Inlägg

Publicerat

Oavsett så går tiden framåt

Det är det mest rättvisa vi har. Tiden. Ingen kan styra tiden. Ingen kan bestämma att en dag ska vara kortare eller längre. Tiden går framåt oavsett vad vi gör eller vad som sker i världen. Tiden är inte rättvis mot oss alla. Vissa får vara kortare tid på jorden. Oavsett vilka som går vidare så fortsätter tiden. På det sättet så är den rättvis. Ingen kan stoppa tiden för att hinna med. Ingen kan pausa innan något fruktansvärt händer. Eller något fantastiskt. Tiden går oavsett vad vi gör.

Tiden känns som att den går väldigt långsamt just nu. Fast jag inte kan skruva på någon knapp för att sakta ner. Jag hade nog hellre velat ökat farten. För att komma förbi och vidare. Jag älskar utmaningar. Det är utmaningarna till mångt och mycket som format mig till den person jag är idag. Fast denna utmaningen börjar tappa udden av vad den ny utvecklar mig med. Nu står det liksom bara still. Det är som att trampa vatten, fast utan vatten och med kvicksand istället. Långsamt sjunker man neråt ju mer man trampar.

Människan är inte gjord för att bara vara still. Så vi trampar vatten för fullt. När det bästa är att bara vara still. Jag hoppas på att kvicksanden snart blir till vatten igen. Att vi kan börjar umgås utan rädsla. Att vi kan röra oss fritt utan rädsla. Att man kan torka näsan offentligt utan att bli dödad med blicken. Jag gör vad jag kan för att vara still i fötterna. För att inte sjunka djupare.

Och tiden den fortsätter som om ingenting pågår. När vi alla är döda, då går tiden vidare. Som om ingenting har hänt. För tiden finns och går framåt hela tiden. Tick, Tack… Tiden är vår bästa vän och vår värsta fiende. Allt beror på läget. Tiden den bryr sig inte om den är vän eller fiende. Den tickar bara vidare. Tick, tack…

På nätterna så är tiden inte min vän för tillfället. Den går så långsamt och tiden känns som en evighet innan jag somnar. Vilket det också är för det mesta. Jag är vaken på natten och känner mig klarvaken. På dagen så är det enda jag vill att sova. Då är tiden inte heller min vän nu för tiden. Den går alldeles för snabbt och dagen är slut. Innan jag hunnit med någonting. Jag har inte ens lyckats starta hjärnan.

Jag känner mig som en zombie. Som går fram halvdöd utan hjärna. Eller är jag en varulv? Det är kanske det jag är? Eller inte, för jag saknar solen strålar som just nu inte existerar. Allt är som kvicksand. Man sjunker djupare och djupare ner. Och tiden, den bryr sig fortfarande inte. Den fortsätter att ticka.

Även om jag ibland hade velat styra tiden så är jag oerhört tacksam för att jag inte kan det. Att ingen kan det. Om det hade gått så hade vi haft det tufft. Alla som hade kämpat för att kunna stoppa tiden. De som älskar stunden just nu. De som vill att det ska vara för evigt. Och på andra sidan så finns dem som vill att stunden ska ta slut, eller ännu hellre aldrig börja. De som är i ett rent helvete. De skulle ta bort den tiden.

Tiden är det mest rättvisa vi har. Den bryr sig inte om framgång eller motgång. Den bryr sig inte om rikedom eller fattigdom. Den bryr sig helt enkelt inte. Den bara fortsätter att ticka. Tick, tack…

Ta hand om dig. Efter ett antal nätter med mindre sömn än vanligt så hoppas jag att hjärnan är med mig imorgon. Och då hörs vi igen.

Publicerat

En Vit Jul?

Ett av mina mest lästa inlägg Fattar inte fattar jag fortfarande inte. Vi har en vecka kvar till jul. Vi är mitt i en pågående pandemi. En pandemi som har lett till ökad hemnärvaro och ökat alkoholintag. Systembolaget har reklam som får oss till att tänka till kring jul. Alltså i hur vi ska göra när vi handlar. Att vi ska tänka oss för och ta hand om varandra. Att vi inte ska smitta varandra med viruset. Och det enda jag tänker på är viruset som säljs.

