Vi valde att bygga ett platt tak på vår carport samt förråd. Detta för att vi skulle kunna ha tak fram över ytterdörren. Om det snöar eller regnar så kan vi alltså gå obehindrat till bilen eller in från bilen. Det är väldigt skönt. Särskilt med tanke på att vi under ganska lång tid har parkerat på uppfarten när bygget pågått. Vi har alltså stått ännu längre ifrån innan vi kommer i skydd med matpåsar eller annat som är jobbigt om det blir blött.
Matpåsarna är väl de jobbigaste att förflytta när det regnar ute. Vi kör med tygpåsar men nu när det är online handling som gäller mest så kommer de i pappåsar. När det regnar på papper så går det till slut sönder. Så blir det med pappåsarna med. Vi har tak över. Helt underbart.
Om vi skulle haft lutning på carporttaket så hade vi inte kunnat använda det som vi velat. Det hade behövt luta ganska mycket. Eftersom vi ville ha platt tak så hittade jag att det lämpar sig väldigt bra med ett sedumtak.. Sedum är fetbladiga växter man planterar i ganska torr samt stenig jord. Det behöver vattnas om det är extrem torka. Annars vattnas det bara i början. Med Sveriges väder bör det klara sig utan att vattna under lång tid.
Sedan är det en duk under som kan samla ganska mycket vatten. Under den duken så finns plastkoppar som samlar vatten ännu en gång. Dessa underlag gör att det lämpar sig ganska bra att ha sedum på. Vårt tak har klarat sig. Vi har gödslat det varje vår (än så länge). Sedan finns det en plan för hur man ska vattna om det blir väldigt varmt.
Att se sitt tak (vilket vi gör för sällan) så är det väldigt kul att se hur allt växer och mår bra. Vi har en massa humlor som gärna är där uppe och njuter av livet. Jag njuter av livet genom att se på bilderna av taket.
Jag har börjat tänka mer och mer på vad jag äter. Jag har alltid tänkt på vad jag stoppar i mig. Skillnaden ligger i nu att det beror på miljön. Innan berodde det på hur min kropp mådde. Eller innan kvarstår fortfarande. Jag tänker på vad jag stoppar i min kropp efter hur den mår men också hur vår jord mår.
Idag tänker jag på vad jag stoppar i kroppen för att den ska må bra i mage, leder och annat. Tidigare var det för att tänka på figuren mer än måendet på insidan. Då är jag tillbaka på tonårstid. Tiden där det är känsligt med vikt och utseende i allmänhet. Jag har alltid varit lång och alltid stått ut i mängden. I tonåren så var jag inte så intresserad att stå ut av fler anledningar. Ett av mina smeknamn när jag var liten var köttbullen. Det var kärleksfullt och har inte satt några men. Ni kanske förstår att jag inte var trådsmal när jag var liten med det smeknamnet.
Med åldern har mitt tankesätt ändrats. Jag har blivit mer och mer trygg i min längd och mer och mer trygg i mig själv. Mycket tack vare min kära mamma som jag skrivit om flera gånger tidigare. Idag är jag väldigt glad över min längd. Det har jag varit i många år. Väldigt många år. I övre tonåren så började det att bli mer och mer en glädje i att vara lång. Jag är också glad över min figur. Den har några extra kilon av trivselvikt, vilket jag är helt överens med.
När jag stoppar något i munnen idag är det mycket för hur mår kroppen. Chipsen är inkluderade i den dieten av medvetenhet. Chips, en liten skål varje dag har för tillfället gjort att jag har mått väldigt bra. Det är väl inte hållbart i längden. Just nu är det bra. Det jag tänker på mer än hur jag mår, är då hur vår jord mår? Just för att det är vår jord. Jag har inte rätten att för mina egoistiska anledningar bara utnyttja jorden. Alla andra har också rätten till VÅR jord.
Jag åt vindruvor igår. Jag blev bjuden på eftermiddagsfika där vindruvor var en del. Jag har inte ätit vindruvor på flera år. Jag har inte köpt vindruvor på ännu flera år. Igår så visste jag att dessa druvor skulle slängas om jag inte åt av dem. Då blev klimatångesten för stor så jag åt. För att det inte skulle vara förgäves som vår jord fått utstå alla miljögifter som krävs vid odlingen av vindruvor.
