Josefins dagbok – Sida 134 – – mina tankar och texter

3 december, 20213 december, 2021

Förändringar

Vi genomgår hela tiden förändringar. Trots att många inte tycker om förändringar. Äldsta sonen är ett bra exempel på detta. Han hatar förändringar. Det är ett starkt ord men antagligen inte tillräckligt starkt för hans känsla kring förändringar. Ändå ändras han hela tiden.

När det är små saker så kan det vara så att det blir inte lika tydligt som om det är något stort. För sonen är små förändringar lika jobbiga som stora är för andra. Han måste ändå härda ut förändringarna. Som sedan ofta visar sig vara bra. Självklart finns mindre bra förändringar också men då får man se det som en erfarenhet.

Vilka förändringar märker vi inte. Klädsmak. Vi vet om att vi ändrar klädsmak men ändå förfasas vi över vad vi kan ha haft på oss för länge sedan när vi ser en bild. Frisyr, ja allt kring utseendet förändras. Med trender och mode. Alla gör det. Inget konstigt. Men vi ser inte förändringen när den sker. Det är först efteråt som vi märker vilken skillnad det var. En frisyr som man kommer ihåg som en hit visar sig vara en flopp när man ser tillbaka på kort. Eller tvärtom.

Varje dag sker förändringar. Sådan vi inte ser och sådana vi ser. En förändring som alla gått igenom är smartphones. Alla har en idag. Även barn (i min mening också för låga åldrar). Jag har genomgått en förändring för ett tag sedan som jag valde själv men ändå inte vänjer mig vid riktigt. Jag flyttade runt apparna på skärmen.

Dessutom bytte jag bakgrundsbild. Jag känner inte igen någonting och får leta hela tiden efter mina appar. Jag har dessutom sorterat alla på en skärm. Vilket innebär att när jag letar så försöker jag byta skärm hela tiden, med att dra åt höger eller vänster. En fördel är att jag använder mina widgetar mera, för att söka efter det jag letar. Eller ser de jag använder mest. Det har gått lång tid och jag har fortfarande problem. Vissa förändringar tar lång tid att vänja sig vid.

Alla har vi bytt telefon någon gång. Alla vet hur jobbigt det är. Eller var, för idag finns säkerhetskopior så du kan installera den nästan som den gamla. Fast ändå lite meck. Jag gjorde alltså det frivilligt. För jag tyckte jag var smart att ha allt på en skärm. Att överblicken skulle bli lättare.

Kanske det är min sortering som är fel. Jag har sorterat efter användningsområde. Minstingen har sorterat efter färg. Han har dessutom alla sina appar i de fyra fälten nederst i rutan. De som alltid följer med skärmen. Sa jag att det var på färg. Hans sortering (hans ord), en shitshow där svart, vitt och rött samsas, sedan gul, grön och blå.

Mobilt bankid är under blått. Kivra under grönt. Den är ganska enkel för den är mest grön. Vart hamnar rosa? Under rött? Klarna är rosa. Vart hamnar Swedbank? Orange och svart, under shitshow? Alltså samma som Klarna. Det är så förvirrande för mig att sortera efter färg. Jag skulle aldrig hitta där. Trots många års vana. Vart skulle du lägga appen bilder? Den har ju alla färger i sig. Messenger och sms ligger i olika grupper. Blå och grön. Dessutom för att få plats med allt så finns det flera sidor i färgboxarna. Skulle du välja att sortera på färg?

Det är ju fint att se bakgrundsbilden. Men ändå oförståeligt.

