Fortfarande inget regn

Meterologerna har förutspått att det ska bli en varm sommar i år. Lika varm som den var 2018. Då när det inte regnade på hela sommaren och var över trettio grader varmt. Då när allt torkade och det inte fanns någon mat till djuren. Både tamdjur och vilda djur. Det året så slaktades väldigt många tamdjur för att det fanns inte mat åt dem. Vilket vi som köpte kött först märkte 2020 när det inte fanns djur att slakta för att fylla på förråden.

nu har vi inte haft något regn på ganska länge. Det kom några droppar förra måndagen. Men de räknas inte. För man kunde vara ute och blev lite fuktig som strax torkade. Man behövde inte ens gå undan från regnet för att torka. Då regnar det väldigt lite.

Vi har uppmaning att inte vattna om man inte måste. Allt för att slippa ett bevattningsförbud. Jag har planterat en del i trädgården i år. Vilket innebär att jag måste vattna i trädgården. Igår var det vattenkväll. För att spara och slippa vattna så mycket så gör jag det på kvällen. Min ångest har börjat att bli lite väl stor. Och det är inte ens sommar på riktigt än. Undrar hur den är efter sommaren?

Att jag dessutom älskar värmen gör inte saken bättre. Jag gillar när det är trettio grader varmt. Jag hade dock gillat det mer om det regnat på nätterna. Gillar du värme? Hur mycket värme vill du ha? Om vi säger att det skulle regna på nätterna och alla ändå fick mat, hur varm skulle du vilja ha det då?

Det jag vet nu är att jag vill att det skulle komma regn. På jobbet så är det flera rabatter som skulle må bra av att få regn. Även fruktträden. Inget är dock nyplanterat så det kommer klara sig. Det skulle bara må bättre om det också fick lite vatten.

Idag har de lovat sol. Idag har jag bestämt mig för att låta bli att ha ångest och njuta av den hela dagen. Jag ska tvätta och torka ute. Även det som inte blev så bra när maskinen la av. Som är åtgärdad och fungera igen. Dessutom så blir dagen nästan helt ledig från jobb. Lyx att kunna vara ledig mitt i veckan. Vad ska du göra idag?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

När man gör som man vill

Igår skulle jag klippt gräs på jobbet. Så blev det inte. Jag fick hjälp med gräset och jag kunde rensa ogräs istället. Det är skönt när man bestämmer sitt egna och kan göra som man vill. Idag ska det också rensas ogräs. Men på en annan plats. Igår fick jag också upp humlen som blåst ner. Med extra växtklämmor och extra stöd så hoppas jag de kan växa till sig och klättra på pergolan.

Allt detta är på jobbet. Mitt ogräs är obetydligt här hemma i trädgården. Det jag behöver fokusera på här är att vattna det som är nyplanterat. Vore tråkigt att det skulle torka ihjäl. Här har vattenransoneringen redan startat. Vi har inte haft regn på länge och en varm sommar är förutspådd. För att slippa bevattningsförbud så har kommunen gått ut med att spara på vattnet. Och det som måste vattnas görs på kvällstid så allt inte dunstar bort.

Just den delen att vattna på kvällen efter solen gått ner eller är på väg ner gör jättestor skillnad. Då räcker det med att vattna varannan dag för tillfället. Mot varje dag om det gjordes när solen är framme. Ikväll så behövs det vattnas igen. Jag hoppas på att de två sista Dahliorna också ska titta fram. Alla andra har lyckats visa sig och jag blir så lycklig varje gång jag ser den där lilla, lilla gröna saken som tittar upp.

Igår avslutades dagen inte med att vattna utan att slappa. Att ligga i hängmattan är mycket skönt. Man hör hur det susar i träden. Fåglarna som kvittrar (fiskmåsarna skränar). Men också biltrafiken och människor som promenerar på gatorna. Allt är väldigt avkopplande när man själv kan ligga och bara slöa.

Eftermiddagens läge.

Jag kan också hälsa att nektaringlassen smakade mer nektarin efter ett dygn i frysen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Morsdag blev glassdag

Mamma älskade persika och hallon smaken från Sia-glass. Hon tyckte om den så mycket att hon kunde köpa sådana stora som man har i glassbutiker. Minst fem liters men gissar att det är större ändå. Igår var det morsdag och jag hedrade mamma med att göra glass.

Jag har en glassmaskin och det var länge sedan den användes. Igår var det dags för mammas skull men också för min skull. Det blev nektaringlass. För jag hade ingen persika hemma. Maken är inte så förtjust i hallon så det blev det inte heller. Även om jag har hallon i. frysen.

