Må bra

Vad gör du för att må bra? Vad finns det för olika alternativ? När vi mår bra så väger vi in så mycket. Inte bara hur du mår utan allt runt omkring.

Jag mår bra när det är nystädat. Jag mår mindre bra innan städningen. Varför då? Vad spelar det för roll om det är smuts i hörnen? För mig spelar inte smutsen så stor roll. Det är att själva städandet ska göras som är jobbigt. Och någongång måste det ju städas. Vi kan ju inte låta allt gro igen.

Jag mår bra när jag får bestämma min egna tid. Jag har svårt når någon säger till mig vad jag ska göra. Är det fler med mig? Jag mår bra när jag får sova. De tider jag behöver och vill. Det har blivit extra viktigt nu när jag inte kan sova. Då räknas också vilan in som att sova. Alla mår bra av rätt sömn. Blir mer tydligt bara när man inte kan.

Vad mår du bra av?

Det är luddigt vad som gör att man mår bra. Vissa mår bra av att ha massor av människor runt omkring sig. Jag mår bra av att ha massor av egentid med inga människor runt omkring mig. Jag mår bra av att träffa människor som jag tycker om. Människor som ger mig energi och inte tar energi.

Jag mår bra av att kunna hjälpa andra. Det har varit tufft i denna sjukdomsperiod när jag knappt haft ork att ta hand om mig själv. Frustrationen som blir över att jag borde kunna. Jag har kunnat. Men nu går det inte.

Jag mår bra när jag orkar. Ju mer jag orkar desto bättre mår jag psykiskt. För två år sedan hade jag inte haft den tanken ens på att det mår jag bra av. Jag var noga med att få min sömn och vila. Jag var noga med att min ork skulle finnas kvar. Jag gjorde allt rätt ändå blev det fel.

Att få cancer är inget som man man tror att man ska få. Jag hade kunnat fått det även om jag varit den mest hälsosamma i hela världen. Om jag inte druckit alkohol tidigare i mitt liv, om jag inte använt hormoner som preventivmedel, då hade jag antagligen ändå fått cancer. Mer troligt att det dröjt ganska många år innan cancern kommit bara.

Jag hade varit glad om den kommit senare. Men jag är också glad och tacksam att den kom när jag hade som mest ork och fysisk styrka. Jag har mer energi att kämpa emot nu. Om jag varit 75 år, vilket är den vanligaste åldern att få bröstcancer, så hade jag haft mycket mindre krafter.

Vad mår du bra av?

Jag mår bra av varje dag som jag har. Idag ska jag njuta.

Att vara ledig

Att ha rutiner är det bästa för alla. För någon som är autistisk så är det livsnödvändigt. Äldsta sonen är nu ledig från skolan. Utöver att det pågår en pandemi så rubbas nu rutinerna med ledighet. Mest för att vi i omgivningen nu också är lediga.

Förra veckan var han med sin pappa i sommarstugan. Det var inget särskilt som hände där. Men rutinerna var inte som vanligt. I fredags trodde han att han kunde få hjälp av mig. Men det var försent och vi var på väg till min bror. Ytterligare en sak som rubbades.

Igår så hjälpte jag honom med att köpa godis. Han handlade själv i fredags men kunde inte köpa godis. Vilket innebär att även helgen rubbades. Då du ska äta godis. Nu blev det framflyttat. Fast då rubbas ju hela veckan om det är godis nu istället.

Alla dessa små saker för oss är stora saker för honom. Vilket resulterade i att han kunde inte tvätta igår. Vilket var planerat. Sent igår kväll så ringde han och frågade om jag kunde göra det. Det var många timmars grubbel innan han ringde. Allt låser sig när det inte blir som det är tänkt.