Märker du vilka förändringar som du går igenom. Förstår du varför du gör dina förändringar? Eller är du som mig som gör vissa och sedan inte förstår varför? Äldsta sonen vet smärtsamt om alla förändringar han tvingas igenom. Även om han försöker att ha allt som det brukar vara. Jag är smärtsamt medveten om hur lite jag tänker på förändringarna jag genomgår. Hur är det för dig?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

2 december, 20212 december, 2021

Snö

Nu kom den. Snön. Faktiskt precis som lovat. Meteorologerna har lovat en tid att det ska komma snö på onsdag den 1 december. De lovade att det skulle komma på eftermiddagen och det skulle börja stillsamt och tillta under natten. På kvällen skulle det också börja blåsa. Allt har stämt hittills. Idag har de lovat att det ska snöa fram till förmiddagen och sedan ska det avta och vara upphåll till lördag. Det återstår att se om det kommer stämma.

Nu för tiden så är jag ju fastighetsskötare. Det innebär också en del snöplogning när det kommer snö. När det kommer mycket snö och det inte slutar så är det bara ploga på som gäller. Man kan ju inte börja precis när snön kommer. Det måste lägga sig lite innan man kan ge sig på det.

Jag manövrerade traktorn och plogen ganska bra om jag får säga det själv. I slutet av passet så hade jag inne knixen väldigt bra. De platser som jag trodde skulle vara svåra visade sig vara de enkla ställena. Den svåraste är nog gångbanan mellan husen. Den är för smal och omärkt så gräset tar stryk (kanske också plogen) och det är svårt att veta att man åker rätt.

När jag körde traktorn så hjälpte maken med att skotta ingångarna. Det är bra att vara teamwork. Minstingen gjorde också middagen igår så det var bara snöskottning på agendan. Det som inte var med på agendan var att batteriet skulle ta slut på traktorn. Jag skulle sätta på snökedjor och stängde av den och förberedde kedjorna. Sedan när jag skulle starta den igen så var den död.

Den tyckte inte om att ha saftblandare, lampan bakåt, värme i kupen, och helljus framåt på samtidigt. Den gav upp. Så det blev till att kalla in en lastbilsmontör med ett batteri som kunde hjälpa oss att få igen den igen. Då passade jag också på att få hjälp med kedjorna. Det är tur att man känner olika slags människor. Som dessutom erbjuder sig hjälp när det behövs.

Snön yrde och traktorn stod vägen för allt och alla när den var död. Som tur var yrde snön så mycket att folk höll sig inne. Tur i oturen alltså. Efter vi fått igen den igen så stängdes inte traktorn av mer kan jag säga. Det var minmalt med belysning igång. Bakåt och framåt. Inget helljus och ingen saftblandare. Lite mindre värme i kupén. Förhoppningsvis går den igång utan hjälp av startkablar idag. Jag fick låna kvar batteriet om det skulle behövas. Men det kommer inte, det bestämmer jag.

Hemma är det inte lika mycket att skotta. Men det finns heller ingen traktor att ploga med. Det är rent och fint hemma också även utan traktor. Eller det var det igår. Natten har fortsatt att snöa så det blir till att skotta snart igen. Jag älskar snö. Det bästa är om det kommer mycket på en gång och sedan låter bli och bara är minusgrader. Det är så vackert. Och då behöver man inte skotta så mycket. Då är snön som bäst.

Ta hand om dig. Kör försiktigt om du måste det i snövädret. Vi hörs imorgon.

1 december, 20211 december, 2021

Konsensus

Konsensus av allt är att jag inte är konsekvent. Jag gör så mycket som inte är konsekvent till och med att vissa skulle kalla det hyckleri. Som nybliven klimatångestmänniska så skulle man kunna tro att jag slutat handla. Kanske inte mat, men allt annat. Det har jag inte gjort. Jag har handlat som vanligt även om jag under flera år har handlat begagnat så länge det är något som funnits på behöver-listan.

Jag borde köpa allt begagnat. Fast är inte det också hyckleri? För att handla begagnat innebär att någon har lämnat i den saken och med stor säkerhet köpt något nytt. Jag bidrar alltså till konsumtionen även genom begagnatköp. Mina tankar är inte konsekventa och konsensus blir hela tiden detsamma.