Nästa gång ska jag ha i mer nektariner. Den blev god och den smakade nektarin. Jag tror dock att den blivit lite godare om det var lite mer i. Nästa gång skulle jag också kunna göra en hallonsås utan kärnor att ha till glassen. Det skulle maken gilla. Det är kärnorna han inte uppskattar så mycket.

Glassmaskinen.

Det kommer bli glass idag med. För det blev över från igår. Ska bli spännande att se hur god den är idag? Den kanske har blivit för hård när den legat i frysen under natten. Detta receptet är det enkla med bara grädde och kondenserad mjölk. Och då med nektariner i. På en halv liter grädde hade jag fyra nektariner.

Jag skållade och skalade nektarinerna och mixade till en slät smet i blendern. Man skulle kunna ta vilken frukt som helst och mixa för att blanda i smeten. Eller krossade choklad. Lakritspulver, ja, det är bara fantasin som sätter gränsen.

Det finns massor av recept på glass. Jag brukar göra varianten med äggula som man kokar upp innan man kör den i maskinen. Jag har aldrig provat med ägg som inte kokas innan. Det funderar jag att prova också. Men när man vill ha glass snabbt så är det denna med kondenserad mjölk man ska använda.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Nästan som i förrgår.

Igår var det ytterligare en arbetsdag. Jag skulle egentligen kunna skriva likadant som jag gjorde i förrgår. Inte exakt men nästan. Denna gången var det kvällsjobb mot dagjobb. Det är kul att köra kväll också. Igår blev det jobb hela tiden nästan. Det brukar det inte vara på kvällspassen.

Jag hamnade med min rast vid Vättern. Det var strålande väder och alldeles lugnt och stilla. Inte direkt badväder än i Vättern. Jag kände inte ens på vattnet. Jag hade långbyxor och långärmat när jag och maken åt frukost ute på morgonen. Att då ens tro att Vättern är behagligt att stoppa ner fingret för mig är helt orimligt. Men det var skönt på land och mycket bra rastplats.

Jag gillar också att det är mycket körningar. Det blir ganska långtråkigt att bara sitta i flera timmar utan något att göra. Det problemet hade jag inte igår. När det är mycket att göra är det skönt med den där rasten på en lugn plats för bara en liten stund återhämtning, lite dryck och mat och kanske det viktigaste, toalettbesöket.

Idag blir det en lugn dag med lite plantering.

Inget att skriva om

Jag har inget att skriva om idag. Om jag inte ska skriva om att jag jobbade igår så har jag inte så mycket att berätta. Jag körde serviceresor och det är ofta långa dagar. Det är lite samma saker. Man kör, hämtar kunder. lämnar kunder och så börjar det om. Inte så mycket mer att berätta.

Eller ja, lite mer kan det hända. Som igår när navigeringen leder mig på en väg som jag inte kan åka. Jag var en timma hemifrån och har inte lokalkännedomen. Jag kör alltså helt efter navigeringen och vet inte att jag inte kan köra där. TIlls jag kommer till en lite tunnel som är endast är 2,2 meter hög. Problemet? Bussen är 2,52 hög. Alltså helt omöjligt att åka den vägen. Det vara bara att vända och åka en annan väg. Som tur var så hade jag en annan kund i bilen som visste åt vilket håll jag skulle svänga för att sedan låta navigeringen göra en omrutt. Omvägen gjorde oss sena.

Sedan blev jag sen (ca tio minuter) ända till sista kunden som var skjutsen hem igen. När man hamnar på annan ort så får man inte åka hem med tom bil. Då får man köra lokala kunder på den orten till man har en kund som ska tillbaka igen. Eller till passet tar slut och man måste få ska hem. Jag har ännu inte fått åka hem med tom bil för att det inte blir någon kund med på sista turen.

Det var min gårdag. Som sagt inte så mycket att berätta om. Fint väder var det. Blåsigt men fint. Maken bild på grillat när jag kom hem. Lyxigt att komma hem till färdig middag och bara kunna sätta sig vid dukat bord. Extra åt en god grillad måltid. Även om det är inte så mycket att berätta om så är jag nöjd med dagen. Oj, jag glömde nästan det viktigaste, han hade våttorkar, dammsugit och moppat övervåningen också. Det är kärlek!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Ganska ofta ändras planerna

Jag har inte så svårt att styra om och ändra mina planer. Värre är det för maken. Han gör gärna en sak i taget efter en lista som inte ska ändras. Jag är mer att det löser sig för jag hittar lösningar på hur det kan göras istället. Jag hade ju planer på en lugn helg, eller en städhelg. Det blir inget av det. Det blir en jobbhelg.