Jag tänker på alla barn som inte kommer få en Vit Jul. Varken på utsidan huset eller på insidan huset. Ingen tomte får komma. Om han inte tillhör familjen. Ingen insyn alls. Var fjärde slag som utdelas, görs utan att alkohol är inblandat. Det innebär att 3 slag av 4 ges för att alkohol har druckits. Hur många barn är det som får dem slagen? Hur många partners är det som får dem slagen? Nu när vi inte ska vara ute och festa så blir det fler slag hemma med all säkerhet.

Jag tar en Vit Jul för alla barnens skull. Jag kan inte göra något åt att ge barnen en vit jul på utsidan men insidan kan jag lova att den är vit. För julen är barnens tid. En tid då de ska få tindra med ögonen och bara få vara barn. Det gör inget att de få ont i magen så länge det beror på att de ätit för mycket godis. Och inte för att de oroar sig över att en flaska till ställs fram.

Hur tänker du? Är det värt det? Att veta att vart femte barn tycker det är jobbigt hemma. Kanske är ett av barnen ditt barn eller barnbarn!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Man har inte roligare än…

Just nu så är allt lite allmänt deppigt. Kroppen orkar inte. Mamma frustrerad (inte hela tiden men tillräckligt) över att det inte är som det ska. Och när allt är så så blir inget roligare än vad man själv gör det. Jag försöker hålla mig uppe med skratt ( emellanåt). Maken däremot skrattar inte riktigt lika mycket som mig (än).

Jag lovade att jag skulle måla över Jokern om jag såg hälsobekymmer hos maken. Nu har det passerat ett antal nätter och han har inte blivit skrämd ännu. Så Jokern finns kvar på väggen. När sommaren kommer och det är ljusare tidigare så kanske det händer. Men nu är inte Jokern ett problem. Problemet för makens hälsa är nog jag just nu.

Igår så stod jag utanför toaletten (igen). En annan toalett, en annan pose och inget läte. Jag bara stod där helt tyst, nära, lite underifrån och skumt i hallen. Jag glider upp tyst nära hans ansikte. Han skuttade högt. Jag undrar hur högt han hade hoppat om jag också sagt något? Det finns en risk för hälsan hos oss båda. Hos honom för hjärtat. Att det kanske stannar. På mig för att jag skrattar tills jag kiknar. Tårarna trycker fram bakom ögonlocken.

Ett annat problem är ju att jag gör det här när jag också vill gå på toaletten. Och i vår familj så är det han som tar lång tid på sig på toaletten. Så jag börjar ju skratta för mig själv långt innan det händer. Jag kan också tänka ut hur jag bäst ska göra för att han ska bli så rädd som möjligt. Problemet, är att jag BEHÖVER gå på toaletten!

För när han kommer ut och han blir precis så där rädd som jag räknat med så skrattar jag tills jag kiknar. Det är ingen bra kombination med att behöva gå på toaletten. Så jag måste fösa ut liket från badrummet för att kunna fortsätta skrattattacken under mitt besök. När jag sedan är klar så har liket återhämtat sig och kan väl se det roliga i det (eller inte alls). Han säger att han kommer drömma mardrömmar om hur jag står i olika positioner utanför dörrar i veckor nu.

Jag har inte behövt klappa på honom inatt för att han hade en mardröm. Och jag har inte vågat fråga om han har haft en mardröm. Jag får försöka få honom att tänka på Jokern igen. Att det är Jokern som är boven i vårt hem. Inte jag. Jag är alltid snäll och beskedlig. Jokern däremot vet man ju gör bara hemskheter.

Ta hand om dig. Under dagen så glöm inte att ha roligt. Fnissa lite åtminstone. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Nya användningsområden

Jag har ju snöat in på att man ska återanvända så mycket som möjligt. Inte köpa nytt som slit och släng. Jag tänker ofta på om jag behöver något, ganska länge, innan jag köper något. Om jag köper så försöker jag att det ska vara bra kvalitet. Det ska vara bra hållbarhet. Gärna så att det går att använda efter min död. Och jag har långt kvar tills jag blir riktigt duktig på att vara klimatsnäll. Men alla steg framåt är bra steg.

Nu är det så att jag har kommit på att det finns fler användningar för produkterna i mitt badrumsskåp än vad som var tänkt från början. Detta kan ses som reklam efter som jag säljer produkterna själv, men det är det inte. Produkten som är en sminkborttagare för ögonen använder jag till det men också något annat. Den heter Oil-free eye makeup remover. Den ser ut så här:

Mary Kay Oil-free Eye Makeup remover på min badrumshylla.