Resultatet av det är att han tycker att han är värdelös som människa. Att han inte klarar av någonting. När jag tycker att han är fantastisk som hittar vägar för att lösa allt. Även om lösningen blir att ringa mig. För om han inte gjort det, då hade ingenting blivit gjort på hela veckan. Nu när han ringde mig och löste tvätten, så kommer han att kunna göra dagens uppgifter.

Att inte kunna anpassa sig är svårt. Tänk själv om du inte kunde ändra dig. Du planerar att gå ut på en långpromenad tillsammans med en vän idag. När ni ska gå så hällregnar det. Det de flesta skulle göra då är att ändra planen och gå senare eller inte alls. Och då göra något annat. Min son skulle gå promenaden i hällregnet. Mest troligt utan paraply och regnkläder. Man torkar ju när man kommer in.

Just nu har vi uppehåll men regnet ska komma. En vanlig svensk sommar. Juli är månaden på året som innehåller mest regn. Så det är som det ska än så länge. Får se om det blir blötare än vanligt. Ta på dig kläder efter väder så blir allt mycket lättare. Ha en skön dag!

Idealen

Genom tiderna så ändras idealen. Inget konstigt med det. Min fråga är vilket ideal har vi nu? Och om vi som är äldre tycker det är fel ideal så har vi bara oss själv att skylla. Det är vi som gjort att det är detta ideal som gäller nu.

Jag har tänkt på det ganska mycket och det är de långa ögonfransarna på alla unga tjejer. Lösögonfransar har funnits länge. Skillnaden nu är att du kan få dem permanent. De limmas fast på dina egna fransar. När du tappar din frans så tappar du också lösfransen.

Hur långt är vi beredda att gå för att uppfylla idealen? Att sätta fransar är inte billigt när det görs på salong. Det är inte säkert om du görs det på dig själv. På 60-talet så strök tjejerna sitt hår med strykjärn för att få platt hår. Det var billigt men inte helt säkert.

Vi är beredda att göra ganska mycket för att uppnå idealen. Ett ideal som någon annan har bestämt är fint. Ett ideal som någon bestämt för att tjäna pengar. För ofta är det genom modet som vi får våra ideal. Någon som vill sälja något gör bilder av det för att vi ska köpa.

Att ha långa ögonfransar är något alla kan ordna. Även om det inte är så säkert. Det är svårare att bli smal. Ett annat ideal som varit länge. Lite för länge. På romartiden var idealet att du skulle vara överviktig. Men då vi lever i en tid när mat är billigt så blir idealet att du ska vara smala. Kanske just för att alla kan bli överviktiga.

Självklart generaliserar jag. Alla kan inte bli överviktiga men jag menar att om maten hade varit svårare att kunna få ta på så hade det antagligen varit finare att väga mer. Jag får ofta kommentarer vad smal och fin du är! Jag svarar oftast tack på det. Men det känns konstigt. Varför är jag fin för att jag är smal?

Jag har använt lösögonfransar. Jag har funderat på att skaffa permanenta också. Frågan är om det har varit jag som velat eller jag bara varit påverkad av idealet? Antagligen det sista. För vi alla påverkas. Även om vi går vår egna väg. Kanske till och med påverkar andra till att ändra sina val. Påverkade blir vi ändå.

När du gör ett val idag. Tänk på vad du väljer. Går det på automatik eller vet du varför du gör valet? Med det önskar jag er all en härlig dag!

Konfirmand

Idag har brorsonen konfirmerat sig. Vi har varit med både digitalt och fysiskt. Och i veckan ska jag och mamma kolla in det digitala tillsammans.

Det är skönt att det går att hitta vägar för att kunna umgås trots allt. Mamma fick vara dessutom vara med en stund via video för att gratta den minsta av barnbarnen. Det var stimmigt och stökigt precis som det ska vara. Vi gick iväg lite också och pratade bara med konfirmanden.

Han verkade nöjd men trött när vi lämnade sällskapet. Nu sitter vi bilen på väg hem i ett regnigt Sverige. Vi har passat på att ta minnesvägen hem. Vi har pratat om tider som varit, både som vi haft tillsammans och innan.