Jag blir dock glad när minstingen kommer hem och säger att han har varit på Erikshjälpen och letat julklapp åt mig. Han hittade ingen men han letade där. Det gör mig varm i hjärtat och det är julklapp nog. Frågan är om det är bra nog? Alltså för klimatet?

Jag vet massor av människor inklusive mig själv som mår bra av att skänka till second hand. Då får man en känsla av godhet. Faktum är att många sedan handlar in lika mycket till så den goda gärningen är borta. Dessutom finns det många som ger bort rent skräp som inte går att sälja. Då försvinner tid och ork från dem som tar emot grejerna. Som i sin tur måste återvinna sakerna på sopstationen.

Anledningen till min klimatångest är nog, för att allt är så himla svårt. Maken ville köpa en Daim häromdagen och så inser han att jag någon gång sagt att det är palmolja i. Han köpte ingen Daim. Om alla bara fortsätter att köpa så kommer aldrig någon förändring ske. Det är när man inte ser förändringen som det blir så jobbigt. Är det värt det när ingen annan gör något? Ja, det är det. För mig. Jag kan vara icke-konsekvent. Jag kan vara en hycklare, men jag försöker. Jag försöker att tänka till på hur jag kan göra mitt bästa för att inte påverka klimatet mer negativt.

Kläder är en jättestor bov i vår klimatpåverkan. Inte bara bilar och flyg. Kläder. Vi förbrukar alldeles för mycket kläder. Jag har köpt kläder som varit begagnade. Jag har ärvt kläder. Jag har gett bort kläder. Det är dock inte enkelt att få tag på begagnade byxor till mig. Eller långärmade kläder. Som vinterjackor. Ska jag då frysa och inte ha långärmat eller långbyxor? Nu har jag köpt en jacka för att se om det går med second hand för mig på det området. Kanske att det går att förlänga lite. Det märker jag.

Vi måste alla försöka även om det känns hopplöst. Även om man känner sig som en hycklare. Även när man inte är konsekvent. Något är bättre än inget. Så länge man inte kompenserar för det där något med mer, för då är vi tillbaka på ruta ett.

Jag vill inte vara på ruta ett. Jag vill vara i mål 2030 med de globala målen. Jag gör lite hela tiden. Vilket är bättre än inget. Därför har jag bara återanvända julklappsinslagningar. Som kommer användas många år framöver. Alla klappar jag har slagit in, (vissa har jag faktiskt fått). Det kan vara lite okonventionella inslagningar, såsom tygpåsar. Notera budskapet på den blå till höger. Blått är inte julens färg men budskapet är det desto mer. Julstrumporna blir lite extra känslosamma i år. De med tomtarna på. De fick barnen av mormor när de var väldigt små. Varje år har de använts sedan dess.

Varje barn ska ha en trygg vuxen. Julens budskap i julklappshögen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

30 november, 202130 november, 2021

Vad vill jag bli när jag blir stor?

Den frågan får man som barn ofta. Man ställer den till sig själv ofta när man är liten. Vad man ska bli när man blir stor? Ja, jag är stor nu men frågan kvarstår, vad ska jag bli när jag blir stor?

Jag har gjort många saker i mitt liv. Jag har aldrig haft några begränsningar, förutom en del tvivel på vägen. Jag har alltid trott på mig själv i slutändan. Om jag velat något så har jag sett till att uppnå det eller göra mitt bästa för att uppnå det. När jag var liten så sa min syster till mig att jag borde fundera på att bli flygledare. Då när det var aktuellt att välja spår i livet. Jag gick på gymnasiet och då är tankarna väldigt mycket med fokus på, vad ska jag bli när jag är stor. Flygledare lät toppen.