Jag har inte riktigt förlikat mig med att jag åt vindruvor igår. Inte för att kroppen fått i sig en massa gifter, utan att jorden fått det på sig innan. På odlingen. Hur mycket får sätta livet till för att vi ska äta vindruvor? Äter du vindruvor? Gör du det då inte för att kroppen får i sig gifter eller för att jorden får i sig det?
Avocado är samma sak. Jag undviker avocado för att det går åt så mycket vatten för att odla en avokado. Det kan gå åt uppemot 2000 liter vatten för att odla ett kilo avokado. 2000 LITER. Det är ofantliga mängder vatten. Jag har haft vår vattentunna på 120 liter som jag använt kanske tre omgångar för att vattna alla våra blommor till humlorna. På hela våren och sommaren. Ett kilo kräver 2000 liter för att kunna skördas.
VI undviker det. Vi kan fortfarande äta det ute i tillbehörsväg. Inte lika starkt nej som vindruvor. Kanske för att jag tycker om avokado mer än vindruvor. Kanske också för att kroppen får i sig mer gifter. Oavsett så äter jag mer avokado än vindruvor och båda äts mindre än innan. För klimatets skull.
Vad tänker du på? Gör du några förändringar för att klimatet ska kunna återhämta sig? Eller är det för dig som i dåtid? Vi har inget att bekymra oss över. Vi ska skörda så mycket vi vill på vår egen mark. Eller är du tvärtom, du vill inte förändra någonting. Allt ska vara som det alltid har varit.
Min klimatångest har lett till att jag tänker mer på vad jag stoppar i mig. Min klimatångest tror jag kan ha blivit en aningen för stor. Jag borde kunna hantera det bättre. Naturligtvis är andra livsmedel som fått ge upp en plats i vårt hem. Av dessa olika anledningar. Har du några som du gett upp? Finns det något som du alltid skulle fortsätta äta oavsett vad som händer med din kropp eller vår jord.
Gott var det som tur var.
Idag kommer det också bli fika. Utan vindruvor OCH vattenmeloner. Idag blir det inte så mycket fika på schemat. Det kommer bli en bra fika utan både och. Det finns fika som är bra för dig och för Svea.
I onsdags var jag på utflykt. Det innebar bilresa men framför allt en stolhet hos mig. Jag hade fått frågan om jag kunde överräcka IOGT-NTO:s högsta utmärkelse till en person i min region. Veteranmedaljen. Veteranmedaljen kan tilldelas medlem som utfört en för hela landets nykterhetsrörelse eller för IOGT-NTO-rörelsen särskilt betydelsefull gärning. Det är förbundsstyrelsen som utser vem eller vilka som får en medalj.
Medaljen utdelas varje kongressår. Kongress är det vartannat år och i år är det sådant år. Eftersom det är en pågående pandemi så sker utdelningen digitalt. Eftersom det är en överraskning för vederbörande att den kommer få en medalj så tillfrågades jag om jag kunde vara budbärare. Vilket jag gärna var. Med stolhet och ära har jag överräckt en medalj till Gunvor Nygren.
Jag har innan berömt henne i bloggen för allt coolt hon gör. Som att starta en bakskola där hon filmar hur hin bakar då pandemi slog till. Hon satt inte och väntade på att någon skulle lösa allt utan hon löste sina begränsningar inom tekniken genom att bara göra. Jag fick reda på att hon inte heller kollar igenom det hon gör så noga. Känns det bra på tagningen så är det bra. Hon har hittills gjort ett 40-tal bakfilmer under pandemi. Jag är så imponerad av denna kvinna som verkligen bara ser möjligheter och inga hinder.
Hon är först ut på barrikaderna som duktig och aktiv inom centern med att påtala problematiken med gårdsförsäljningen. Hon står bakom sitt parti på allt som hon kan stå för personligen. Vilket är det mesta, men när det kommer till gårdsförsäljning av alkohol på gårdar så gör hon vad hon kan för att få alla (inte bara hennes parti kompisar) att förstå att om det tillåts så tillåts fabriken mitt i stan att också sälja alkohol. Dessutom så kan det bara tillföras lite extrakt i spriten så har du en gård och kan sälja direkt i dörren. Du kan alltså köpa spriten och sälja vidare. Inte konstigt att alkoholindustrin lobbar för gårdsförsäljning. Det skulle öka deras intäkter maximalt och de få vingårdarna som också skulle få sälja skulle knappt märka skillnaden på inkomsterna.