Äldsta sonen är mindre glad över att vi kommer hem så sent. Han trodde att han skulle hinna få hjälp innan vi åkte i fredags. Nu får hjälpen bli imorgon. Vilket egentligen var deklarerat tidigare i veckan. Antingen innan fredag eller så blir det måndag. Livet går vidare…

En härlig fortsatt söndag och snart ny vecka, med eller utan regn, det blir som vi bestämmer. En bra vecka.

Semester

Borde vi resa i Sverige fast vi får? Nu har semestrarna börjat på riktigt och vi vill få ombyte. Många väljer att resa inom Sverige men även utanför. Vad händer om vi blir sjuka? Ska vi ta oss hem omgående? Om vi är hemma är risken lika stor att bli sjuk eftersom man måste köpa mat. Men man är i sin region.

Det satt vi och pratade om igår. Vi är på besök hos min bror. Mitt brorsbarn ska konfirmera sig och vi är här för att uppvakta. Det är inget i kyrkan för oss. Det är två anhöriga per konfirmand som gäller där. Vilket är bra. Jag tror att risken inte är så stor att någon av oss blir sjuka. Vi är här i två nätter. Mest troligt så visar vi symptom hemma om vi skulle bli det.

När du åker bort på semester åker du ofta längre än två nätter. Om symptom visar sig ska man åka hem omgående då? Tänk om det bara var kylanläggningen i bilen som gjorde det? Vart går gränsen? Och hur många tänker på vart gränsen går?

Jag hoppas och önskar att alla reser förståndigt. Vi behöver resa, både för ekonomin och för vårt förstånd. Jag ska njuta av vårt besök här. Jag lovar att tvätta mig och hålla avstånd. Tan hand om dig och njut av dagen!

En sak

Det är vad jag klarar i kroppen. I huvudet vill jag så mycket mer. Jag har börjat lära mig att det är en sak som fungerar. Igår var det att åka till mamma. Resten av dagen satt jag på en blåsig altan i solen.

Besöket hos mamma var mysigt. Det fungerar så mycket bättre när hon får ligga kvar i sängen och vi sitter i dörröppningen. Det blir inte så mycket konversation. Mer monolog. Men igår så svarade hon på att hon ville gå ut på en promenad när vädret tillåter.

För det får man. Det är besöksförbud men man får hämta sina anhöriga och gå promenad. Vilket känns tveksamt eftersom jag måste putta rullstolen. Jag är närmre än två meter då. Mamma mår bra av det så jag tänker inte påpeka det galna för någon ansvarig. Sedan att enhetschefen stack ut och påpekade för oss när vi satt i dörröppningen att man inte får gå in det är en annan sak.

Tyvärr så är hon nog inte riktigt klok. Det är hon som har ordnat så vi inte kan besöka mamma och äta tillsammans. Först sa de att det endast är fyra anhöriga som får komma på besök i de allmänna utrymmena. När jag då påpekade att jag kan vara besökare åt andra på boendet så ändra hon det till max två anhöriga.

Jul och andra högtider är uteslutna om vi inte sitter på mammas rum hela gänget. Och tar med egen mat eller låter bli att äta tillsammans. Just den personen förärade oss med att visa sig igår. Hon har aldrig visat sig innan. Hon har endast pratat med mig på telefon. Hon hade ingen namnskylt. Inga arbetskläder. Och ni ska inte tro att hon presenterade sig.

Jag kan också tänka positivt. Att hon är jätteklok. Hon är bara rätt person fast på fel plats. Så säger vi.

Vi var också hos mammas bror och kollade in hans garage. Han tycker om att skruva, då behöver man ett stort garage. Vilket han har. Ett med tre portar. Det var kul att få lite privatvisning. Ett väldig välordnat garage måste jag säga.