En kväll efter jag gjort min kvällsrutin och var klar för sängen så insåg jag att mina glasögon var väldigt smutsiga. När man tagit av sig glasögonen och sätter på sig dem igen, det är då man inser hur skitiga de egentligen är. Denna kvällen orkade jag inte gå ner i köket. I köket har vi våra rengöring för glasögonen. Jag orkade verkligen inte. Så jag tänkte om min ögonrengöring är så bra till ögonen så är den säkert bra till glasögonen också. OCH det var den!

Det fungerade tippen toppen bra. En bomullsrondell (ett förbättringsområde för mig, jag vet), lite remover på. Sedan gnossa på glasen. Nästa steg är viktigt. Skölj INTE av med vatten. Utan torka torrt direkt. De blir skinande rena. Om jag ska välja så föredrar jag removern mot sprayen i köket. Nu kommer jag använda det tills det visar sig att det inte var så bra. Som till exempel att det inte är så bra att använda diskmedel. Det förstör glasen. Än så länge lever mina och är renare än någonsin.

Jag ser det som en bra sak att kunna använda samma sak till flera olika områden. Precis som tandkräm kan användas till att rengöra särskilt svåra klisterställen som sitter på ömtåliga ytor. Bättre att använda milda saker än starka saker. Om det fungerar vill säga. Och det gör det ju med dessa.

Det var mitt reklaminlägg får jag väl då säga. Fast det inte är det.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. Med nyputsade glasögon, för det är med i rutinen på kvällen nu.

Publicerat

Ångvält

Det känns fortfarande som att en ångvält har kört över mig. Jag har gjort mycket kul i veckan som varit. Sedan har det varit en del besked som man kunnat vara utan. Allt i en kombo har gjort att ångvälten har hälsat på igen. Kroppen gör ont i varje del. Jag hade en lugn dag igår och i lördags. Eller efter diskberget så var den lugn i lördags.

Igår så var det ingenting på schemat. Vi gjorde en handling, online, som ska hämtas på onsdag. Skönt att göra en veckohandling hemma och sedan bara att åka och hämta. Behöver inte träffa någon på nära håll. Man sitter bilen och uppger sitt ordernummer eller namn och sedan så ställer personalen in i bagagen. Klart. Väldigt skönt nu när detta virus härjar.

Vi hälsade på mamma. Hon fick äta kroppkakor tillsammans med oss till middag. Det var väldigt uppskattat. De fick gott betyg både i ord och renskrapad tallrik. Dock tyckte hon att vi kunde börjat med maten lite tidigare. Så när maken, som fick följa med middagen till ära, sa att det var dags att börja steka sa hon: Ja, det är på tiden. Ni som känner mamma vet hur den rösten lät. Annars var hon ganska tystlåten igår. Hon satt på behörigt avstånd från oss. Hon kollade att vi gjorde rätt och lyssnade på vad vi sa.

Maken körde dit och hem. Jag kunde vila i bilen. Så varför ångvälten fortfarande har kört över mig vet jag faktiskt inte riktigt. Den brukar att försvinna när jag får vila lite efter en hektisk period. Sedan kan det ta lång tid för återhämtning men inte med känslan av att en ångvält hälsat på precis över min kropp. Det kan vara dagen efter och sedan är det långsamt bättre och bättre. Förutsatt att jag tar det lugnt. Det är mest att jag är trött och hjärnan som är extra seg. Inte nu alltså. Kroppen gör ont.

Och för alla er som nu tänker att det är symptom på något annat så är det fel. För så här har det varit innan. Exakt så här. Det är tidsaspekten som inte stämmer denna gången. Antagligen så har kombon av allt gjort att jag behöver mer tid. Får se hur det känns imorgon helt enkelt.

Idag ska jag fixa fyra julklappar och ringa lite viktiga samtal. Annars är det vila som gäller igen. Vila, vila, vila. Om jag säger det tillräckligt ofta så kanske hjärnan är på samma nivå som mig och sprider signalen till resten av kroppen. Affirmation ska vara bra. Eller ska inte bara vara bra. Det är bra. Frågan är om det fungerar så här?

Nu ska jag dricka lite te och se om jag kan väcka kroppen lite.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Mirakel

Vi behöver alla ett mirakel ibland. Något som ger oss hoppet om att det går. Det jag inte förstår är varför så många har något negativt att säga om Mirakel – Mira och Rakel? Årets julkalender. Jag tycker att den är jättebra. Den ger oss en tro om att vi kan lösa de stora problemen som är kring oss. Det senaste är en debattartikel i Dagens Nyheter av Lisa Magnusson om att detta är en misär. ”I Sverige älskar vi socialrealism. Inte ens julprogram för barn går fredade.”

