Vad nu?

Det var lång tid att få fram allt och lång tid att ta bort allt. Jag tänker på allt mitt julpynt. Det är nog lite hypat med mitt pynt. Jag vet att det finns någon eller några som är ledsna att de missat mitt julpynt denna säsongen.

Oavsett hur lång tid det tar att få fram och bort så kommer det upp i år igen. Men nu när allt är borta så är det lite tomt. Av flera anledningar, först att det är faktiskt tomt med pynt. Jag har ganska mycket plotter även när det inte är jul, meeen inte riktigt i den kalibern.

För det andra, det är tomt på saker att göra. Jag har haft på agendan att göra minst en sak om dagen. Nu har den agendan tagit slut på saker att göra. Vad nu? Jag kan alltid dammtorka ett rum om dagen. En sak så god som någon annan.

Jag hade hellre bakat. Men det skulle behöva vara saker som tiden inte drar iväg med. Eller saker som går att pausa till dagen efter. Träningen ligger kvar som nummer 1 och det finns massor som skulle behöva fixas. Några dagar ledigt med agendor. Städa och tvätta kan komma på listan över saker att göra-en-om-dagen ett tag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Ett till sportlov är slut

Vi har fyra sportlov i Sverige. Jag vet inte om vi alltid haft fyra lov. Kanske koksloven började som ett lov. Det är jag osäker på. Men nu när det är sport lov och inte kokslov så har vi i alla fall fyra stycken.

Nu har två av dessa fyra veckor passerat och det är två kvar. Där jag bor har nu lovet varit. Nu kan snön försvinna. Det innebär all snö. Även den på insidan. Igår försvann den sista snön hos oss.

Åtminstone den på insidan. Nu är jag redo för våren. Snögubbarna har flyttat till sin sommarförvaring. Alla jul är nu officiellt borta för denna gången. Nu är det åtta månader kvar tills nästa jul inleds. Eller räknar jag fel? Det är kanske bara sju månader kvar tills den inleds? Svaret är ja, på den sista om jag svarar inofficiellt. Officiellt blir det åtta månader kvar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Man blir gnällig

Jag tror alla har upplevt ett barn som är gnälligt för att han eller hon är trött. Sedan när barnet fått sova en stund så är det mycket gladare. Precis sådan är jag, ja, minus sömnen och inte så glad.

Maken får stå ut med mycket gnäll från sin fru. Det finns stunder när jag är glad. Som exempel när jag bakar. Tyvärr orkar jag inte baka. Jag prioriterar att träna. Det gör mig mer stark fysiskt än glad. Ett annat exempel när jag kan vara glad är när jag äter något gott.

Eftersom jag inte orkar baka själv så skaffade maken fika igår. Det får man på lördagar. Jag ville ha en Napoleon. Den har äppelmos, vaniljkräm, grädde, hallonsylt och glasyr. Allt komponerat på smördegsbotten i olika lager.

Det jag gillar med den är att den inte är så söt. Du kan ju tänka dig att jag blev gnällig när jag ser den. En Napoleon ska ha hallonsylten näst överst. Glasyren ovanpå. Den ska vara röd med lite vita fläckar på. Den jag fick var helt vit.

Inget rött alls. Lite, lite rosa på kanten kanske…

Stackars maken som försöker fjäska för mig och ge mig godsaker. Och så blir jag gnällig över att den kommer vara för söt av hela sockerlagret som täcker toppen. Jag åt upp den. Den var för söt. Äpplet och hallonet kändes knappt. Men när den hade slunkit ner så blev jag som ett barn som tagit en liten sovstund efter lunchen. Glad och gnället var över för en stund.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Inte ens färgade fisar

Igår blev det ofärgat. Jag gillar färg, gärna mycket färg. Men just på fisar är jag glad för att det är helt färgfritt. Det var det igår. Teorin om att jag hade tagit ut mig stärks helt enkelt. Trots magens inblandning.

Något annat jag försöker stärka är kroppen. Det går framåt. Några steg fram och ibland några bak. Igår blev det ett lättare mag- och ryggpass, det kändes bra. Inte bara för att det var färgfritt utan också för att jag kunde göra det som är prioriterat. Stärka kroppen. När den är klar så tar jag tag i knoppen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Färgade fisar

Det var gårdagen. Vilket jag är tacksam för. Att springa till toaletten för en färgad fis är mycket bättre än att springa dit för fullskalig diarré som spraymålar hela toaletten.

Jag gissar att det är kroppen som säger ifrån ändå. Jag hade frossa och var matt under dagen. Vilket jag haft innan när jag gjort för mycket, dock aldrig med magproblemen. Jag lär mig om mig själv på nytt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Träning, tabletter och Trump 

Jag har aldrig hört om att träning kan göra det. Tabletter däremot kan det. Godis med för den delen.  Trump definitivt. Igår blev jag mycket dålig i magen. MYCKET dålig. Det är 20 år eller så sedan jag senast var magsjuk.