Hon är duktig på att se alla personer och få med sig de som vill på tåget. Hon är en person som är väldigt lätt att tycka om. Det är inga problem att ha en livlig debatt med Gunvor men ändå fortsätta vara vänner när debatten är slut. Gunvor gör allt hon gör med hjärtat och som hon själv sa, hon gör det hon tycker är kul. Jag är så glad att jag har både fått jobba tillsammans med Gunvor, Haft Gunvor som chef och kompanjon. Vi har gjort mycket roligt tillsammans, som att spela VM i kubb. Vem kan ens säga att de har spelat VM i kubb? Jag har gjort det och då med Gunvor.
Vi har varit i Almedalen tillsammans. Vi har gått omkring med en stor stör i Visbys gränder för att vi tycker att alkohol stör. Hon var en av oss som lyckades få rätt personer att besvara frågorna i kampanjen. Det kan läsa om i accent: https://accentmagasin.se/politik/hon-fick-svar-fran-ministern/
Gunvor är helt enkelt en fenomenal människa. Det finns andra som gjort utomordentliga insatser för rörelsen och Gunvor är en som verkligen förtjänar denna medalj. Jag är så hedrad och tacksam för att jag fick möjligheten att vara med om detta. Att just jag fick ge över hederstecknet på hennes fina insatser. Jag är nog inte lika stolt som Gunvor men minst lika mycket. För det borde varit förbundsordföranden eller någon annan ut styrelsen som gett henne medaljen. Ni var det jag med ordförande med digitalt som gav motivering.
Denna medaljen infördes för länge sedan. Minst hundra år sedan. Medaljen föräras du under hela din livslängd sedan går den tillbaka och ges till en annan medlem som gjort utomordentliga insatser för rörelsen. Det är coolt.
Grattis till dig Gunvor! Du är bäst och fortsätter att vara det.
Gunvor Nygren in the house
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. (P.s maken vet fortfarande inte varför polisen var hemma. D.s)
Jag behövde ju en dag med vila. Det blev det också. Lite hjälp till äldsta sonen var väl det som gjordes igår. Det regnade väldigt mycket också. Hela dagen men många inslag av störtskurar. Blev säkert 28 mm som de sa häromdagen. Igår sa inte prognosen att det skulle regna speciellt mycket. Men det gjorde det. Både maken och jag är glada för vår carport som är i direkt anslutning till huset. Vi kan gå ut och vara torra när vi är framme vid bilen.
Det var inte det som jag skulle berätta om. För det var det mest spännande som hände mig. Vädret. Den typiska svenska saken att prata om. Du kan inte göra något åt det. Du kan inte förarga någon när du pratar om det. Det är ett neutralt samtalsämne som alla kan prata om. Även om det ger upphov till känslor så är det inget påverkar neutralitet med ämnet.
Det jag skulle berätta om var makens spännande dag. Det började med att jag låg vaken (som vanligt) och hörde ett pling på dörren. Det var så konstigt att jag trodde jag sov. För maken vaknade inte. Han vaknar av allt. När jag rör mig. Så det måste varit en dröm. Maken stiger upp en stund senare. Då blev det verkligen bekräftat. För han var inte i djupsömn så kort innan. Det var en dröm.
Maken gör som han brukar. Jag gör som jag brukar. Vi äter frukost i sängen. Jag yogar. Maken berättar att han såg en polisbil på morgonen. På vår gata. Utanför grannens mellan våra tomter. Det är förmiddag nu. Det har alltså gått ett antal timmar sedan han såg polisbilen. Maken brukar göra en massa saker på morgonen innan vi äter frukost. Särskilt om det är tidig morgon. Han gör lite datorjobb innan vi startar dagen på riktigt. Så att maken var borta en bra stund på morgonen var inget konstigt.
För då får jag veta att han (så klart) har varit ute och kollat runt vårt hus om det hänt något. Han ser bara polisbilen och ingen polis då. Han ser inget som har hänt kring vårt hus. Han går in. Då ser han en ensam polis hos en av grannarna lite längre bort. Inget har hänt hos oss, det var hos grannen. Han släpper det och tänker att det kommer han få reda på så småningom.
Nu kommer vi till att jag får reda på polisbilen. Jag inser att jag var ju vaken. Jag hörde ett pling. Det måste ha varit polisen som ringde på. Medan jag låg i sängen och tänkte det är för tidigt att någon ska vilja oss något. Om man vill något så plingar man ju flera gånger. Men om det var polisen som knackade dörr så kanske man bara plingar en gång. Maken far upp som en iller. Han testar ringklockan. Jo, då om man trycker snabbt så blir det ett pling. Om man håller in så blir det pling-plong.