Då det blev jobbhelg så bestämde jag mig för att få ner aklejan och klockvippan i jorden efter jobbet igår. Jag såg till att skaffa en billig hortensia också att få ner i jorden där en död fanns. Den var bara en chansning förra hösten om att den skulle komma. Det gjorde den inte. Den andra som sitter i den större rabatten har dock börjat skjuta blad ur jorden. Nu blev det en blommande på en gång. Om den dör så dör den. Den är fin så länge det varar.

Lagom mycket sol för hortensian mellan stenen och krukan.

Klockvippan och aklejan var de viktigaste. De vill jag inte ska dö utan få stanna en längre tid gärna. Jag hade en dahlia förra året där klockvippan är nu. En alunrot har fått vara där under vintern. Som ni fick plats bland lysmachian. Som för övrigt växter som ogräs och tar över allt. Aklejan hoppas jag på att den sprider sig och tar över lite lysmachia. Den kanske får slåss lite med höstanemonen som är bredvid. Fint blev det, vilket är det viktigaste.

Rosa till vänster akleja, rosa till höger klockvippa.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Lycka, lycka och mer lycka

Igår såg jag ytterligare Dahliaknoppar. Lyckan av att se alla knoppar komma är helt underbar. Ren och skär lycka som strömmar genom kroppen. Jag längtar efter att de ska bli stora och med massor av blommor som förgyller mitt liv och ger liv åt insekterna. Jag som aldrig tyckt om att vara i trädgården älskar det helt och hållet. Vissa börjar dricka kaffe efter 40 års-åldern. Jag börjar med trädgårdsarbete. Jag är nöjd med mitt val av att börja något nytt på senare dar.

Den senaste av nya knoppar av Dahliorna.

Nu har jag fått sju av fjorton dahlior att knoppa sig. Jag håller tummarna för att alla ska komma. Jag är glad att jag har fuktmätaren. Igår trodde jag alla växter behövde vatten. Det har ju varit varmt länge. Men flera av mina växter ville inte ha vatten. Särklit känsligt med Dahliaknölar som ruttnar om det är för blött. Sju har i alla fall inte ruttnat.

Det är också lycka att hitta en knopp på en av mina klematisar. Speciellt då jag trodde den dog i vissnesjukan förra året. Här är den och med en knopp på sitt kropp. Jag tror den är en röd sort. Men jag vet inte säkert. Det är mycket spännande.

Min klematisknopp.

Inte nog med det så har vi massor av kart på våra blåbär och hallonbusken. De har levererat bra, inte minst förra året. Det blev efterrätt igår med blåbär till maken som inte är så förtjust i hallon och båda för mig. Upptinade tillsammans med lite (läs massor till mig) vaniljkräm till. Förra årets sommar på en tallrik. Men gladast var nog maken för frukten på den nya busken, krusbären.

Efterrätten.
Massor av krusbär på makens buske.

Det är nog snarare min buske och makens frukt. För han kommer nog aldrig gulla med den. Inte så länge han vet att jag gör det. Och jag kommer att smaka frukten. Det ska bli röda krusbär när det är klart. Spännande liv i vår trädgård just nu med massor av lycka.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Bara onsdag

Och den har knappt börjat. Ändå längtar jag efter en lugn helg. Jag har fått lite för lite sömn och skulle behöva vila upp mig. Nu vet jag inte om jag ska önska att det blir sol så att jag kan det, eller om det ska bli mulet så jag inte kan (gör) det.

Om det blir sol skulle jag kunna hävda att jag behöver få njuta av solen. Det innebär att jag skulle kunna strunta i att det behövs städas väldigt mycket. Dammhundarna har börjat jaga oss. Samtidigt med all vädring så har vi massor av frömjöl på insidan. Om det då är mulet så behöver jag städa en del. Minst en våning varje dag för att också hinna vila lite.

Vi har inget planerat i helgen, vilket är bra. Sol = vila i solen. Mulet = städning och vila i soffan. Det är nu bokat. Maken läser bloggen och kommer snart också ha det bokat. Om det skulle bli sol kommer jag antagligen gå runt och gulla lite med mina växter. Som dvärgpersikan som har massor av kart. Jag är mycket lycklig över det.

Kart på persikan.

Oavsett om det blir sol eller mulet så kommer vi grilla i helgen. Det kan bara inte regna för, maken har fixat ved. Så nu kan vi grilla många gånger. Inte helt lätt att få tag på torr björkved nu för tiden. Alla fick tokspunk efter ved när elpriserna drog iväg. Nu har det lugnat ner sig men veden är ändå slut. Nu finns mest nykluven ved som inte är redo att eldas ännu. Maken har lyckats leta reda på ved som är torr, det gör mig också lycklig. Trött men lycklig, inte så dumt det heller.

