Midsommardagen

Igår var en fantastiskt dag på många sätt. Vädret var magiskt. Vi åkte till mamma och fikade. Naturligtvis på behörigt avstånd. Jag hade gjort vaniljhjärtan på långpanna som jag hade med. En stor ruta åt hon och var nöjd. Det blev dock inte så mycket samtal. Det blir svårare och svårare med samtalen.

Bästa mamma

Jag värdesätter våra träffar. Tur att det är sommar så vi kan ses lite på håll igen. Därför extra skönt att vädret var bra igår. Idag regnar det och åskar. Precis som midsommarväder ska vara.

I födelsedagspresent fick jag en rolig grej. Så nu har vi gjort pizza här hemma. Det var inte sista gången vi använde den pizzaplattan. Den blev himmelskt god. Det var enkelt också. Att göra på plåt ar verkligen inte samma sak. Då blir det inte som pizza. Det blir hemgjord pizza. Med plattan så blev det pizza, fast godare.

Mums. Tomatsås, ost och skinka.

Jag har ju psoriasis i örongångarna. Det har jag berättat om innan. Jag har ju på kroppen också men där kan jag åtgärda det med den fantastiska bodylotion som finns i Mary Kays sortiment. I öronen är det lite svårare att peta in hudkräm. Nu undrar jag om det finns någon som har tips på hur man kan rengöra örongångarna?

Jag undviker att peta med bomullspinnar i öronen. Men när det har gått för långt så måste jag göra något. Jag kan ju inte gå till läkaren varje månad, eller vad det kan vara, för att rengöra öronen från hudavlagringar. Tips mottages tacksamt.

Idag önskar jag alla en särskilt fin dag. Jag skänker en extra tanke till alla som skrålade halva natten och som sedan skrålade på vägen hem vid fyrasnåret. Jag är glad och tacksam för att jag inte har ett sådant huvud idag.

Midsommarafton

Vädret är fint. De har lovat regn idag tidigare i veckan. Nu lovas inget regn längre. Vilket är konstigt. Det brukar ju regna på midsommar. Kanske det beror på att ingen kommer fira midsommar som man brukar. Då behövs inget regn som stör.

Jag älskar värmen. Trots att jag har blivit (lite i alla fall) varmare efter behandling med Tamoxifen. Jag älskar att sitta i skuggan och bara vara i värmen. Det går bra att gräva till plintar i värmen också. Hellre än att det regnar och är kallt.

De har lovat varmt ett tag nu. Och jag kommer dessutom ha tid att njuta av den. Jag har ett eget läkarbesök inplanerat. Sedan är är jag ledig resten av tiden. Fram till nu har det varit fullt i kalendern. Om det inte gällt mig så har jag hjälpt någon.

Som igår, det gick bra hos käkkirurgen. Det var dt kortare besöket som vi gjort. Nu dröjer det hela tre veckor tills nästa besök. Skönt. Och nu ber vi för att det fortsätter bli bra.

Njut av solen, värmen och dig själv. Du är viktig. Du finns av en anledning, ta till vara på den.

Glad midsommar!

Jag ger inte upp

Så lätt ger jag inte upp. Även om jag föredrar asfalt som underhållsnivå. Igår var jag och frågade ”min” expert om mina klematisar. Hon var fundersam och hade svårt att säga vad som är problemet.

Det sa jag var väldigt skönt. För då var jag inte en idiot som gjort allt fel. Hon skrattade till lite då. Jag har tydligen gjort allt rätt. Men ändå blir det fel. Så nu ska jag jobba på att få dem till att må bra. Det blir dagens projekt. Utöver att jag ska vara taxi och sällskapsdam igen.

En ny tur till käkkirurgen står på schemat idag. Håll alla tummar och tår för att det fortsatt att bli bättre. Att infektionen ger med sig så hon kan börja läka på riktigt.

Jag ger inte upp så lätt som tur är. Om jag inte vet hur jag ska göra så tar jag reda på det. Om jag inte kan göra själv så ber jag om hjälp. Ibland kan det bli lite mycket och då måste man pausa och bara ta ett steg till. Inte tio steg. Ett steg. Då går allt så mycket lättare.

