Jag lever nära kanten

Jag har flera gånger berättat om min kära make. Alltså det är ibland bara så roligt så att man inte kan låta bli. Dem mest enkla saker kan bli det mest komplicerade i hela världen. Som igår.

Vi duschar ofta tillsammans. I en liten dusch. Den har duschväggar som är förankrade i väggen men är ändå som en duschkabin. Dörrar som du skjuter åt sidan och skena i golvet samt ovanför dörren. Duschväggen går inte hela vägen upp till taket. Jag gissar att den är åttio x åttio centimeter. Vi står alltså ganska nära för att få plats.

Vi har bara ett munstycke. Vi skulle vilja ha ett var så vi inte behöver samsas om värmen. (Jag vill inte så mycket som maken eftersom han alltid ser till att jag har mest vatten.) Då när han stod där utan vatten på sig så kommer det:

Oj, nu höll jag på att ramla baklänges. Säger maken. Man kan tro att där var det punkt och inget mer med det. Så är inte fallet. Det fortsätter. Det ska tilläggas att jag märkte inte ens att han rörde på sig. Då i det där nästan ramla baklänges. Hur som helst. Han höll på att ramla baklänges. Och han säger vidare: Jag hade tagit med hela duschen ner i golvet. Jag skulle ligga där avsvimmad och död (hur man nu kan vara död samtidigt som man svimmat?) för att jag tjongat i huvudet i toalettstolen.

Maken höll på att ramla baklänges, som inte märktes, men ändå skulle hela toaletten behöva renoveras och han är död. När han håller på med sin utläggning om hur jobbigt allt skulle vara så tillägger jag: Samtidigt som du drar ner hela duschen och faller så får jag kakelsplitter in i halspulsådern och förblöder.

Detta tyckte maken var ett mycket bra tillägg på hans död. Så nu vaknar han till liv en stund för att säga till mig att stänga av vattnet. (Han blundar antagligen fortfarande död men lite vid liv.) För det är inte vatten det är mitt blod som regnar på honom. Maken har alltså hela situationen klar. Han ramlar och vi båda dör.

Om ni undrar varför jag har så kul hela tiden är för att man kan inte låta bli. Makens paranoida hjärnkopplingar gör att man kan bara skratta. För självklart så dör vi båda (oftast) i hans morbida händelseförlopp. Jag har också blivit duktig på att hänga med i svängarna. Ja, vad gör du när du duschar? Ramlar du och dör också i blodregn?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Hoppet ökar

Halleluja ropar jag inte ännu. Men hoppet ökar markant. Efter ett fyra timmar långt möte så tar nu Ryssland och minskar på trupperna i Kiev. Tänk om det faktiskt blir så att de hittar en plan som alla blir nöjda med? Även om det inte är som man tänkt från början så innebär det att kriget är slut. Läs mer här om du inte sett det innan: https://www.expressen.se

Alla människor som är på flykt skulle då kunna ta sig hem igen. Hem för att bygga upp sin stad och land igen. Alltså hur fint vore det inte om det är så det blir väldigt snart. Jag kan inte förstå rädslan och smärtan över att behöva fly från sitt hem och land. Att inte få med sig alla minnen och annat extra viktigt. Man tar det man kan bära och drar. Fruktansvärt.

Nu ökar hoppet om att dessa människor ska snart kunna ta sig hem igen. Vilket jag gissar alla verkligen vill. Jag har för mig att det är över tio miljoner människor på flykt från Ukraina. 10 MILJONER. Helt absurt att det har behövt ske. Många av dessa har dessutom sin partner, pappa där hemma som inte fått fly. Alla män från 18 till 60 år måste vara kvar och strida om det behövs. Hemskt.