När killarna var små så blev jag sjuk totalt två gånger. Båda gångerna så illa att jag inte fick behålla något alls. Nu snart två decennier senare så kan man undra vad som gjorde det denna gången?

Trump vill jag gärna beskylla. Hur kan man påstå att Ukraina startade kriget mot Ryssland? Det får faktiskt magen att vända sig på mig. Men det är väl också allt. Han har nog inte gett mig diarrén från stället där Djävulen bor.

Träning kanske kan påverka men då tror jag att jag hade behövt slita ut mig på ett sätt som jag inte är i närheten av. Jag äter tabletter som kan påverka men inte så här. Så skulle det varit så illa direkt och inte dröja. Jag har väl lyckats få någon bacill någonstans. Maken verkar oberörd, ja, av bacillen, inte mig. Han är berörd över lilla ynkliga frun. Att han inte blivit smittad talar för att det är något som jag gör (eller Trump) och inte han. Idag blir det träningsfritt och vila. Kanske glass.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Elefant eller bi, det är frågan

Jag förstår att det krävs insekter till att utföra jobbet med att pollinera. Det är inte enkelt som människa att göra det jobbet.

Jag är alldeles för stor och klumpig eller så är jag på ett för litet utrymme. Det sista stämmer egentligen. Jag har alldeles för många växter dessutom på den lilla ytan.

Då blir jag inget bi utan jag är mer som en elefant i en porslinsbutik. Och att utföra ett bis uppdrag som elefant är väldigt svårt. Jag kan intyga det för det är just vad jag gör. Jag försöker vara ett bi som elefant. Sedan finns det andra saker som försvårar det.

Jag glömmer ju bort allt och även att leka bi. När jag då kommer på att jag glömt att vara bi i porslinsbutiken, så tar jag och springer ut i pyjamas på nätterna. Grannarna undrar nog vad jag håller på med. Kan inte se ut som en helt frisk person som kommer utflygande i pyjamasen fladdrande runt kroppen med håret stående på ända. Om någon skulle vara ute och rasta en hund och vara tillräckligt nära så skulle de också se den galna blicken.

Kanske de sover så jag inte behöver vara så orolig. Orolig över att grannarna tror det bor en galning bredvid. De skulle inte ha helt fel. Maken undrar i alla fall när jag inte är i sovrummet. Han har dock lärt sig att fråga om jag var bi eller på toaletten. Oftast är svaret bi.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Varför får Trump bestämma

Det är bättre rubrik än ”Varför får USA bestämma vem som får delta i fredssamtalen?” Den rubriken finns på SVT.se. Eller fanns igår.

Screenshot från SVT.se

Jag skulle kunna diskutera flera saker med den rubriken. Som ordet fredssamtalen. Det ordet är helt felaktigt eftersom de som borde föra samtalen inte är delaktiga. Eller en part är delaktig. Vilket gör det ännu värre.

Enligt SVT så tycker Trump att de starka ska bestämma så därför har han rätten. Han anser också att Ryssland är den starka och därför är det Putin han ska föra samtal med. Jag tror jag behöver träffa Ulrik.

Skämt åsido, det här är så hemskt. Nu kan jag ställa frågan, Vart är vi på väg? För vart kommer detta leda? Till tredje världskriget? Jag är rädd för det om inte annat. Jag ber och hoppas på att det inte leder till ett tredje världskrig. Må dessa fyra år gå fort och att världen är hel när de fyra åren är slut.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Listor

Jag skriver ner allt som behöver eller borde göras. Allt, för om jag inte hör det så kommer det aldrig bli gjort. Jag glömmer allt och därför har jag listor.

Till en början skrev jag i kalender vad som var viktigt att göra. Självklart läkarbesök eller frisören och dylikt. Sådant som alla skriver, men jag la till lite andra saker med. Som att jag behövde ringa någon, ta med något eller vad det nu kunde vara.

Nu måste jag skriva allt jag ska göra, det blir fullt i almanackan därför har jag börjat med listor. En sak med att inte komma ihåg saker är att man glömmer att kolla sina listor. Jag har nu börjat med en ny sak. Får se om det hjälper. Jag skickar SMS till mig själv eller ber maken skicka något.

Nu ska jag bara komma ihåg att göra SMS:et oläst om jag inte gjort den där saken ännu. För annars sååååå, japp, glömmer jag att göra det.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag och semlan

Just nu känns det som att jag är en surdeg för det mesta. När jag inte är en surdeg så är jag en tråkdeg. Jag skulle hellre vilja göra en surdeg. Igår blev det surdeg till frukost. Dock inte min egna.

Som jag sa. Så blev det semla igår. En semla på surdegsbulle. Fantastiskt god mandelmassa och lagom med grädde. Bullen var inte så söt så den var perfekt till frukost. Surdeg fungerar i alla lägen. Ja, förutom då när jag är det.

Semla och te, perfekt frukost en lördag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.