Livet kan vara besynnerligt. Det kan vara svårt att förstå men vi lever Nu och imorgon är en ny dag. Imorgon är det försent att leva nu… Det skrev jag för sex år sedan. Det är så sant fortfarande. Vi lever varje dag. Se till att ta vara på varje dag. För en dag så dör vi. Och dör det gör vi bara en gång.

Nu önskar jag er en fantastisk dag. Och kom ihåg, idag är nu och du lever.

Kvalitetstid

Igår så var det mycket kvalitetstid. Minstingen och jag grävde tillsammans. Att göra saker tillsammans är för mig kvalitet. Spelar ingen roll om det är roliga eller tråkiga saker.

Förra veckan så gjorde vi mat tillsammans, till firandet av studenten. Det tycker jag är roligt. Minstingen inte lika roligt. Han fick skala potatis och tärna den. (Det tycker inte jag heller är så roligt). Men det är roligt att se resultatet.

Minstingen och jag är överens om att vi inte tycker det är så roligt att gräva. Men resultatet, det är väldigt kul att se. Vi grävde åtta hål. Vi hittade mängder med sten. Tre stycken som vi nästan gav upp hoppet om. Så mycket att de fick inte vara med i bild. De försvann från hålen långt efter att bilden togs.

Inte all sten, men del från åtta hål.

Vi hade det väldigt bra tillsammans och det är huvudsaken. Minstingen fick också lära sig att mamma är ganska stark (eller bara väldigt envis). Vi har lassat jord och lyft upp i en stor säck. Ibland gjorde mamma det ensam.

Säcken nästan full och alla plintar på plats.

Idag ska vi rikta in alla plintarna. Sedan börjar arbetet ovanför mark. Där ska maken var mer inblandad. Minstingen och jag är nöjda med vårt arbete. Vi är väldigt överens om att vi kommer att känna av det i våra kroppar idag när vi fortsätter vårt arbete.

Jag hann klippa mig också. Nu är det sommarfint. Jag kommer dock återgå till det lockiga efter nästa tvätt. Problemet med mina lockar är att det går inte torka med fön. Då blir det platt. Så efter frissan är det alltid platt. Minstingen tycker att jag har Kleopatra-frisyr. Platt och rakt klippt nertill.

Slingor som gjorde mitt lila lite rosa. Många färger i håret nu.

Med detta önskar jag er en fin dag även idag!

Hålen ska grävas

Idag har jag inte så mycket att skriva om. Det viktigaste jag har att berätta är att mamma är hemma igen. Hon är fortfarande sjuk, men hon behöver inte ligga på sjukhus. Det är bra.

Annars har det regnat hela natten. Det regnar fortfarande. Idag ska vi gräva hål till plintarna. Minstingen ska få jobba för att få en altan utanför sitt rum. Att det regnar nu gör inget. Det viktigaste är att det inte regnade i helgen.

Altanen är uppmärkt vart den ska vara. Eftersom vi visste att det skulle regna har vi både målat och lagt ut sten för säkerhets skull.

Utöver det så håller en av de stora klematisarna på att dö också. Nu har jag bara en klematis kvar som inte är något knas med. Jag får nog ge upp mina växthusplaner med tio år framåt, minst. Eller jag kan ha ett växthus för att vara i själv. På kvällar, våren och hösten, när det är kallt ute.

Det blir som det blir när det inte blev som det skulle. Med det önskar jag er en underbar dag!

Sommaren är här

Jag har inte tänkt på att det är så mycket ljusare ute. Eller jo, det har jag. Men jag har inte reflekterat över att nu är det som ljusast. Snart går det åt andar hållet igen. Det är så skönt att kunna sitta ute till sent på kvällen och det är ljust ute.

Jag har lampor på timer som tänds alldeles för tidigt. Nu är det nästan så att man kan ha de avstängda hela tiden. För det är sommar. På riktigt. Det är ljust ute. Det är varmt ute. Det blommar ute. Eller på vissa ställen blommar det.