Vad ville polisen? Makens hjärna går på högvarv. Vad har hänt? Varför ringer de på vår dörr? Och varför stod de så konstigt parkerade mellan våra tomter? Varför inte på gatan? Frågorna var många. Maken ringde 114 14. Detta måste redas ut. De ringde ju på så det har ju hänt något hos oss. Varför skulle de annars ringa på? Det viktigaste av allt, han hade inte hört det! Det var lång kö för att komma fram. Maken la på.
Maken ser grannen ute. Han är lätt på fötterna och ute gåendes mot grannen med snabba steg. Han kollar postlådan på vägen. Det var därför han gick ut, inte för att prata med grannen (vi låtsas det i alla fall.) Nej, grannen hade inte fått någon påringning av polisen. Men hade också sett bilen och TVÅ poliser. Maken hade ju bara sett EN. Nu blir det ännu svårare ekvation. Om de bara ringt på hos oss så måste ju något hänt hos oss. Grannen hade sett poliserna lite längre bort på gatan. Mystiken tätnar.
Lite senare på dagen så stöter han på en av våra andra grannar. Samma fråga, påringning?, Nej, inte hos dem. Grannen hade också noterat polisen och tyckt det varit konstigt. Hade sett dem ännu längre bort på gatan. Bara vi som haft en påringning alltså. Maken vet inte vad som hänt. Maken försökte 114 14 en gång till. Kö ännu en gång. La på ännu en gång. Maken vet inte varför polisen har varit hos oss. Eller varför de stått på vår gata. Varför? En torsdagsmorgon.
De grannar som inte är hemma på vår gata eller som maken inte sett under dagen har fått en liten check av maken att det inte varit något inbrott i deras hus. Inga fönster inslagna hos någon av våra kära grannar. Grannsamverkan fungerar bra hos oss. Det är bra. Mindre bra att maken inte fått svar på varför polisen stod på vår gata OCH varför de ringde på vår dörr.
En händelserik dag för maken. En lugn och fin dag för mig. Den innehöll fikapauser. Flera stycken. Både med och utan vispad grädde. Om ni gör brownies någon gång så kan jag rekommendera att mosa i en gammal banan eller två.
Maken hann med en liten fika också. Dock inget kaffe. Bara kaka.
Det är ordet som jag kan skriva som bäst beskriver gårdagen. Det är inte hela sanningen men det är det som blev resultatet. För lite sömn gör det i kombination med att göra mer än man orkar i kroppen. Med det sagt så var det en sak igår som nog en av de roligast som jag har gjort. På länge. På lång tid framåt.
Jag kan inte berätta vad jag gjorde. För det är hemligt. Ett tag till. Det innefattade att jag var på utflykt. Vilket var det som tog musten ur mig. På utflykten ensam så var det en massa minnen som var överväldigande. Minnen med mamma som aldrig kommer göras igen. Saker som vi gjort, sett eller pratat om. Och som vi inte kommer göra igen.
Jag lyssnade på Denise Rudbergs sommarprat i bilen. Det väckte en massa. Om hur precis tvärtom min barndom var. Hur lycklig jag är som hade min mamma. Mamma som alltid stod upp för mig i alla lägen. Hon kanske inte alltid gjorde rätt sak, men hon fanns alltid där vid vilken tidpunkt som helst. Och gjorde någonting, vilket alltid är det rätta. Att finnas.
Denise Rudberg hade inte den barndomen. Det berättar hon om i sitt sommarprat. Hon berättar om hur hon till slut bröt med sin mamma och aldrig hade en relation igen. Hon gick inte på hennes begravning. Hennes barndom gjorde att hon flydde. I hennes sommarprat i P1 berättar om hur hon har ägnat sitt liv åt att fly från verkligheten. Om du inte lyssnat på det så gör gärna det. Här finns det att ladda ner. https://sverigesradio.se/avsnitt/denise-rudberg-sommarprat-2021
Den dagen igår gör att det idag inte finns utrymme för något annat än vila. För hjärnan kommer inte att vara med mig. Detta som jag har skrivit nu har autokorrigerats hela tiden. Jag har säkert missat saker när jag korrekturläst. För hjärnan är inte med mig. Sömnbrist gör det med dig. Att hålla någon vaken hela tiden är ett sätt som används i tortyr. Varför vi torterar varandra är en annan sak för ett annat inlägg.
