Av inomhus växter. Jag har aldrig fått några växter att överleva inomhus. Eller det är inte sant. Jag lyckas med orkidéer. De klarar att inte få vatten. För det är det jag är så dålig på. Och att ge näring. Och att plantera om. Och vart de gillar att stå. Okej, jag är dålig på allt vad gäller växter.
Jag lärde mig om utsidan. Och det har fungerat. Mycket bra, om jag får säga det själv. Det är väldigt få växter som dör. Rosor och kaprifol vill inte bo i min trädgård. Bladlössen vill däremot gärna bo i min trädgård på dessa två sorter. Så de går bort. Kaprifolen ska få sätta livet till snart. Till förmån för en blåbär har jag bestämt.
Annars så överlever det mesta. Jag har lärt mig massor om hur och vart de vill stå. I vilken jord och vilken näring. OCH jag vattnar. Jag har koll på när och hur mycket. När jag kommit så längt så tycker man att jag borde kunna ta hand om växter på insidan också, eller hur!
Men icke sa nicke. Jag har ärvt en del blommor. Två monstera, en annan grön växt med spetsiga blad, en liten palm, en fiolfikus, en porslinsblomma, någon rödbladig liten med korvig stammar, en garderobsblomma och någon annan fetbladiga variant. De enda av dessa som mår bra är lilla palmen och den fetbladiga.
Den fetbladiga har fått flytta ut tillsammans med paletterna. De trivs jättebra. Trots lite lite vatten. Men de frodas och mår jättebra. När jag hade de inne så var de inte så glada. Jag och inomhusväxter. Det går inte. Fiolfikusen går så där. Övriga har dött eller håller på att dö.
Nu kan jag inte säga att det är för lite vatten. Jag har vattnat. Jag har planterat om. Jag har gett näring. Inte mycket men mer än alla andra växter i mitt tidigare liv. Jag plockar blad som är hängiga. Vad gör jag för fel? Jag byter plats och försöker hitta rätt solstyrka. Inget hjälper.
Monsteraorna har fått flytta ut på altanen. De har fått något kryp (antagligen) på sig. Jag ser inga kryp men bladen blir bruna och krullar ihop sig typ. Även de nya bladen. Till och med jag fattar att något är fel. Nu hoppas jag att de ska regna bort. Vilket de antagligen inte gör. Båda har fått krypet. Jag får klippa mer och mer blad. Snart är det bara stumpar kvar som sticker upp. Först trodde jag det var ljuset som var problemet. Det var det inte.
De har aldrig stått ihop heller. Inte förrän nu när det kommit ut på altanen. Så hur de kan ha fått krypet båda förstår jag inte. Porslinblomman kanske också lyckats få det, men det har i alla fall varit i närheten av en av monsteraorna. Porslinblomman har inte flyttat ut (än).
Varför måste jag mörda alla blommor på insidan? Alla utom palmen och orkidéerna. Jag får väl vara glad för att det gröna överlever på utsidan. Jag vill inte vara en mördare. Har aldrig velat. Jag har försökt men inget har gått. Jag har inte försökt så mycket innan. Då var det inte så konstigt. Men nu, jag FÖRSÖKER verkligen. Varför?
Ja, ja, jag mördade inte bullarna. Bullarna blev jättegoda. Enkelt att göra också. Använda gammal fil istället för mjölk. Jästen var också gammal. Jag använde gammal grädde till vaniljkrämen. Här ska inget gå till spillo. Perfekt väder att baka i också. Regn. Växterna behövde inte vattnas. Utsidan går bra.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.