Nu ökar hoppet. Hoppet om fred och att det kan bli återförening mellan alla familjer som har tvingats att splittras. Idag är jag lite lättare i hjärtat. Idag håller jag tummarna för att det inte är som vissa tror, taktik från Putins sida. Att han vinner tid för att få sin logistik iordning. Hoppet finns och är större.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Abort

Vad tycker du om abort? För mig är svaret ganska enkelt och snabbt. Men när man suttit med min son en stund så inser man hur svår frågan faktiskt är. Jag visste det innan med, skillnaden är att jag har tagit ställning för länge sedan och har ett snabbt och smidigt svar nu. Det har jag kanske inte alltid haft.

Jag är mycket tacksam för att jag lyckats som förälder. Minst i ett avseende. Jag har fått mina barn till att tänka själva och har kritiska tankar. Vilket är fantastiskt. Dock blir det lite svårare när man sitter i diskussion med sina barn och inser att man inte tycker lika. Missförstå mig rätt. Jag älskar att så är fallet. Man blir lite överrumplad bara över att så kan vara fallet.

I detta fallet är det så. Jag är för abort. Medan sonen är emot abort. När man säger bara de två meningarna så är det för mig absurt att någon kan vara emot. Men när man går lite djupare så är det inte längre så absurt. Jag är egentligen mer emot än för.

Anledningen till att jag är för är först och främst för alla kvinnor som blir utsatta för våld som leder till graviditet. Att dessa kvinnor ska få bestämma själva om de kommer klara av att bära våldet med sig innan barnet är fött. Andra anledningen är att jag har en tro på alla som behöver ta beslutet, en tro att de gör ett klokt och välgrundat val.

I övrigt är jag emot. Jag anser ändå att livet går före rätten till min egen kropp. Om du satt dig i en situation så kommer konsekvensen och ansvaret att ta över. Jag vet att det förekommer aborter som sker av lättja. Dessa är jag emot. Jag vet att det förekommer kvinnor som använder aborter som preventivmedel. Det är jag emot.

Reglerna som finns i Sverige anser jag är lämpliga. Att man kan bestämma själv om en abort fram tills att fostret inte klarar av att leva själv utanför livmodern. Efter det så krävs särskilda skäl till att en läkare kan godkänna en abort. Som till exempel att det är fara för kvinnans liv.

Där är jag och sonen inte överens. Han anser att livet startar med en gång som ägget har delat sig. Han anser att aborter inte ska vara tillåtna. Han säger också att han tycker det är hemskt att vissa blir utsatta för våld som leder till graviditet. Han säger också att det skulle vara i extrema fall som det var tillåtet med abort. Som om det var fara för kvinnas liv eller våld inblandat. Fast det är inte den vanliga orsaken till abort. Därför är han emot.

Om man kollar på andra sidan hur det är i USA så blir det oroväckande för mig. Kanske också därför sonen har den ställning som han har. (Han är väldigt insatt i hur det fungerar i USA.) I USA är det tillåtet i flertalet stater att göra abort vilket tid som helst. Du kan alltså göra abort i teorin, till dagen innan födseln. För mig blir det helt verklighetsfrämmande. Vem kan tycka att det är en abort och inte ett mord när man tar och avlutar en graviditet genom abort dagen innan man ska föda? Varför inte bara adoptera bort barnet?

Vart står du i frågan? Är du för eller emot? Eller är du ambivalent i vad du tycker? Är det en enkel fråga för dig? Eller en svår? Jag är mer ambivalent nu efter min diskussion med äldsta sonen. Innan var det en väldigt enkel fråga.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Vi har blivit med bil

Vi har utökat familjen med en bil i företaget. En bil som vi faktiskt kan köra grejer med. En bil som innebär att man inte behöver skydda hela inredningen när man ska köra plantor eller ris och skräp. Vi har köpt en Ford Transit Custom. Den mellan stora varianten av transportbil.

Vår nya firmabil. Bild från annonsen som nu inte är tillgänglig längre.