Idag ska jag glädjas åt att jag hade världens bästa mamma. En mamma som var en fantastisk pappa också ibland. Det ska jag glädjas åt. Jag ska också glädjas åt att jag bestämt att det ska bli mer böj på stenhögen vid lönnen. Då räcker inte navkapslarna så får se vad som händer med det. De är ju ändå inte rostiga som allt annat i trädgården. Glädjas är ordet för dagen. När hemligheten får avslöjas kan jag också säga ordet för den delen.
Ta hand om dig. Lyssna på dig själv. Lyssna på din familj. Lyssna på dina vänner. Lyssna på dem du möter i vardagen. Ta hand om dig och sedan alla andra. Vi hörs imorgon.
Igår var det trädgårdsarbete på menyn. Projektet att få ner den japanska lönnen i marken. Det blev klart. Att gräva ett hål tar inte jättelång tid. Men när man utökar projektet så tar det lite längre tid. Jag tror inte att jag är helt nöjd heller. Som tur är kan man alltid ändra sig. När det gäller trädgård så kan man alltid ändra sig i alla fall.
När jag var liten så hade jag ju en trädgårdsintresserade mamma. Hennes sambo är också intresserad av trädgården men ännu mer av skogen. Han sa någon gång för länge sedan (väldigt länge sedan) att han inte förstod varför alla var så rädda frö att plantera träd i trädgården. Om det skulle bli för stort så är det ju bara att såga ner det.
Jag har nu insett meningen med det. Det gjorde jag nog då också men hade inget intresse av det. Mamma och han planterade och ändrade hela tiden i trädgården. Han då en hel del träd. Det är en stor trädgård. Inte som den lilla jag tar hand om. Deras är så stor att det behövs åkgräsklippare. Eller robotgräsklippare. Vi har en batteridriven (fantastisk bra) och det tar oss 20 minuter att klippa.
Idag ändrar jag i trädgården. Jag flyttar växter hit och dit. Jag har planterat två träd. När de är fullstora så vet jag inte om jag kommer flytta dem så lätt men då går det att såga ner. Det kommer antagligen inte bli någon flytt. De kommer inte bli så stora även vid full storlek. En och en halv meter enligt beskrivningen är bådas fullhöjd. Lönnen ska bli bredare än vad den ska bli hög. Därför är den som en solitär. Växterna däremot, flyttas lite varstans.
Före-bilden. Du som är skarpsynt ser att jag på börjat hålet.
Så här såg det ut när jag började. Eller ja, lönnen stod ju på sin plats fast i kruka. Som på bilden inte finns med för att visa hur det är utan träd på platsen. Jag har hunnit börja göra markeringen för hålet innan bilden. Där kommer snart en japansk småflikig lönn. Eftersom jag är smart så behöver jag visa bild på hur smart.
Tog ur trädet och satte i krukan för att lättare fylla med jord.
Min smarthet denna gången bestod av att jag tog ur trädet från dessa kruka. Stoppade den i hålet som blir slutplasten och fyllde på med jord runt om. Trycker fast jorden lite och lyfter upp krukan. Lätt som en plätt får man då rätt höjd på sin planta. Lättare att fylla på jorden utan en trädkrona i vägen. Smart helt enkelt. Samt att då kan man snurra runt på trädet och se hur man vill ha det. Eftersom hålet är gjort för krukan som plantan satt i. Smart, eller hur?
Här kommer den färdiga resultatet. Jag har satt den i ett avkapat oljefat så att den ska komma upp lite. Inte för mycket för den får inte frysa för mig på vintern. Plantan är hälften ovanför jord och andra hälften under. Mycket större omkrets än vad som behövs också. Det borde gå vägen.
Färdigt. (Eller inte, vänta)
Detta var planen från början. Att få ner lönnen i marken i fatet. Det blev toppenbra. Sedan kan det varit så att jag såg mina navkapslar som jag förra året gjorde ett experiment med. Vilket gick fantastisk bra ända till jag tog upp de från vinterförvaringen för tidigt. Vi hade frost långt in i våren. Taklöken dog. De som jag hade satt i när i navkapslar för att hänga upp i spaljén. Under tiden kameleontbuskarna tog sig. Som insynsskydd.
Hade jag gjort som med mina andra taklökar (de på stora stenen) och låtit dessa vara ute under hela vintern så hade det inte varit något problem. Nu skulle jag vara försiktig och så var jag det inte tillräckligt. Tre av sex stycken dog helt. De sista tre dog till hälften. Då tänkte jag att jag skulle kunna använda navkapslarna lite bättre. Som en extra isolering runt lönnen.