Jag blev aldrig flygledare. Men jag gjorde allt jag kunde för att försöka bli det. Jag föll på testerna. Det är ganska många tester innan man kommer in på den betalade utbildningen. Det är ett tufft jobb och du måste ha alla delarna. Den delen jag saknar är tredimensionellt seende. Jag har svårt att tänka i 3D. Vilket kan vara bra att kunna när man ska tänka på stora flygplan som små prickar på radarn.

Det är svårt att bli kortare. Det är svårt att bli längre. Det är saker som faktiskt inte går att påverka. Kanske hade jag kunnat träna upp ett 3D-seende men jag var nöjd med att jag kommit så långt att jag kom in på testerna. Alla gör inte det. Grejen är att man vet aldrig vad man ska bli när man är stor. Saker och ting förändras. Frågan är bara hur man hanterar det.

Vissa kanske hittar sin väg av en slump och stannar där. Vissa kanske hittar sin väg av slump massor av gånger och där passar jag in. Det är så många saker som jag skulle göra bra och som jag skulle gilla att göra som lett mig till att prova många vägar. En del vägar har jag valt för att jag varit tvungen. Vissa vägar för att jag velat. Men alla vägar har varit bra.

Just nu är jag vid ett vägskäl. Jag har varit sjukskriven så långe, alldeles för länge enligt mig och jag måste göra något. Jag jobbar halvtid. Jag vill jobba heltid. Jag vill göra skillnad, för mig och för andra. Jag vill använda min fulla potential. Där kommer problemet och vägskälet.

Jag trivs jättebra med att vara fastighetsskötare. Jag gör det bra. Även om jag får lära mig på vägen. (Igår fick jag på plogen och jag tror att allt är rätt kopplat). Jag skulle inte i nuläget kunna jobba heltid med det. Jag skulle inte kunna jobba heltid med något känns det som just nu. Vägskälet. Vad kan jag göra som är heltid? Vad kan jag kombinera med fastighetsskötar-delen som ger heltid?

Vad ska jag bli när jag är stor?

Det är många som skolar om sig i vuxen ålder. Den vägen kan jag inte gå. Inte just nu. Det finns många vägar att välja på. Det blir färre med begränsningar. Och begränsningarna gör mig frustrerad. Jag vet att jag kan så mycket mer. Jag vet att konsensus inte är konsekvensen. Men ibland så säger jag att konsensus är kosekvensen. Det gör mig frustrerad. Att konsekvensen är begränsningen, att begränsningen är konsekvensen.

Vad ska jag bli när jag blir stor?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. Kanske är jag större då.

29 november, 202129 november, 2021

När man inte har roligare

För man inte har roligare än vad man gör det till. Nu verkar det ju bli nya restriktioner inom kort. Vi har fortsatt haft väldigt lite kontakt och heller inte haft närkontakt i onödan när personligt möte har varit nödvändigt. Det kommer inte bli alltför hårt slag mot oss att inte få träffa någon igen. Men det är ändå tur att vi har fått kläm på det här med att ha roligt ensamma i familjen.

Om någon har missat det så älskar jag julen. Julpyntet är framme och så också lite GOD JUL i olika konstellationer. Flera luvnissar har God Jul som meddelande. Jag har också GOD JUL som bokstäver i trä. Dessa hade jag ställt upp i fönstret där det inte finns någon fönsterbräda., direkt på karmen.

I våras så ärvde jag vita träbokstäver i bokstäverna, I, M, S, L, E. Dessa har flyttats runt i en massa olika kombinationer. M:et har också fått vara ett W. Det är jag och maken som ändrat. Oftast på städdagen när de flyttas för att torka av. Det har blivit en rolig grej av det. Både om det är upptäcks och om man förstår när det varit långsökt. Minstingen kom hem igår när vi var på utflykt. När vi kom hem stod detta.