Den har också dragkrok så är det mycket som ska köras är det bara att koppla på och vändorna minskar och därmed klimatavtrycket. Jag har försökt att hitta en gasbil som går att köra på biogas. Det svåra med det är att finns inte så många. Samt de som finns är antingen för små eller så får de inte ha dragkrok. Eller den viktigaste punkten, de som skulle passa, säljs innan vi ens hinner reagera. Nästan samma med alla transportbilar oavsett drivmedel för tillfället.

Det är flera gånger som vi ringt och försökt att få kolla på en intressant bil för oss, som då varit såld. Det är inte så lätt av olika anledningar. Den första är pandemin. Den har gjort det svårare att få tag på delar till att göra nya bilar. Den andra är kriget, som gjort det omöjligt för vissa bilmärken att leverera nya bilar. Viss produktion är i Ukraina. Sist tillkommer bonus-malus-systemet. Alla dessa delar har gjort att många letar efter begagnade bilar. Vilket resulterar i att det finns färre att få tag på.

Vårt letande är nu över. Vi har hittat en bil för rimliga summor med alla våra behov uppfyllda. Den kommer bli ett perfekt komplement till cykeln. När man måste köra större saker. Som att hämta bränsle till traktorn. Det är inte så kul att köra inne i en personbil. Vi är glada och nöjda. Nu ska vi bara lösa när vi ska hämta den.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

En gång till

Ännu en gång ska vi lämna tillbaka en timma. Jag far illa av att tappa denna timman. Många andra far illa av att tappa denna timman. Veckan efter tidsomställning så ökar akuta fall av hjärt- och kärlsjukdomar samt hjärnblödningar. Det spelar dessutom ingen roll om man tappar eller vinner en timma. Vår hälsa påverkas oavsett negativt av tidsomställningen.

Inte bara vår hälsa. Djuren som är tamdjur far illa också. All boskap, hästar och andra som vi har hand om, som påverkas av vår tidsanpassning, de far illa. EU beslutade att vi skulle sluta med tidsomställning. Dock blev beslutet ganska ogenomtänkt och drogs tillbaka. Annars hade sista ändringen gjorts i höstas.

Beslutet var nämligen, att alla ändrade till sommartid förra våren och sedan fick alla själva besluta om de skulle ändra tillbaka till normaltid eller inte på hösten. Någon gång efter beslutet så insåg någon att det kan bli ganska problematisk om det skiljer en timma mellan alla grannländerna. Det blir svårare att samarbeta över gränserna då. Då tog man tillbaka beslutet och sa att man skulle försöka hitta en tid som alla kom överens om. Det verkar som att alla vill ta bort det, men alla vill olika vad som ska väljas. Kan bli långdraget alltså.

Problemet för alla som inte bestämmer kvarstår. Alla som inte bestämmer får finna sig i att hälsan försämras och livet blir svårare en vecka på våren och en på hösten. På hösten när man får tillbaka sin timma går lättare tycker jag. Min äldsta son tycker nog det också. Mest eftersom hans dygn har närmare 26 timmar medan vårt bara har 24 timmar.

Jag håller tummarna för att någon smart ser till att sluta med detta vansinne. Vad tycker du? Föredrar du att ha sommartid eller normaltid? Tycker du om tidsomställningen? Om ja, vad är fördelarna?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Alkoholen i en rosa bubbla

Varför behandlas alkoholen som att den bara är ett rosa skimmer? Hur kommer det sig att ingen tar sig ut ur den rosa bubblan som är runt alkoholen? Jag förstår inte hur det kan få fortsätta och fortsätta?

Vet du hur många som dör i trafiken varje år? Det är under 200 personer. Eller förra året var det under två hundra. 192 stycken dog i trafiken. Denna siffran har minskat och minskat. Vi försöker dessutom att fortsätta att minska den siffran. I Sverige har vi en Nollvision. En vision om att ingen ska dö i trafiken.

Vissa av dessa som dör har druckit alkohol och de kan dessutom orsaka andras död. Det skrivs det litegrann om. Men alla tänker att det gäller inte mig. Jag är inte en missbrukare eller en som har ett riskfyllt drickande, som kör när jag druckit. Precis som alla tänker att jag kommer aldrig få cancer. Eller jag kommer inte krocka. Eller jag är inte den som blir rånad.