Jag förstår inte? Det är en väldigt fin berättelse om hur barn kan hjälpa barn och att vuxna finns med som hjälp på vägen. Mira och Rakel byter plats genom ett svart hål. Det är exakt 100 år som skiljer dessa bägge flickor åt. Rakel som kommer från 1920 såg tjusningen i 2020 och skulle vilja stanna kvar medan Mira från 2020 inte vill vara kvar i 1920. Men innan hon hittar en väg till att komma ”hem” igen så hinner hon bli vän med ett av tjänstebarnen som bor på gården.

Att hon träffar Sören gör att hon vill tillbaka. Hon måste rädda honom. För i framtiden får reda på att han kommer omkomma i en brand. Hon måste tillbaka. Alltså barn hjälper barn. Det visar barn som är tveksamma till vuxnas hjälp. Den visar så många saker som är bra för barn att ha med sig.

Mina barn är uppvuxna med skilda föräldrar. Men vi har alltid haft vårt bästa för barnen i vårt sätt att samverka som föräldrar. De är från en familj med trygghet och svåra stunder. Men aldrig att de har tvivlat på oss vuxna. Många barn gör det. Tvivlar på de vuxna. Att bli sviken av vuxna är vardag för många barn. Det finns 320 000 barn i Sverige som upplevt negativa aspekter med vuxna.

I min värld så tycker jag det är jättefint att vi vet om att alla inte har det bra. Att det finns barn som inte har en familj att vara med. Och jag tycker de visar det på ett väldigt bra sätt i Mirakel. Sedan har vi delen med tidsskillnaderna. Att för hundra år sedan förväntades flickor inte bli något annat än hemmafru. Få barn och ta hand om familjen. Att barn får veta det idag är en förmån enligt mig.

Alla behöver vi ett mirakel ibland. Vi har alla varit i situationer som gjort att vi undrat hur det ska gå. En del större än andra. Ibland behöver vi små mirakel och vissa behöver stora mirakel. Det sker mirakel varje dag. Vi behöver bara se dem. Jag hoppas att du ser på Mirakel och ser vilka mirakel som sker.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

OSTEN!

Vi glömde osten till julbordet! Förutom det så var allt perfekt. Allt blev klart i tid. Minstingen gjorde en god drink till förrätt medan äldsta sonen öppnade födelsedagspresenten. Han kokade stjärnanis och nejlika i vatten. Sedan tog han varmt vatten i ett glas och fyllde på med juliga saker. Om jag kommer ihåg allt så var det apelsinsockerlag, julvattnet, pressad apelsin och citron samt rumish. Rumish är alkoholfri rom. Sedan hade han gjort kanderade apelsiner och satte på kanten. Det blev toppengott. Testa gärna den.

Väldigt god drink. Passade perfekt innan ett julbord.

I övrigt så finns inga bilder från vårt julbord med god mat på. Vi hade trevligt och jag brukar inte ta mig tiden att ta en massa bilder när jag umgås. Jag skulle behöva bli bättre på det. Både för er skull men också för mammas skull. Så hon kan få se lite annat. Hon har sett fram emot att få höra om vårt julbord. Och hon blev glad att allt gick bra. Att barnbarnen hade det bra. Hon tyckte det var särskilt roligt att äldsta sonen tog med sig rester hem. Även från julskinkan. För den brukar han inte tycka om på vårt julbord. Men i år så gick den hem. Den var inte lika god som pappas men den var den godaste vi någonsin gjort.

Hon tyckte det var kul att få höra om allt som var lyckat. Extra kul när jag berättade om osten. Så klart blev det en massa rester. Vilket inte gör något. Det som blev en hit var väl långkålen. För den tog nästan slut. Alla smakade av den. Jag tyckte jag gjorde mycket och skulle kunna få äta det ett tag. Så blir det inte. Men det är en massa annat över. Idag blev det rester till lunch. Det kommer bli rester till middag. Lika imorgon. Även frukost lär bli rester ett tag framöver. Fillimpa med julskinka, senap, äppelmos och rödbetssallad, finns det något godare?