Sagt och gjort. Tanken var född och så blev det. Det är nu jag inte vet om jag är helt nöjd. Jag får fundera på det lite. Så fort jag gräver någonstans i trädgården så får vi massor av sten. Denna sten har tidigare använts på garageuppfarten men där är den inte behövd längre. Den har legat i en stor hög på grusplanen på baksida. Då tänkte jag att sten kan isolera emellan krukan och navkapslarna.
Tanken stannade inte där. För att underlätta gräsklippningen (som ni redan läst tar ofantligt mycket tid) kom idén av att göra en stensamling mellan krukan och paradisbusken. Som för övrigt är en av de första sakerna som jag har flyttat i vår trädgård. Den var på framsidan innan och skymde sikten för grannen när han körde ut från sin uppfart. Då hamnade den på baksidan. Senare på året så kom det en rabatt runt omkring den. Nu har den också en lönn som kompis med ett stenupplag emellan.
Nu är det färdigt. (Tror jag).Från andra hållet.
Jag tycker att det skulle behöva svänga lite mer. Från vissa håll så blir det väldigt rakt. Jag får helt enkelt fundera lite grann och se om det kommer ändras eller inte. Här var det inte så mycket grävjobb. Ogräsduk över gräset och en liten kant för kapslarna bara. Det tyngsta var att flytta stenen. Om jag gör ändringar så behöver inte stenen flyttas direkt mycket. Mest att göra en liten nu utbuktning någonstans och fylla på med lite fler stenar. Vad tycker du?
Idag blir det inget gräva. Inget stenlyftande. Bara njuta av solen och vårt underbara väder som är för tillfället.
Nu ska vi prata om något väldigt viktigt. Något som kan vara avgörande, eller kanske inte, men intressant ändå. Hår. Hår har många olika arter i världen. Människan har hår. Djur har hår. Människan har hår på typ hela kroppen medan djur definitivt har hår på hela kroppen.
Håret har vi för att vi ska hålla oss varma. Eller? Djuren tror jag det är så med: Eller det är ett skydd både mot kyla och värme. Nu kommer vi till det spännande. Varför växer håret olika? Alltså varför växer håret på huvudet hur långt som helst när håret på benen inte växer mycket alls?
Varför har vi inte hår på armbågarna eller knäna? Sliter vi bort det? Då till nästa fråga. Om vi går i shorts året om, får vi längre hår på benen då? Om jag skulle använda långärmat hela året skulle håren på armarna bli kortare? Jag tror inte det. Vi har ju olika längd på ögonfransar. Vi har olika mycket hår på kroppen. Varför?
Varför blir håret i näsan grövre med åldern? I öronen och ögonbrynen samma sak. Särskilt på män, varför? Kvinnor får hår på hakan som är tydliga och behöver ryckas. Varför? Håret i näsan har vi för att skydda oss. Att det filtreras bort saker innan det kommer till lungorna. Enkelt. Men om det då klarar sig med en tjocklek i början på livet så borde det klara sig med samma tjocklek när man är gammal. Eller?
Vad är det som gör att håret blir en viss längd? Eller inte vad, varför? Vad är syftet? Lejon har päls på hela kroppen. Lejonhannar har en stor man medan honorna inte har det. Det skulle ju kunna vara att man lättare ska känna igen de olika könen. Det är lättare att spana in en hotlady för hanen om han vet att det är en hona. Fast det fungerar ju inte så. De vet det ändå.
Annars skulle ju alla arter vara olika. Björnar ser vi nästan ingen skillnad på. Det finns många arter som är väldigt lika till utseendet mellan könen. Så håret är inte det som avgör det. Varför växer håret med olika längd på kroppen?
Sådana spännande saker avhandlas vi vårt köksbord på middagarna. Mycket googlas vid vårt bord. Så att vi inte får fel fakta. En del saker går inte att söka reda på. Även om internet har de flesta svaren. Detta svaret försökte vi inte ens med. Vad diskuteras runt ditt bord när ni samlas?
Idag fortsätter arbetet i trädgården. Japanska lönnen ska planteras idag.
Vi mår alla bra av att ha rutiner. Det blir lite jobbigt när rutinerna inte följs. Då behöver man hitta vägar för att komma tillbaka. Jag har yogat varje morgon nu ett tag. Det börjar bli en rutin. Jag tror att det krävs 21 gånger för att det ska bli en rutin. Vet inte hur många gånger jag gjort men det närmar sig om det inte är passerat.