Jag kan avslöja att köra dagen efter när man tror att man är nykter är en väldigt vanlig orsak till rattonykterhet. Så du har fel när du tänker att det händer aldrig mig om du kör bil dagen efter du druckit. Även om du alltså aldrig skulle köra när du druckit. Fast det var egentligen inte det som retar mig med alkoholens rosa bubbla.

De flesta vet att vi har Nollvision i Sverige. Det de flesta inte vet är att det dör cirka 1200 personer varje år av alkoholens skador. Som cancer. 1200 personer. varför är det ingen vision om att det ska vara noll döda av alkoholens skador? I allmänhet, inte bara i trafiken. Hur kommer det sig att bubblan kan vara så kraftig att ingen kan sticka hål på den? Hur kommer det sig att människor tycker det är helt okej att 1200 personer dör varje år av alkohol? När man uppenbarligen inte tycker det är okej att 200 personer dör i trafiken. Jag förstår det inte?

Alkoholen dödar. Det spelar ingen roll vilken alkohol. Om vi dessutom ska se till alla relaterade skador så blir det så mycket större. Misshandelsfall, självskador och jag kan fortsätta. Alla familjer som förstörs och alla barn som far illa. Jag kan fortsätta. Sedan tillkommer alla kostnader. Under pandemin så har det sparats massor av pengar på att polisen inte behövt rycka ut på krogslagsmål. 250 000 kr för varje misshandel. En kvarts miljon på ett bråk som startats av alkohol, sparade. Jag kan fortsätta.

Jag förstår inte hur bubblan kan fortsätta? Gör du? Du får gärna berätta hur du tänker och vad du vet och kan.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Vill du läsa mer om alkohol och cancer så kan du göra det i Accent som du hittar här: https://accentmagasin.se

Här har du alkoholindex: https://www.folkhalsomyndigheten.se

Är ingen dum så finns rädsla

Igår så hade maken mycket egen tid på förmiddagen medan jag skötte slangarna från spolbilen. Maken jobbade hemma och när han gör det så har han lite olika platser att jobba på. När han var på mellanplanet så hör han något hemskt. Eftersom jag var på mitt jobb så kunde jag inte hjälpa honom när han blev rädd.

Maken hör ett skrik. Som om någon är i fara. Han tittar ut och ser inget. Han går runt lite i huset för att se om han ser någon utanför. Han ser ingen. Efter en stund så kommer ett skrik till. Högt och som om någon verkligen är illa ute. Någon som vrålar. Maken bli rädd och eftersom han är en sådan vänlig själ så vill han hjälpa denna människa som är i verklig fara.

Han kikar i fönstren och ingen syns, men vrålen tilltar. Han tar mod till sig och öppnar dörren på en väldigt liten glipa för att kika ut och se vilket yxmördare det är som är utanför och håller på att döda någon. Och där ser han…

…ingen mördare. Utan två katter som skriker på varandra. Enligt maken dödsvrålar de. Han försöker skrämma bort katterna. Men de vill inte sluta. Han resonerar som så att katter väldigt sällan har ihjäl varandra så han avstår ifrån att gå ut och styra bort dödsvrålen ifrån varandra. För om han skulle gå ut skulle antagligen katterna anfalla och han hamna emellan. Då vet vi ju alla att det hade behövts akutsjukvård och stelkrampsspruta. Eller ett samtal till frun med frågan om det behövs ambulans? Eller om han ska dö i rabies?

Efter en bra stund så slutar dödsvrålen och katterna syns inte till. Trots att han har blivit vettskrämd av katterna så talar han väl om dem. Även om de bajsar och röjer lite i rabatterna så tar de ju möss och annat som kan skada vårt hus. Vilket gör att han tycker nog ändå mer om dessa dödsfiender än att försöka få slut på vrålen.