Blinkersen kommer ut som en arm och vinkar. Med belysning i. Varningstrianglarna lyser också. En bil från Vägverket årgång 1948.

Jag önskar er alla en bra dag. Idag ser det ut som att det ska vara uppehåll. Även att de lovat upphåll, men idag så tror jag på prognosen.

Det blev utflykt igår

Vi åkte till Källarvind. Det ligger i Föreda. Det är en inredningsbutik med mycket från Ib Larsen. Sedan finns det möjlighet för en enklare fika. Bullarna var jättegoda. Det var väldigt mysigt.

Butik och fik i en ombyggd lada.
Väldigt mysigt ute på landet. Med hästar i hagen.

Vi hade en himla tur med vädret. Fast om det regnet när vi varit där så hade vi suttit inne och där var det också väldigt mysigt. Men det regnade inte. Vi kunde sitta ute och njuta av hästar, hagar och blommor. Sedan åkte vi till en handelsträdgård.

Mamma har alltid varit storkund i den handelsträdgården. Jag har inte varit det. Jag har varit så liten kund att jag aldrig varit där. Nu åkte jag dit och letade efter en Afrikansk marguerite. Min expert här hemma har ju inga. Jag hade hoppats att det fanns där.

Det gjorde det inte. Men en massa andra fanns. Jag kommer nog inte bli någon storkund men fler besök kommer det bli på handelsträdgården. Jag hittade jättefina krukor som jag kanske kommer åka tillbaka för att införskaffa.

Min nya blomlåda.

Jag har fått tag i en fin verktygslåda som jag har satt blommor i. Smultronen hade jag innan. Sedan blev det några Afrikanska Marguerite samt några Gasania. En av dessa fick kompensera för den fina oranga som jag såg på vår förra utflykt. Eftersom det regnade innan så är de inte utslagna på bilden. Det är också en murgröna där bakom. Den jag fick av bästa Gunvor.

Hortensian fick hamna i rabatten.

Jag fick ett ryck och planterade ut den underbara Hortensian i rabatten. Då behöver jag inte oroa mig för att den blir stående i vatten. Klematisen som var där dog ju i den (antagligen) konstiga klematisdöden. Det gick på ett par dagar bara. Från att varit den största och finaste av mina klematisar, till att var död.

Nu är det fyra klematisar kvar. Jag tänker att de kommer växa över på den sidan. Om det får lite tid på sig. Annars är det fint ändå, med trollsländorna där.

Idag ska det vara regnfritt hela dagen precis som det skulle igår. Vi kan alltså förvänta oss en massa regn. Det kom skurar hela dagen igår. Då jag ska åka och hälsa på mamma, så kommer det självklart regna då. Men jag har med regnkläder, så jag kan stå i hennes altanöppning och umgås lite.

Jag önskar er en regning (för det behövs vatten) och härlig dag! Klä er och gå ut och njut av livet.

Så fint

Jag är verkligen så nöjd med den nya mattan. Som maken sa, det är som om den alltid legat där. Det blev så fint! Eller vad tycker du?

Passar perfekt.

Om ni letar efter en matta eller något annat kul som är gjort av återvunna lakan och gardiner så kolla gärna in www.rag2rug.se. Om du inte hittar något som är färdigt så kan du göra som oss. Beställa något som du själv designar. De finns på Facebook och instagram också. Rag2Rug söker du på.

Idag ska jag försöka lura ut maken på en fikatur. Jag gör vad jag kan för att bara vara och njuta av dagen. Jag fick ett tips av en fin vän om ett fik utanför stan som har inredningsbutik också. Maken tycker om utflykter med fika. Jag tycker om utflykter och inredning. Perfekt kombo. Det är inte klart ännu. Bearbetning pågår. Tyvärr finns det något som är viktigare (tydligen), arbete. Man behöver tydligen arbeta för att kunna äta.