Hela midsommarhelgen så har yogan funnits med. Den har dock inte utförts på samma tidpunkt som tidigare. Vi har inte följt alla våra rutiner under denna helgen. Inte så mycket för att det varit en högtid som att jag behövde sömnen. Jag har lyckats sova på morgonen.
Med morgonen menar jag när andra redan stigit upp. Då har jag somnat. (Jag kanske ska skaffa ett nattarbete.) Jag har sovit sämre än vanligt en ganska lång tid. Gissar att det har med allt kring mamma och min vän att göra. Det är inte klart med det juridiska men mycket praktiskt är gjort. Kanske det gör att jag nu kan ta igen lite av sömnen som uteblivit.
Min yoga har blivit gjord. Även om det blivit senare. För rutiner är viktigt. Om jag struntat i en gång för att min sömn förskjutit allt så hade jag kanske inte gjort yogan dagen efter heller. Även om rutinerna ändras så måste vi hålla i rutinerna. Det är de som gör att vi kommer upp ur sängen på morgonen. Rutinen att gå upp är så stor att vi gör det nästa dag också.
Jag är mycket glad över att jag har gjort min yoga. Idag utökade jag med att göra ytterligare en kvart av stående yoga. Det var spännande. Yogan kommer jag att fortsätta med. Om det kommer vara en morgonrutin hela tiden vet jag inte. Men det kommer vara med i min dagliga rutin, det vet jag med all säkerhet. När rutinen är ett faktum så kan man också skippa en dag eller två för att då är det lätt att komma tillbaka i rutinen igen.
Det blev en dag ute i det sköna vädret igår. Det var både trädgårdsskötsel och altanhäng. Först fixade jag i trädgården. Jag fyllde på med jord i en av de stora krukorna. Jag klippte bort lite som skulle klippas. Jag städade upp lite på baksidan. Sedan låg jag i soffan på altanen hela eftermiddagen och kvällen. Åt glass och så klart en av rutinerna, chips. Enda skillnaden igår var att de åts utomhus.
Det blev en tårta. Det blev annat också. Som en urinvägsinfektion. Den kom på midsommarafton egentligen. Men blev mer kännbar igår. Vi tog en liten promenad jag och maken på midsommarafton. Sedan kom urinvägsinfektionen som ett brev på posten. Hur svårt ska det vara att få vara frisk?
På grund av urinvägsinfektionen så har det blivit mycket vätska (för mycket om du frågar mig). Mycket vila i fåtöljen med värmedyna. Mycket citron i vätskan som intagits. Och på det mycket tårta. Den fick godkänt av övriga familjen. Maken tycker bättre om denna än mina chokladbiskvier. Minstingen tycker tårtan är god men säger bara att maken får tycka som han vill. Minstingen tänker dock inte hålla med honom.
Slut tog den.
Eftersom det är maräng i den så behövs den ätas upp under dagen vilket vi gjorde. Vi var också så smarta att vi åt en liten middag så vi kunde äta mycket tårta. Middag bestod av en smörgås var. Då får man äta tårta till efterrätt. Sedan att smörgåsen var en 25 centimeter lång baguette med först grillad karré och sedan tunt skivad och stekt med tillbehören gurka, tomat, gräddfil, sriracha och tacosås, det är en helt annan sak.
Eftersom det inte finns några bevis för det så åt vi bara varsin Smörgås till middag och då vet alla att man får fuska med lite tårta efteråt. Om ni inte provat att grilla först och sedan steka så kan jag rekommendera det. Maken stod för alla middag igår, tillagning alltså. Han åt bara EN smörgås till middag precis som mig och minstingen. Den var jättegod. Synd bara att vi endast fick EN var.
När jag bakar så har jag gärna musik på. Ännu bättre när jag är ensam hemma och kan dra på. Jag var delvis ensam igår. När maken kom hem så kom han in och stängde altandörren. Han sa inget han bara stängde dörren och gick igen. Antagligen så var det för hög musik för alla i grannskapet hade fest med mig också. På andra sidan gatan så var inte grannarna så omtänksamma häromnatten. Det var fullt pådrag på deras uteplats och ungdomar som druckit någon för många. Då tänker jag att man mitt på dagen en lördag kan få ta ut svängarna lite.
Den göms i köket men när den är kopplad till två andra i vardagsrummet så kan man få bra tryck.