DU LOG, tyckte minstingen man skulle ändra till. Tydligen gäller samma regler för mina GOD JUL-bokstäver. Därför drog maken till med:

Vi har det ganska roligt ändå. För om inte vi ser till att det är roligt så kommer ingen göra det. Vi firade första advent med god mat och gott fika och då roligheter. Idag blir det också gott fika. Igår var det mannagrynspudding. Mycket god med aronia-sylten. Idag blir det bakad cheesecake. Det ska bli spännande för det har jag aldrig gjort innan. Den ska stå över natten i kylen. Idag får jag veta om den ska göras igen eller inte.

Mannagrynspuddingen var mycket god och mycket enkel att göra.

Idag fortsätter roligheterna säkerligen. Det goda hoppas jag på än. Hur som helst blir det bra. Det vet jag säkert. Jag ska förbereda plogen på traktorn. För snart kommer det mycket snö lovas det.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

28 november, 202128 november, 2021

Äntligen är det första advent

Nu behöver jag inte rättfärdiga min stjärnor längre. Nu startar rättfärdigandet med tomtarna istället. För igår kom tomtearmén upp. Alla luvnissar är uppe och det är fullt. Det är fullt där vi är mest. Jag njöt hela dagen igår. (När jag skriver det så ljuger jag. Att städa njöt jag inte en sekund av). Jag njöt av att nu är julen här på riktigt. Jag tjuvstartar med luvnissarna. Egentligen är det ingen tjuvstart. Tomten måste ju ha hjälp av nissarna för att hinna allt till jul. Eller hur?

Det är ingen gran uppe. Och inte allt adventspynt som jag brukar ha är inte uppe. Jag brukar ha en massa stjärnor som glittrar runt min adventsstjärnor. Sedan fyller jag på med julkulor. Inget sådant är uppe. Nötknäpparna, luvnissarna. snögubbarna samt lite andra tomtar. De flesta mammas, de är uppe. Nu blir det inte mer på ett tag.

En del av mammas minisnögubbar har fått flytta in min fina ljuslykta.

En del har fått plats uppe. Och fler finns på andra platser.

Mamma har lyckats få ihop en bra samling snögubbar. När jag fått fram alla (trodde jag hade det när bilderna togs), så fick de spridas ut för de fick inte plats på bordet. Då är det ändå inte alla som flyttat hit. En del av samling har flyttat till andra hem i familjen. Passar bra att snögubbarna kom fram med snön.

Mammas Nittsjö snögubbe får bo med luvnissarna från Nittsjö.

Fast jag måste ju via mina Nötknäppare med.

Vad gjorde du igår? Idag ska jag åka på utflykt med maken. Gissa om det innefattar mat?

Ta hand om dig. Ha en riktigt skön första advent. Vi hörs imorgon.

27 november, 202127 november, 2021

Just nu är jag väldigt tråkig

Det enda som finns för mig är jul och lite jobb för tillfället. Igår snöade det. Inte tillräckligt för att jag skulle behöva skotta men jag åkte ändå och kollade för säkerhets skull. Det smälte bort under dagen. Inte på alla ytor men där man gick försvann det. All asfalt var ren.

Det jag hann igår var kolla till arbetet lite, hjälpa sonen en sväng samt sätta upp slingor hemma. Nu är det fint på utsidan. Insidan skulle blivit städad och bytt lakan i sängen. Men inte. Jag hade glömt att tvätta lakanen så det fanns inga rena att stoppa i. Så en maskin med lakan blev det också. Så idag blir det byte i sängen och samtidigt städ och förhoppningsvis tomtearme som överfaller.

Alla julklappar är klara. Det är skönt. En hel del är inslagna dessutom. Men granen får dröja lite. Minstingen kommer hem på söndag och han tycker jag är galen som det är. Att julmusiken har varit på sedan oktober samt att tomtarna kommer fram redan. Det får ligga paket utan gran helt enkelt ett tag.

