. Du får ingen särskild plats heller. Numera finns det ytterligare ett alternativ för kremerade. Det är askgravlund. Då blir du gravsatt på ett särkilt ställe.
Man kan också ansöka om att få sprida askan lite var man vill på Länsstyrelsen. De säger nej mycket. Det kan inte vara var som helst alltså. Det är inget som vi funderar på nu med mamma. Det viktiga för mamma är att få vara hemma i byn. Där hennes mamma och pappa ligger på kyrkogården. De ligger i en familjegrav. Nu finns det en askgravlund på ”hennes” kyrkogård. Och det har vi nu valt att hon ska ligga i.
I en askgravlund så kan man vara med vi gravsättningen. Det får man inte i en minneslund. I en askgravlund så finns det en plakett vid platsen. Det gör det inte i en minneslund för det finns ingen särskild plats. Mamma skulle vara mycket nöjd med alternativet. Att få vara på den kyrkogården är det viktiga. Tyvärr är inte begravningen i den kyrkan.
Det beror på att kyrkan är för liten. Eller jag tycker inte det men sådana som bestämmer har gjort bedömningen att man inte får vara mer än åtta i den kyrkan. Vi kommer vara flera, inte alla tjugo som är tillåtet men nästan. Då tänkte vi att om det är mindre restriktioner i sommar så skulle vi kunna ha en gravsättning med minnesstund. Dricka kaffe och äta ostkaka. Det var mammas grej. Ostkaka. Det skulle det vara på alla stora firanden. Även om det var annan efterrätt också så skulle ostkaka finnas.
Vi hoppas helt enkelt på att restriktionerna avtar. Då kan vi ha gravsättning i askgravlunden med ostkaka efteråt. Helt i mammas stil. Om du inte har pratat döden med dina nära och kära, gör det. Det är så mycket enklare att veta vad personen vill. Om personen inte vill något, då är det också enkelt. Då gör du som du själv tycker. Pappa till exempel ville absolut inte kremeras. Sedan brydde han inte sig så mycket. Helst hade han velat snickra kistan själv. Men det var han för sjuk för att kunna.
Ta hand om dig. Prata döden, om du inte gjort det. Vi hörs imorgon.