Maken vill hålla sig väl med grannarna. Så då får väl jag också göra det. Växterna har fått massor av vatten de senaste dygnen. Senast igår med åska och regn på kvällen. Åskan tog strömmen. Inte så lång stund men tillräckligt för att fjärrvärmeverket skulle bli stillastående. Grannen hör av sig och frågar om vi har varmvatten? Min underbara make var på benen på en millisekund och konstaterade att vi hade inget varmvatten. Tur han hållt sig väl med grannarna.
För om han inte gjort det så hade vi varit lyckligt ovetande ändå tills vattnet varit tillbaka igen. Men nu är maken vän med grannarna så vi fick reda på det innan varmvattnet var tillbaka. Maken och grannen lyckades att reda ut världsproblemet tillsammans. Maken var i vår källare och röjde runt medan grannen var i sin källare. Tills de kom fram till att problemet ligger hos fjärrvärmeverket och att fjärrvärmeverkets personal har koll på läget så vi snart har varmvatten. Vilket vi hade. Jag behövde inte tvätta ansiktet i kallt vatten när jag väl gick och la mig.
Idag ska jag se om jag vågar mig ut. Det ska bli 23 grader idag. Då borde jag våga mig ut utan termokjol på. Om du har ett mirakeltips på hur man kan undvika urinvägsinfektion får du gärna tipsa mig om det. Jag har nu förstått varför det finns korta termokjolar. Det är för att man ska kunna skydda sig på sommaren. Konstigt bara att de inte säljs nu, utan bara på vintern.
Ta hand om dig. Med eller utan termokjol, det är upp till dig. Vi hörs imorgon.
Det blev midsommar igår. Julen var bara på natten. Sedan var det sommar och julfritt resten av dagen. Även om den inte blev som tänkt fullt ut så var det midsommar ändå.
Jag skulle ju hjälpt äldsta sonen. Det blev inte så. Vi hade en plan för hur det skulle lösa sig om vi inte skulle ses. Han orkade inte med att både göra det vi skulle OCH fira midsommar. Då blev det vi som avbokade och det blir gjort på annat sätt.
Jag skulle också gjort en tårta. Det blev det inte heller. När jag städade och maken gjorde lunch så skulle minstingen åka och köpa jordgubbar som han skulle ha med till sin pappa. Då bad jag att han skulle köpa en liter åt oss också. Det blev två liter. När han frågar hur mycket en liter är så svara hon 500 gram. Det minstingen menade, var hur mycket är det i en ask?
Eftersom jag bett honom om en liter och han inte visste hur mycket det var i en låda så frågade han. Problemet var att svaret var från en som förutsatte att alla vet hur mycket en låda innehåller. Alltså en liter. Då blir svaret 500 gram. Minstingen orkade inte med hennes vaga svar. Hon hade inte svarat vad det kostade per ask heller. Så han tog två askar till oss så borde det vara minst en liter.
Vilket var två liter. Hans pappa hade varit tydlig med hur många askar han ville ha. Det var alltså ingen tvekan hur mycket han skulle ha. Vi fick två. De var goda så det gjorde absolut inget. Men det är lite mycket att ha i en tårta till två personer. Därför bestämde vi att det blev jordgubbar och grädde igår. Maken tycker så klart inte om jordgubbar och grädde så han fick glass med några jordgubbar. Minstingen är nog den som är nöjdast för han kommer på tårta idag.
Mycket gott. Traditionsenligt också.
Vi hade inget regn på hela dagen. Det tog dock långt fram på förmiddagen innan det torkat upp efter natten. Det behövdes inget vatten ens i alla krukorna. Så det var rejält. Det hade gått att sitta ute för lunch. Det gick alldeles utmärkt att grilla på kvällen. Regnet kom först efter elva på kvällen. Ganska mycket igen. Nu mår alla växterna väldigt bra.
I veckan tog jag min första spruta. Maken överlevde den omgången också. Han var inte riktigt lika nervös denna gången. Även om det var oerhört viktigt att vi pussade varandra när jag gick från bilen. Kanske att jag skulle dö där inne. Det gjorde jag inte. Jag blev sedan mycket fint uppassade resten av dagen. Han kollade hur läget var med mig och min arm. Den satt kvar hela dagen. Den blev inte märkbart öm ens. Jag fick inga andra biverkningar. Vi mår bra helt enkelt. Både jag, maken (tveksamt ibland) och växterna.
Idag blir det tårta. Njuta av städningen som blev klar. Snart kommer sommarvärmen igen. Midsommarhelgen fortsätter.