Makens fynd. Ved till grillen

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Nu så, nu går det att vädra kläder

Igår kom den på plats. Det efterlängtade vädringsstället. nu kan jag vädra sängkläder eller annat som jag vill vädra. Jag hade kunnat göra det själv men maken vill gärna vara med. Dilemmat för maken var att jag ville ha den på balkongen. Den som inte har något räcke.

Maken fixade fram alla verktyg. Sedan fick jag gå ut och mäta. För maken var INTE så sugen på att gå ut på balkongen. Mäta fick jag gärna göra ensam. Vilket jag gjorde. När det var dags för att få upp den så stod maken halvvägs ut upptryckt mot väggen. Eller han var helt ute men höll gärna ena handen kvar i dörrkarmen. Det viktigaste är att den kom upp.

Syns knappt att den är där.

Maken gjorde ett jättebra jobb med att öva på att kunna gå ut på balkongen. Han insåg när vi var där att han är den som ska göra ett nytt räcke. Vilket inte är det enklaste om man inte kommer ut helt från dörren. Han har redan övat efter det vår uppsättning. Han tog in delar av det jag hängde ut. Då släppte han dörrposten. Det kommer gå bra, för han övar snabbt.

Så bra att kunna vädra.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det blev kryddor

Jag blev klar med allt utom två stycken som är kvar att plantera. Det beror på att jag inte vet var de ska vara. En klockvippa och en akleja. Båda köpte jag för att de var så fina. Det gör jag ganska ofta, köper fina saker som jag inte vet vart de ska. Jag fick ner Drakmyntan och stjärnflockorna i badkaret.

Stjärnflockarna närmast och Drammyntan ovanför murgrönan innan sockblomman.

Det var planerat att göra. Förhoppningsvis tar inte Stjärnflockorna över så mycket att blodnävan kan återhämta sig. För innan, när Brunneran var där så höll den på att kvävas. Drakmyntan kommer bli ca 50 centimeter hög. Vet inte alls om den kommer vräka ut sig och göra som Brunneran?

Det kunde jag frågat om när jag ändå fråga om min björnbär. Vilket jag inte gjorde. Björnbären däremot blev svaret att jag skulle ta bort det som inte var grönt under skalet. Skrapa lite på stammen och se om det var brunt eller grönt. En stam var grön. Resten var brunt och krispigt. Den andra hade också några döda grenar. Antagligen har den dött för att det var varmt och saven började gå upp, sedan blev det kallt och den frös ihjäl.

Den ensamma stackars björnbärsgrenen.

Förutom min fråga så följde kryddor med hem. Ja och en Agapanthus. En vit, jag har ju en blå sedan innan. Det blev persilja, jordgubbsmynta och oregano. De står på altanen mot väggen bakom den stackars björnbärsgrenen. Agapanthusen fick följa med för att en av krukorna har gått sönder. Så den står bara i hålet på en gjutjärnsställning.

Min kryddträdgård.

Nu är det att invänta att det växer till sig lite. Myntan smakar mycket jordgubbe. Lite skumt faktiskt, men gott. Det är tre stycken persilja för det äter vi väldigt mycket. Dvärgpersikan fick flytta ut från väggen och dölja att det inte finns någon björnbär (knappt). Det är mycket fint med allt det gröna som kommer mer och mer på spaljén och det jag ställer på altanen.

Fint och grönskande på vår lilla altan.

Det blev också lite extra som jag fixade. I den lilla zinkhinken utan botten i rabatten hade en alunrot gett upp under vinter. Dit fick mammas gräs flytta nu. Det är lite risigt men jag tror att det kommer återhämta sig fint när det fått sin rätta plats nu. Istället för skräphögen som den bott de senaste två åren. Det bästa är väl att den är vintergrön också.

Mammas gräs i hinken till höger.

Jag trimmade och vattnade precis enligt plan. Att vattenslangen var sönder och att vattningen tog myyyyyyyyycket längre tid är kanske oviktigt. Hur den gått sönder har jag ingen aning om. Den var hel sist jag använde den. Nu sprutade det åt alla håll. Så jag la munstycket i en rabatt och sedan den trasig delen i vattenkannan. När kannan var full så tog jag den och vattnade en annan del i rabatten. Sedan flyttade jag munstycket och började om från början. Mycket tidskrävande men allt är vattnat. Blåbärsbusken mest för där låg den trasiga slangen när jag tömde kannan.

Idag blir det trimning och gräsklippning på jobbet. Det är tur jag gillar trädgårdsarbete, när jag gör det både hemma och på jobbet. Fast maken klippte gräset igår. Det kommer han göra på jobbet idag med. Så blir det klart fortare. Tacksamt att han hjälper mig. Med skillnaden att på jobbet är det en åkgräsklippare.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.