En del disk blev det i alla fall. Och denna bilden är den enda från kvällen. Det är inte ens alla disk med på bilden. En del gjorde jag under kvällen. Men lämnade det mest till idag så att vi bara kunde umgås och ha trevligt. Och äta förstås, för det gjorde vi hela tiden. Idag har diskberget försvunnit. Och mamma har fått höra om hur bra det var. Så nu är det återhämtning som gäller. Imorgon ska mamma också få lite rester. Kanske det som gjorde henne lite extra glad.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Allt kommer hinnas

Idag är det julbord och städdag. Tanken var ju att vi bara skulle haft städdag och sedan gått ut och ätit julbord. Nu blev det så här. Jag och maken både städar och gör julbord för att vi ska kunna gå ”ut” och äta julbord ikväll.

Allt är i fas än så länge. När orken inte finns som innan får man sprida ut det på flera dagar. Allt som kan förberedas är förberett. Långkålen blev också godkänd med buljong istället för skinkspadet. Det blev det till middag igår. Eller det blev det som tillbehör till middagen igår.

Fyra lökar!

Jag har i år testat att steka ner löken och steka bort ansjovisen. Jag kanske kan få äldsta sonen att äta riktig jansson i år. Han har inte så mycket emot smaken. Det som är problemet är när han får en fiskbit i munnen. I år så kanske det kan fungerar. Då är frågan om det fungerar med löken. För han älskar lök men på ett visst sätt. Och löken har alltid varit rå innan. Nu är den stekt. Dock så är det fyra stora lökar i. Och det hade aldrig fått plats i om den inte var stekt. Min förhoppning är att det ska var mer löksmak i år.

Man vet dock aldrig. För hans smaklökar är inte som alla andras. De har ett helt annat spektrum än mitt i alla fall. Men han gillar god mat av god kvalitet. Jag håller tummarna för ikväll. Och så klart finns det en till honom om fisken skulle finnas kvar.

Jag hann slå in alla paket också. Trots att det inte finns någon gran så gick det bra ändå. Det finns en nötknäppare som kan vakta paketen. Och jag vet. Det är lite för många paket runt granen. Kanske att jag har hittat något till maken att lägga där. Det är ju även ett paket i födelsedagspresent åt äldsta sonen. Jag har använt papper som jag har haft kvar sedan tidigare. Och för att inte behöva köpa nytt så använde jag också pappret som de använder för att skydda innehållet i kartongen när det skickar. Jag är nöjd.

Det kommer bli en jul i år också. Vi börjar med ett julbord. Det ska bli så mysigt att få ha ett riktigt med extra saker och ändå inga saker som kommer förgås. Äldsta sonen har redan frågat om han kan få ta med sig rester hem. Det är ju bra att han litar på mammas matlagning så mycket att han vet att något är värt att ta med hem.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Maken känner mig

Igår när jag stod och höll på med köttbullarna så försökte han länge att få ta över och fortsätta rulla. Jag är så envis så det går inte. Han vet att jag behöver vila. Han säger till mig att jag behöver vila. Han säger också vad som kommer att hända om jag inte lyssnar. Jag lyssnar inte. Som tur är så ringer en vän. Och då fick han rulla vidare.

Och självklart blev det som han sa när jag inte lyssnade. Jag har fått en dålig natt med mindre sömn än vanligt. Fast det blev lite till på morgonen. Det är alltid något. Men vad gör man inte när julbordet är inställt. Då försöker man göra så att det blir extra lyxigt hemma. Jag var ju hos mamma igår också. Jag kan liksom inte prioritera bort mamma. Inte när jag vet hur mycket det gör för henne (och mig) när jag är där.

Jag klippte mamma igår. Det brukar jag inte göra. Det brukar vara att jag bara hänger och vi umgås. Igår så hade det gått så lång tid att det verkligen behövde klippas. Det är inte lätt att klippa en med lockar/självfall när man inte är frisör. Dessutom när objektet inte är stilla utan rör huvudet hela tiden. Mamma var väldigt nöjd när jag var färdig. mest för att jag var färdig inte så mycket resultat. Det behövde hon inte ens se. Hon ville bara lägga sig. Sagt och gjort. Hon fick komma i säng och jag fick sitta bredvid.

Det blev lite kortare än tänkt.