Eftersom det blev arbete igår som inte var planerat så blev det slingor på plats. Det fanns inte tid för att städa också. men slingor tog inte så lång tid. Jag hade tänkt att sätta upp en men orken fanns till tre. Nu har vi en till som vi skulle kunna sätta upp. Det skulle vara fint på gaveln mot vägen. Men om inte det blir av, så har vi det fint ändå. Nu börjar det verkligen bli jul. Alla (tror jag) grannar har fått upp sin julbelysning. Jag har inte sett någon adventsgran ännu men det kanske kommer till söndag.

Slinga på räckena runt stora altanen samt på thujorna vid uppfarten.

Längst till vänster ser du andra räckets slinga. Denna gaveln skulle kunna få en slinga också.

Jag har satt upp stjärnor på jobbet som hänger i allmänutrymme. Det finns också en ”gran” som man sätter i flaggstången. Problemet är att den blinkar bara. Den är antagligen sönder. Nu håller jag på att leta efter något som skulle kunna vara i flaggstången men kanske inte en ”gran”. Har du något bra förslag? Den står på en ganska öppen yta och syns från alla lägenheter om man är i rätt rum.

En dag kvar till advent. Jag kommer fortsätta vara tråkig. Och jag kommer dessutom ha tråkigt idag när jag städar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

26 november, 202125 november, 2021

Vilka vet du om?

Hur ska man vet om alla normer? Vi har så många osagda regler som alla bara lever efter. Utan att ifrågasätta alls. Samhället är byggt av en massa normer. Som att vi ska gifta oss och skaffa barn. Det är en stark norm. Allt förutsatt att du är heterosexuell. Du ska dricka alkohol. Lagom mycket. Du ska ha 2,2 barn. Du ska bo i hus. I en pittoreskt stad gärna. Du ska träna. Igen lagom mycket.

En annan är att man använder inte cykelhjälm eller skydd, för då är du en tönt. Det är lag på att använda cykelhjälm när du är under femton år. Alltså en riktig regel, ändå finns en norm att du inte ska använda hjälm när du cyklar. Jag ser sällan barn använda hjälm. Jag blir glad när jag ser det, vilket innebär att det är färre än som inte har.

Vi ska också vara morgonmänniskor. Det är fult att inte stiga upp tidigt på morgonen. Du ska också helst orka hålla på till sent på kvällen det behövs. Med skillnaden att då är det okej att gäspa. På morgonen är det inte okej att gäspa. Det spelar ingen roll om du arbetar på natten. Det är ett undantag. Om du är nattsköterska så är det ett undantag. Det är, hur orkar du? Jag skulle aldrig klara det. Det är inte fint att jobba på natten, det är ett undantag som accepteras.

Vissa saker kan tas för givna. Som att det är heterosexuella som skaffar barn. Jag kan förstå hur normen har blivit. Frågan är om det gör det okej? Hur många normer vet du om att du följer? hur många normer vet du att du går emot? Jag går emot alkoholnormen. Jag försöker att gå emot andra normer också. Det är dock svårt. Saker som jag tycker är självklara som jag nu börjar ifrågasätta. Det är ett steg i rätt riktning.

Att sova på morgonen har alltid varit skönt för mig. Jag har heller aldrig varit tyst om det. Men jag har fått kommentarer. När jag var liten och hade sovmorgon på helgen så kunde morfar komma med pikar om att det inte var sovtid. Jag har blivit påmind om det ganska många gånger senaste tiden, om hur självklart det är att man ska stiga upp på morgonen. Och morfars pikar sitter än. Och av trots så kunde jag tala om för honom att jag haft ytterligare en sovmorgon.

Vi måste låta våra unga trotsa oss som är äldre. Vi vet inte allt och framför allt, vi är inkörda i gamla ibland avdankade normer. Normer som i många fall inte är aktuella längre. För normer går att ändra. Om någon bara ifrågasätter och vågar trotsa.

