Josefins dagbok

Vi är som myror. Vi bygger och sedan bygger vi. Och så bygger vi lite till. Lite framåt hela tiden. Inte så mycket att vi bygger jättestort. Snarare lite i taget bara.

Rätt som det är så händer något som måste åtgärdas. Som att någon kommer och stampar sönder våran stack. Då bygger ju myrorna upp stacken igen. Som när någon kastade in något genom vårt fönster. Då blev det att alla fönster ska bytas.

Det kanske vi inte hade behövt men jag tror det var ett bättre beslut för både oss och vår planet att ha treglasfönster mot tvåglas som behövde renoveras. Vi har märkt en stor skillnad på värmen inomhus. Det är varmare men också sämre ventilerat. Jag vädrar varje dag nu. Jag tror inte jag har vädrat frivilligt sedan vi flyttat in här.

Maken har gjort det så bra istället. Framförallt på sommaren när det blivit varmt inne. Annars har det inte behövts för det har varit sådant drag i våra fönster. Det har inte kunnat stå levande ljus på fönsterbrädan. Då har det blivit stearin överallt. På brädan, fönstret och golvet. Det är borta nu. Därför behövs det vädras lite varje dag. För känslan av luft. Vi har massor av ventilationer så rent fysiskt behövs det egentligen inte.

Jag undrar om myrorna tänker att Sk*t också. Nu måste vi bygga om flanken på höger sida. Varför skulle det hända just nu? Typiskt, vi som har så mycket annat vi behövde bygga. Antagligen inte. Fast människor tänker så. Varför händer det just mig, eller just nu? etcetera. När vi istället borde fokusera på hur vi löser det. Finns ingen nytta med att älta varför något hänt. Nyttan ligger i hur vi går vidare.

Så vi fortsätter som myrorna här hemma. Vi bygger lite till.

Igår målade jag första omgången där det varit omålat på huset. Vi har ju bytt fönster och maken har satt ny panel. Det var också en kant på carporten som maken gjorde klar i vintras som behövde målas.

Det är precis på gränsen att det går att måla nu. Men jag chansar lite. Det ska var övermålningsbart på cirka 4 timmar. Fast jag väntar ett dygn emellan nu. Hoppas att det håller.

Jag har inte börjat med taket ännu. På insidan av carporten så hann jag bara måla halva taket innan det blev för kallt. Resten var inte uppsatt utan blev det senare. Nackdelen med att det stått omålat under vinter är att det har blivit påväxt. Det kommer från att vi inte haft någon vinter i år.

Det har varit fuktigt och mildgrader som är det ultimata för att det ska kunna växa mögel. Så innan jag kan måla där så behövs det tvättas. Med mögeltvätt. Sedan ska det torka, ordentligt. Och efter det kan jag måla. Det verkar dröja innan vi får el på utsidan.

Vi har inte haft någon el på hela vintern på utsidan så jag ska nog överleva ett tag till. Nu börjar det bli så ljust på kvällarna så att det behövs ingen lampa vid ingången. Under det mörka halvåret så har vi haft el dragen med en lång, jätte lång, förlängningssladd till en bygglampa. Inte mysigt men vi har inte ramlat och slagit oss.

Med tanke på att vi har haft nästan alla huset fönster stående under carporten på väg in i huset, tillsammans med en massa annat så har ljuset behövts. Vi har heller inget trappräcke för vi har byggt förrådet precis i anslutning. Det innebär att man kan gå rätt ut och ner i källartrappan. Vilket inte skulle vara så bra att gå ut i en trappa som du ska gå ut i från andra hållet. Alltså ett hål på någon meter rakt ner. Vi har också ett högt sista trappsteg ner till marken. Eftersom vi inte har lagt någon sten där än så är marknivån för låg. Det är väl drygt ett och ett halvt trappsteg ner nu.

Alla dem här sakerna skulle kunna gjort det jobbigt när det är mörkt. Men vi har överlevt. Inga gäster har snubblat och gjort sig illa heller. Kanske för att vi haft en bygglampa som lyst upp halva kvarteret och lite till. Det får vi aldrig veta. Det jag vet är att vi får vänta på el lite till för det har inte varit kallt nog i vinter. Att det varit ljust nog har inte hjälpt påväxten.

Det har varit jätteskönt att vara ute idag. Vädret har varit fint och nästan vindstilla. Vi har hunnit med några fikapauser på altanen också. Det är tungt att skotta sten. Det är inte mycket lättare att ta bort gräs och jord. Men nu är det gjort.

Grannen har varit ute och checkat läget idag också. I sommar ska det göras ett nytt staket emellan oss. Likadant som vi sätter runt huset nu. Han har häck resten så för honom spelar det ingen roll.

Tanken är att staketet sedan ska behandlas med kisel och bli grått. Imorgon blir det att vila igen. Jag ska jobba lite grann och sedan vila, vila och vila. Jag ska hjälpa äldsta sonen lite också naturligtvis.

Våren är här på riktigt. Och även försmaken av sommaren ska komma till veckan. Det ska bli uppemot 20 grader. Även nattemperaturen ska stiga lite. Så nu kan jag måla. Det behöver vara en dygnstemperatur på cirka 7 grader när man ska måla.

1993 var det tydligen 29 grader i april. Så varmt behöver det inte bli. Det räcker med att det är över 7 grader på natten (och dagen) så jag kan måla. Maken har satt färdigt staketet. Bilder kommer senare. Jag ska skotta lite sten igen tänkte jag idag.

Vi behöver ha något runt om huset så det inte skvätter upp jord på sockeln. Det ska bli sjösten där också. Nu har jag vilat så att jag tror att kroppen är med igen. Allt blir ju också lite lättare när solen lyser. Och det gör den idag. Solen lyser, vinden är stilla och ingen snö. Förra söndagen lös också solen. Men det var allt. Det var kallt, vinden tjöt runt knutarna. Det haglade och snöade.

Inte idag, idag kan det bli trevligt att skotta sten. Kanske till och med blir varm idag. För det blev jag inte förra söndagen. Trots vinterjacka och skottande.