När hon kom upp till fikat så ringde hennes sambo när jag skickat att jag var där. Han tyckte det var kul att jag varit och hämtat deras tomte och ställt upp till mamma. Jag skrattar och säger att jag har inte hämtat deras tomte. Om jag skulle gjort det så hade jag dessutom berättat det. Den tomten som står hos mamma är min tomte. Vi skrattar lite och han säger att jag hade gärna fått hämta den om mamma sagt det. Fast denna gången hade de kommit överens om att tomten skulle vara hemma hos dem. På bänken där den alltid har stått.

Så då erbjöd jag mamma min tomte. Eftersom vi ändå ska plocka bort allt på annandagen så kan mamma få njuta istället. Njuta av att veta att tomten är där den ska vara där hemma och hon har ändå en hos sig. Win-win för mamma. Vi tyckte detta var väldigt roligt även mamma. Extra roligt eftersom hon svarat ja till sambon när han sagt att, har Josefin hämtat tomten hemma?

Min tomte som jag fått av mamma och sambo.

Det är inte så lätt att få mamma att skratta just nu. Då blir det extra skönt när hon gör det. Vi hade en mysig stund igår. Och hon var nöjd när hon väl såg sin frisyr också. Sedan åkte jag hem och påbörjade julbordet. Det ska jag fortsätta med idag. Och imorgon så blir det till att njuta. Jag behöver också slå in lite paket idag. Så att mina kära barn får med sig dem hem till julafton. Jag har ett jättestort som är födelsedagspresent. Den får jag klura på lite. För jag vill inte köpa en massa papper och förstöra miljön med. Det kanske blir ett lakan eller något annat tyg som jag slår in den med. Det får ni se imorgon.

Ta hand om er. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Det börjar närma sig

Och jag har ingen bänkskiva. Eller jag har inte beställt någon och jag vet inte vad jag vill ha. Jag vet heller inte hur den måste vara exakt. Enligt manualen måste den vara 3 centimeter tjock för gashällen. Jag vet inte varför den måste vara det. Jag vet heller inte hur mycket utrymme det måste vara under. Det jag vet är att det måste vara någon form av plåt under för att skydda det under. Bara för att det inte ska vara en ugn under. Annars hade det räckt.

Det är den 9 december idag. Det börjar bli tight om tid för att beställa och komma fram till alla svar som behövs för att kunna beställa. Vad vill jag ha? Skulle du gå på 2 eller 3 centimeter skiva? Skulle du ta kvartssten eller hel sten? Vilken storts sten i sådant fall? Sedan kommer alla färgerna? Jag har hittat ett antal som jag tycker är fina men då kommer alla de där extra frågorna.

En sak som jag vet med säkerhet är att inget kommer att gå som det ska. Det har redan börjat. Så om jag (vi) får vara utan bänkskiva ett antal veckor extra kanske inte gör något. Kylskåpet är fördröjt. Så det har börjat nu. Det är fördröjt på grund av de nya energideklarationerna. Jag i min naiva enfald trodde att det fanns kylskåp på lager när de svarade så fort att det var inga problem att beställa från dem. Nu står jag här. Som beställde ett kylskåp i slutet på september och trodde att jag skulle ha ett kylskåp i januari. Undrar om jag får något alls?

Och hur gör jag då med resten? För snart måste jag beställa bänkskiva. Om jag inte får tag på kylskåpet, vill jag då ha hällen? Fläkten är inget problem att byta. Men hällen ska ju göra hål för i i skivan. SÅ hur löser jag det? Hällen finns, men hur många olika fabrikat vill jag ha i köket? Det är nu två olika på vitvarorna. Kylskåp, häll och fläkt är samma. Ugnar och diskmaskin är samma. Vill jag ha ännu ett? Fläkt och häll är valda enbart för att det blev det kylskåpet.

Idag kommer jag inte hinna lösa alla saker. Jag ska åka till mamma och göra henne julfin. Men på vägen kan jag ringa. Det första får bli till Elon och se hur det går med kylskåpet och vad som göder för hällen och specifikationerna i manualen. Om det inte vore för att det är jul snart så hade det funnits mera tid. Men det är jul snart. Och det innebär att mycket stänger ner under en tid. Det börjar närma sig att alla beslut måste tas.

Hur som helst så ska jag inte tänka på detta när jag är hos mamma. Vi har också sagt att vi ska ta en promenad idag. Det kommer bli skönt. Mamma ska få se nya väggmålningen också. Vi har redan kommit fram på telefon att hon antagligen inte kommer godkänna motivet som fint men att det kan vara målat bra. Sedan hem och göra köttbullar och kroppkakor till julbordet. Det får vi se imorgon om det blev bra.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.