Mina klematisar blommar inte. Jag har fem stycken. Som växer på en spaljé. Förra året så blommade de så fint. Det var då jag planterade fyra av dem. En är planterad i år. En av dessa fyra har dött halva plantan. En av dessa fyra har dött helt. Den kom nästan inte ens upp i våras. Den blev liten, liten, liten slinga. Sedan blåste den av och efter det har inget kommit upp.

Jag och blommor. Ingen bra kombo. Men jag försöker. Basilikan fungerade jättebra förra året. Den håller på att dö i år. Koriandern gick inte alls förra året. Den växer så det knakar i år. En av tomatplantorna jag fick ser väldigt ledsen ut. De andra tre är dock väldigt glad och växer. En av dem har fått blommor. Så kanske blir någon tomat på salladen.

Oavsett så är sommaren här. Jag behöver påminna mig om att den är nu. Det är nu jag ska njuta. vilket jag gör på vår altan varje dag så länge det är varmt och skönt. Annars njuter jag inne. Med det önskar jag er en fin dag, Njut av den!

Vilken helg

Om det inte vore för att mamma blev inlagd så hade denna helgen fått toppenbetyg. Mamma är stabil. Hon har fortfarande inte Covid-19. Idag har hon suttit upp och ätit. Vi pratade lite med henne men det var svårt på telefon. Hon fick höra oss och vi fick höra henne. Det var skönt.

Minstingen har haft sin sista fest tillsammans med klassen. Nästa fest kommer bli en återträff. Om de väljer att anordna en sådan. Vilket kan vara mycket möjligt. De har haft väldigt fin sammanhållning i klassen.

Han är mycket nöjd över firandet. Mest nöjd är han kanske över att skolan är slut. Men det är en viss sorg med naturligtvis. För nu kommer de inte att ses som innan. Nu är det arbetslivet eller högskola som gäller. Vilket kommer att gå bra för alla i den klassen.

Idag har det varit en återhämtningsdag. Jag satt och pratade med maken. Maken satt och pratade med mig. Då somnade jag. Helt borta. Jag svimmade mer än jag somnade. Det blev 45 minuters sömn. Ska bli spännande att se hur det blir inatt med sömnen nu.

Efter flera dagars firande så börjar nu resterna att ta slut. Vi har har fortfarande tårta och potatissallad kvar. Tårtan blir det en bit till snart. Sedan är den slut. Potatissalladen tar slut imorgon. Alltid skönt att äta upp det som man har hemma. Även om magen inte blir så glad över så mycket tårta. Men som minstingen sa, efter tre dagar och det är fortfarande gott.

Vi hörs imorgon. Piggare men gladare blir nog svårt.

Ångvälten har varit här

Idag är jag mör. Överallt. Huvudet känns som att det ska trilla av. Nu har ni dagens status.

Igår var en väldigt lyckad dag. Minstingen har tagit studenten. Det var ett jättefint utspring. Välordnat och genomtänkt. Jag hoppas och tror att vissa av årets delar kommer att göras även i framtiden.

Två anhöriga per elev. Ser trängre ut än vad det var. Vi går ihop en stund för bilderna. Sedan backar alla. Ingen rör vid någon.

Han fick åka bil efter. Han visste inget och det blev en kul överraskning för honom. En av klasskompisarna och han åkte med den. Sedan blev han körd till mottagningen i den och alla tog emot.

Upphämtningen

Han verkar väldigt nöjd också. Han var med på mottagningen och åkte sedan vidare till några med klassen. Och var hemma strax efter ett. Då hade andra spårat ut och det var inte så kul längre. Han var inte redo för att ta kväll. Det blev lite kusinhäng innan han gick och la sig.

Tyvärr så är det inte bara jag som är överkörd av en ångvält idag. Mamma har åkt in för lunginflammation (igen). Jag ska ringa lite senare och se hur läget är. Lilla mamma. (Som inte är så liten. Det är ju henne jag brås på.) Ta hand om er! Tänk på hur bra vi har det ändå. Och det viktigaste vi har, värdesätt det medans ni kan. Hälsan!

Studentdagen

Äntligen. Nu är den här. Minstingen är väckt. Allt är förberett för honom. Han hjälpte till massor igår.