Vilka normer vet du om?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

25 november, 202124 november, 2021

Luvnisse med bröd

Vad gör du för att må bra? Man kan ha det svårt på olika sätt men man kan ändå försöka göra det bästa av vad man har. Det är ett evigt tjat om min sömn, men det är också min verklighet. Det som jag har att utgå från. Jag kan bara utgå från mig själv även om jag kan försöka förstå och tänka mig in i olika saker. Vilket jag gör med sömnen. Om det är sömnen för mig så är det något annat för någon annan.

Vi har alla något i vårt liv som är jobbigt. Beroende på utgångsläget så kan olika saker vara precis lika jobbiga för två olika personer men om det varit samma person så hade en av sakerna varit väldigt enkel att hantera. Om du varit med om mycket tufft så blir du bättre på att hantera. Om du inte har det så kan en liten sak vara väldigt jobbig.

Min sömn är egentligen inte hela världen. För jag bor i Sverige, där jag har rätt att finnas fast jag inte kan prestera på full nivå. I ett annat land hade det kunnat handla om liv eller död. Här gör det inte det. Kroppen lyckas med att få precis så mycket sömn så jag inte blir galen. Men inte tillräckligt för att hjärnan ska hinna med. Vad gör jag då för att må bra?

Nu är det julen som får mig att må bra. Igår blev det pepparkaksdeg. Maken fjäskade och köpte från ett av konditorierna i stan. Jag kan göra egen pepparkaksdeg men när man kan köpa så god så behövs det inte direkt. Den innehåller ingen palmolja. Två viktiga saker. Att det är deg och ingen palmolja. Jag (och mina barn) äter nämligen hellre degen än pepparkakorna. Igår fick jag säsongens första deg. Snart är julen här. Lite julmust slank det ner också.

Jag planerade lite för julslingorna på utsidan också. De borde varit uppe men så är inte fallet alltså. Jag försöker göra planen så att det blir enkelt att sätt upp och enkelt att ta ner. Så att orken räcker. Jag fick också leverans av lite julklappar och andra fynd. En lakritskalender blir det till mig själv i present. Jag är mycket nöjd än så länge. Nu återstår det att se vilka luckor som är godast.

Vi avslutade med julmiddag. Knäckemacka med julskinka, rödbetssallad och senap. Jag har kommit på att det är enklare att ha rödbetssalladen under skinkan när man äter på hårt bröd. Det kapslas in och ramlar inte av några rödbetor. Till det ägghalvor med majonäs och räkor. Så enkelt men ack så gott.

Allt med julen får mig att må bra. Det spelar ingen roll om hela familjen är samlad eller om jag är ensam, julen får mig att må bra. Allt pyssel innan. Även om man inte orkar allt eller inte hittar alla tomtarna i samlingen. (Letar efter en Luvnisse med bröd från 2012.) Det man orkar ger glädje. Musiken, maten, drycken och om man har det, sällskapet. Jag är verkligen en stor fan av julen. Det får mig att må bra.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

24 november, 202124 november, 2021

Fuktmätare och nötkakor

Dagens ämnen blir kakor eller kaka är nog mer korrekt. Det blir blommor och inte bin utan vatten. Jag börjar med blommorna. Det kan ingen ha missat vid det här laget att blommor och trädgård har blivit min grej. Jag gör inte allt perfekt, jag har mycket att lära men jag gör det mycket och då lyckas en hel del. Nu är det vinter och kallt och trädgården är mycket i dvala. Även om jag såg en maskros i rabatten igår. Som levde och mådde väl trots flera nätters minus.

Trots vinter och kallt så är inte allt trädgårdsarbete över. Julrosorna trivs prima ute. Och som vanligt när jag är i favoritbutiken så hittar jag något fint. Jag var där för inomhusblommor. Som jag inte är riktigt lika haj på ännu. Jag åkte därifrån med en hel del nya inomhusblommor och en julros. En fantastisk julros i lila toner. Det gick inte att lämna utan den. Igår fick den komma ner i jorden tillsammans med några andra blommor som jag inte vet vad de heter. Jag hoppas alla överlever till nästa år och ännu längre.