Skämtosido, stället är bara öppet på arbetstid så det kan göra att det inte går just idag. 12.00-15.00 är öppettiderna. Om det inte går idag så kommer en annan dag. Jag lovar att meddela om det var ett bra ställe när jag varit där.

Mitt mål för dagen är att njuta. Jag tänkte också få tag på min morbror och boka date för att se om jag får in en gungstol i bilen. Jag ska åka till mamma på torsdag. Och då tänkte jag åka förbi honom och se om den får plats. Om den gör det, ja, då blir min bror väldigt glad. Gungstolen ska till honom.

Sist men inte minst, glöm inte att kolla in Rag2Rug och se om du hittar något hållbart. Du gör en god gärning både för miljön och ett socialt företag. Med det önskar jag just dig en alldeles underbar dag!

Mattan

Idag ska jag hämta vår matta. Idag, betyder alldeles strax. Äntligen. Ska bli så spännande att få se hur det blir när den ligger under bordet.

Som tur är så var det städdag igår. Så det är rent och fint att lägga in den. Så här var förslaget på hur färgerna skulle läggas. Självklart är jag motvals.

Rött, lila, rosa och svart var vad jag ville ha. Grått fick det bli också.

Det bästa är att allt är gamla lakan som inte används längre. Som nu är i vår matta. Eftersom jag vill ha färger som ingen annan, så fick jag bidra med en del av mina egna lakan. Jag hade en del som inte användes så de fick nytt liv.

Som sagt, det ska bli så spännande. Jag får återkomma med hur det blev. Minstingen tycker att förslaget var det bästa. Nu blev det inte det utan ett annat. Ni får se senare. Jag hoppas att jag har rätt och det bästa är mattan som kommer hem snart.

Jag önskar er en fin dag!

Ångest

Ska vi behöva ha ångest? Varför har vi ångest? Vi bor i ett land med goda förhållanden. Allt kan så klart bli bättre men vi har det bra på det stora hela. Varför är det då så många som har ångest? Varför ska man må dåligt över något som inte är ett problem?

Min äldsta son har mycket ångest. Han kan inte göra någonting utan att ha ångest. Det är mycket som ska bearbetas. Det är mycket som han måste veta innan för att kunna utföra något. Även om vi har förberett allt så kommer ångesten.

Han kan tänka på vad som sagts. Gjorde jag något fel? Varför sa han (oftast den andra) eller jag på det sättet? Fast allt hade gått bra så finns tvivlet. Och det är tvivlet som ligger och gnager och ger ångest.

Om vi vore helt känslolösa. Om vi vore helt likgiltiga. Då hade nog ingen haft ångest. Det är våra känslor som bidrar till tvivlet och som ger ångest. Det är tacksamt att alla inte är likgiltiga och känslokalla. Vi får helt enkelt jobba på ångesten och förstå den bättre för att kunna hantera den.

Det är många som arbetar med att hantera sin ångest. Och det är aldrig något som syns utanpå. Du vet inte vem som mår dåligt eller vem som mår bra. Behandla alla som du själv vill bli behandlad. Då kommer vi alla att må lite bättre.

Uppdatering: Idag kom kommunen och hämtade helgens stödgods. Igår så hittade vi den. Den stod något kvarter längre bort på vägen. Vi la dit gallerhyllan som låg kvar hos oss. Vi flyttade in och la den ner på gräskanten. För det skulle blåsa i natt. Då skulle den inte orsaka trafikproblem. Nu kom de med en släpkärra från kommunen och hämtade den.

Stöldgodset

Skönt att det är tillbaka där den ska vara. Mindre bra att det behövdes läggas pengar på att återföra den. Tydligen så kostar det vår kommun mer än 464 000 kr varje år i skadegörelse. Det kan jag ha ångest över.

Med det önskar jag er alla en fantastisk dag! Jag önskar att värmen snart kommer tillbaka. Men som tur är (kanske) så är det inte jag som bestämmer det.