Min dag var lite strulig och kall men ändå skönt att solen strålade gott. Nu är avloppen antagligen fixade. Alla avluftningar på ett av husen är uppsugna av sten och annat skräp. Det var mer än vad vi trodde så jag fick vara ute längre i kylan än tänkt. Fast jag lärde mig massor och jag är väldigt nöjd med att vi lyckades till slut.

När man inte kan spola får man suga uppifrån.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

En dum ryss som bestämmer

Är det inte lite otäckt, en ryss som inte är helt normal, har lyckats få resten av världen att bli påverkade på ett eller annat sätt. Jag är påverkad av hur Putin styr och ställer i Ryssland. Jag försöker dock att tänka logiskt. Att jag inte ska göra saker som blir negativa för andra.

Putin gör saker för att öka sin egen makt. Vilket innebär att andra försöker motverka det. Frågan är om det är logiskt att man stöter bort allt som har med Ryssland att göra? Är det rimligt att barn från Ryssland, som bor i Sverige, blir mobbade för att presidenten i Ryssland är en galning?

Är det rimligt att restauranger i Sverige som serverar ryskt klingade mat ska behöva gå i konkurs för att ingen går dit längre? Om man inte bor i Ryssland utan i Sverige men ändå blir utsatt för att en person är dum, är inte det att ta i?

Det senaste jag läste var att Kefir ska sluta att säljas. För att det är är ett motiv av Vasilijkatedralen på förpackningen. Att det påminner för mycket om Ryssland. Det påverkar dock ingen från Ryssland. Så egentligen spelar det ingen roll. Kefir är svenskt som produceras i Sverige av svenska produkter. Den ska komma tillbaka på marknaden när de gjort om förpackningen utan katedralen på.

Det jag ifrågasätter är om det är logiskt? Agerar vi logiskt, när en person agerar helt ologiskt? Jag undrar hur vi ska kunna visa alla mer kärlek? Hur ska vi kunna komma överens och göra vad som är bäst för varandra? Vad tycker du?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon igen.

Vet inte hur det blir sedan

Jag har nu cyklat en del i jobbet. Det har varit fantastiskt. Att cykla till alla delar av arbetet har fungerat utmärkt. Jag har haft allt jag behövt för att kunna frakta det som ska fraktas. Även papper som inte ska vikas har jag kunnat cykla med, utan ryggsäck och en pärm. Väskan till pakethållaren var perfekt till det. Med sidofack för annat.

Nu när jag cyklat så har solen varit framme hela tiden. Strålande sol och inte särskilt kallt. Det har varit perfekta förhållanden för att cykla. Hövdingen har jag justerat några gånger. Den har haft benägenheten att snurra runt halsen. Jag har nu dragit åt den så det nästan är obehagligt att knäppa dragkedjan. Men när den väl är på så känns det inte alls obehagligt.

Det känns dock lite konstigt att cykla utan hjälm. För man har ju ingenting på huvudet. Ändå är det just huvudet man ska skydda. När det var lite kallare på morgonen så var det skönt att kunna ha värme på huvudet utan en hjälm. Jag är väldigt nöjd över att jag har både hövding och cykel.

Jag vet dock inte hur det blir när vädret är riktigt dåligt. Undrar hur sugen man är på att ge sig iväg i hällregn? Då skulle det vara bättre med en hjälm på huvudet. En som skyddar mot regnet lite. För en regnrock fungerar inte så bra. En sydväst är kanske det man ska satsa på då. Jag vet inte, men i detta vädret så är det helt underbart att ta sig fram på cykel.

Om något inte ska vara helt perfekt just nu, är det att alla gator inte är sopade ännu. Allt grus som ligger gör att det är lite mer osäkert att cykla. Lättare att köra omkull på grusen. Att cykla på jobbet borde jag börjat med för länge sedan. Eller det är inte riktigt, för innan fanns inte alla smarta tillbehör för att enkelt frakta saker. Så nu är väl den bästa tiden för att börja cykla. Tur att jag då också börjat med det. Cyklar du mycket?