Efter potatissalladen var gjord så gick vi igenom hans outfit. Han strök skjortan. Men det viktigaste av allt han övade på att kunna knyta flugan. Maken kan knyta fluga. Fast det hjälper inte när den ska sitta på minstingen. Och han fixade det galant med lite vägledning. Allt är klart och förberett. Idag är det dagen D.

Jag har också allt förberett. Idag ska tårtorna monteras. Borde gå ganska bra. Jag hoppas att nötmarängen inte har gett med sig. De vanliga tårtbottnarna är det ingen fara med. I värsta fall blir det tre lager istället för fyra. Minstingen och jag har smakat på smörkrämen och den blev kanon.

Jag behöver också åka iväg och fixa blommor till halsen på studenten. Minstingens pappa vill att jag ordnar en. Sedan har jag en annan som jag ska ordna till. Själv tänker jag hänga ett chipsrör runt halsen på honom. Då har han något gott att äta. Och fina saker att se på.

Mammas sambo var här igår och vi fick in Livesändningen på hans iPad. Så det ska vara klart. Mamma och han ska titta tillsammans. Hoppas att det inte är för ljust ute så de ser något. Annars har vi bestämt att de får vara rebeller och gå in hos mamma och se utspringet. Kul att mamma får vara med på ett hörn med sin sambo. Han är ju också riskgrupp och ska inte träffa en massa folk.

Äldsta sonen har också hjälpt till. Då blev det diskussion kring att jag påpekat för deras pappa att det är langning att hänga en flaska alkohol kring halsen. Eftersom minstingen inte är 20 år. Äldsta sonen tycker att det är sådant hyckleri med att det inte är tillåtet. Vi fick enas i att det är så och då ska man följa det.

Pricken över i. Käkkirurgen gick ganska bra. Det hade spruckit upp lite men ingen ny infektion, vilket är lika med ingen ny operation. Nytt besök nästa vecka för att kontrollera. Då hoppas vi på samma utveckling. Att det blir bättre.

Många saker hanns med och mycket hände igår. Tur man kan be om hjälp. När vi hjälptes åt så hann vi med det som var planerat. Idag är det dagen D. Han ska ta studenten.

Med det önskar jag er alla en underbar dag!

Bakat, bakat

Nu är det bråda dagar hos familjen med snyggaste huset på gatan. Det hade en av minstingens kompisar sagt. Minstingen gav vägbeskrivning inför att de skulle åka iväg på klassmiddagen. Då sa en av de andra att du missar det inte. Det är det snyggaste huset på gatan.

Jag får vara benägen att hålla med. Snyggt är det. Golvet håller på att läggas i förrådet. Så nu sker saker som inte syns så mycket för andra. Men maken jobbar på där ute. Nu har han sällskap av en stor fet igelkott också. Han får ta det lite försiktigt så han inte stiger på honom. Han kan få bo här. Jag tror inte att han kommer störa så mycket. Han skräms lite ibland när man kommer hem. Jag menar igelkotten inte maken.

Igår blev det bakat en massa. Först fick jag invänta att minstingen skulle vakna. Han kom hem sent från middagen. Som dem föredömligt att fortsatt utomhus på en av klasskompisarnas uteplatser. De hade bara klätt på sig mer ju längre tiden gick. Minstingen skulle följa med och handla. Och utan handling så kunde jag inte baka.

Men nu är bottnar förberedda för att göras tårtor. Idag ska jag göra lite som ska vara i tårtorna. Det ska också göras potatissallad. Minstingen ska hjälpa till med det också. Mest för att jag idag ska åka på ett återbesök igen. Inte jag utan jag ska vara skjuts för återbesöket till käkkirurgen (igen).

Idag finns det inte tid för en operation. Idag måste det vara bra. Med dubbel dos antibiotika så får vi hoppas och hålla tummarna. Jag ber också, för risken är stor att det inte är bra.

Vi har ingen flaggstång. Det är alltid något. Minstingen hade inte ens sett att den var borta. Vilket inte är så konstigt, han har också fullt upp. Men det tyder på att den inte saknas. Det är som om vi aldrig haft en flaggstång helt enkelt.

Med det önskar jag er alla en fin dag!