Nu står blommorna vid trappan och hälsar välkomna till gästerna. (Som inte är så många nu för tiden). Det blev jättefint. Kanske att det ska utökas med någon blomma till. För när jag köpte blommorna så tänkte jag de skulle vara i en annan kruka. Så blev det denna istället. Båda har haft dahlior i sig. Som jag hoppas överlever till nästa år. Men knölarna ligger lite enklare än i jord just nu. Det blev denna stora varianten, som passar bra vid trappan. Om det inte blir fler blommor så blir det väl granris. Jag är nöjd så länge.

En väldigt bra grej som bästa experten frågade om jag inte behövde var en fuktmätare. Har du en sådan? Jag undrar varför jag aldrig har haft en! Tur att Växtkraft är så kunniga att de kan tala om för mig vad jag behöver. Mina ärvda blommor har satt livet till nästan allihopa så jag frågade efter tåliga blommor. Blommor som överlever att man glömmer vattna. Fredskallorna är bra för de slokar. Vilket blir tydligt att de vill ha vatten.

Nu när jag har den fantastiska fuktmätare och jag kom hem och mätta mina växter så visade alla på rött. Inte blommorna jag precis köpt. De har blivit gullade i affären. Nu kommer det bli tuffare för mina nya blommor. Fuktmätaren är ännu bättre för att veta om jag ska vattna mina kära blommor i förrådet. Där var det mesta rött också. En av pelargonerna var inte på rött. Annars ville alla ha vatten. Fuktmätaren tror jag kommer göra mig till bäst även på inomhusblommor. Jag har lärt mig att vanligast döden för blommor är att de får för MYCKET vatten. Jag kan tala om att den vanligaste döden för alla blommor som bott hos mig är TÖRST. Eller ensamhet. Nu ska det bli ändring på det.

Nu till nästa ämne. Mina nötkakor. De som jag testat på ett kondis i Hudik och som jag vill kunna äta mer av. Vilket innebär att jag behöver baka. I förra veckan så gjorde jag första försöket. Den är jättegod. Men den skulle kunna bli bättre i botten. Jag gjorde en mördeg med mandelmassa i. Den blev inte riktigt så seg som jag skulle vilja ha den. Den blev också lite för tjock. Fast för ett första försök så är jag väldigt nöjd. Nu till varför ämnet är med, har du något tips på vad man skulle kunna ha i botten? Jag funderar på om man skulle kunna ha något liknande kolakaka? Här följer receptet:

Nötkakor à la Josefin

Deg:
175 gram kallt smör
1/2 dl strösocker
3,5 dl vetemjöl
1 ägg
300 gram Mandelmassa

Nötkladd:
350 gram hasselnötter
100 gram sesamfrön
100 gram pumpakärnor
50 gram solrosfrön
300 gram smör
1 1/2 dl ljus sirap
3 tsk vaniljsocker
3 dl ljust moscovadsocker
6 msk grädde
6 msk vetemjöl

Gör såhär;

Sätt ugnen på 175 grader. Börja med degen. Nyp ihop smör blandat med mjöl, socker samt mandelmassa. Arbeta därefter snabbt i ägget så att du får en jämn deg. Låt ligga i kyl en stund.

Tryck ut degen i en bakplåtspappersklädd (räcker med botten)form som är ca 25×28 cm. Måste ha en kant som håller nötkladdet på plats när det väl är dags. Grädda i ca 9-10 minuter.

Gör nötkladdet under tiden. Hacka hasselnötterna grovt. Smält smöret och rör ner socker, sirap, vaniljsocker, mjöl, grädde samt nötterna. Låt koka ihop under omrörning så att massan tjocknar lite. Häll på degen och grädda ytterligare ca 15 minuter, Låt kakan svalna. Skär i bitar innan den är helt kall.

Vad tror du? Skulle det fungera med en typ kolakaka-smet till botten?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.