Ta hand om dig. Njut av solen om den lyser på dig. Vi hörs imorgon.

Makens alla dilemman

Makens dilemma med att inte ha kontroll. Jag har flera gånger skrivit om makens alla saker som han behöver kontrollera. Bland annat så kollar han ju ytterdörren varje kväll (några gånger) innan vi lägger oss. Han har en rundtur innan han kommer upp. Vilket passar bra, för då hinner jag tvätta av mig innan han kommer och vi borstar tänderna. Det gör vi tillsammans. Som vilket annat normalt par som helst, eller?

I helgen var vi inte hemma. I helgen var vi bortresta och allt var kollat och dubbelkollat. Spisen var avstängd, gasen var av. Kylskåpet stängt. Allt som kan vara ett problem, var kollat. Han kollade inte strykjärnet men det var heller inte använt så det var han nog lugn med att inte kolla. Han kollade däremot dörren. Alltid dörren. Skulle han glömma det så tror jag vi skulle få vända.

När vi är på väg så ringer äldsta sonen. Han har varit sjuk i Covid. Han har fått all service från mig och ibland maken. Han har varit ännu mer isolerad än innan alltså. Då han har haft sämre smak och lukt så ville han inte ha sitt helggodis. Han tyckte det var onödigt då han inte kände smak så mycket. Problemet kom när han då började smaka lite igen.

Därför ringde han. Han har varit sjuk. Han borde inte träffa andra samt han vill inte gärna handla på tider han inte handlat innan. Jag förslår att jag ordnar att någon fixar åt honom. Men han föreslår att han kör själv och hämtar hos oss. Han har nyckel. Jag säger att det är en bra idé. Han kommer ut lite och han kommer inte träffa någon. Sonens problem löst.

Nu kommer makens problem. Kommer sonen låsa dörren? Tänk om han glömmer? Jag säger till sonen att han inte ska glömma låsa. Maken vill ha det bekräftat två gånger till. Sonen blir lite störd och maken inser att han inte ska påpeka det igen. (Innan det är ett problem på riktigt.) Vi lägger på och allt är frid och fröjd. Kan man tro när man är gift med någon som inte är paranoid.

För trettio sekunder efter samtalets slut så kommer maken på att sonen har hostmedicin. Hostmedicin som innehåller morfin och alkohol. Man får inte köra bil då. Vet sonen det? Jag försöker lugna maken med att sonen inte tagit någon hostmedicin sedan i tisdags. Han tog bara i tisdags. Maken blir inte lugnare för det.

Han ringer alltså upp äldsta sonen för att kolla. En minut efter jag och sonen lagt på. Hej, du vet ju att det är alkohol och morfin i hostmedicinen. Så jag antar att du räknat ut att du inte får köra bil när du tagit den. Nej, svarar sonen, det visste jag inte. Med det svaret så blev det befäst att maken kommer aldrig vara lugn någonsin igen. Han måste kolla och åter kolla alla parametrar som kan vara en orsak till problem.

Nu vet sonen att han inte kan ta medicin utan att kontrollera att man inte kan köra. Eller snarare han vet att han inte kan köra med den specifika hostmedicinen. Han talade också om för maken att han inte tagit någon sedan i tisdags och enbart på tisdagen. Vilket var tur, för då kanske jag kan få maken till att vara tillräckligt lugn tills det är lämpliga tider att ringa någon att kolla parametrarna. Vore inte så kul om han ringde kl 04.00 när han vaknar i panik över något han kommit på som kan vara ett problem.

Man lär sig något nytt varje dag. I helgen så lärde sig sonen att han inte får köra bil på hostmedicin. Maken lärde sig att han kan inte fråga för många gånger. Jag lärde mig att jag borde ha vissa samtal utan att de är på högtalartelefon.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.