Maken är i klimakteriet

Det finns ingen annan förklaring än att han är i klimakteriet. Jag håller på att frysa ihjäl. Han har kylskåpskallt överallt. I bilen som jag berättat om tidigare. I sovrummet. Har jag säkert också sagt. Det har inte varit jättevarmt i Juli. Men ändå är allt öppet hela tiden. Eller i alla fall när det inte regnar. Fönstret under balkongen som kan vara öppet även när det regnar, är just det, öppet när det regnar.

Jag fryser ihjäl. Jag har stora planer på att ta med mig elfilten till sängen. Eller värmedynan. Där går fläkten hela nätterna och ändå svettas han min kära make. Jag måste ju fortsätta frysa eftersom han lider så gräsligt. Jag trodde det var jag som skulle komma i klimakteriet. Men hos oss så är det inte som hos alla andra. Här är det maken som lider av klimakteriet.

Man brukar ju säga att män blir skendräktiga när frun är gravid. Männen går upp i vikt och har cravings precis som kvinnan som är gravid. Med skillnaden att mannen inte är gravid. Jag borde vara i klimakteriet, eller jag vill vara det. Om inte annat så har jag varit i medicinskt klimakterie efter min behandling med Tamoxifen. Så om jag inte är i klimakteriet nu så har maken fördröjd skenklimakterie.

Han har fått en kylhandduk. Man blöter den så blir den extra kall och kyler. Den borde jag tipsa honom om att han kan ha i en skål vid sängen. En trasa med en skål vid sängen är det många kvinnor som har när de är i klimakteriet. Hans kylhandduk är ju perfekt för det. Med fläkten på det så borde han bli lite svalare. Med tanke på att jag vill ha trippla täcken på grund av kylan han har överallt.

Jag kan meddela att det är väldigt skönt att sova med fårskinnstofflor på med duntäcke mitt i sommaren. Snart kommer värmedynan eller elfilten. Fast de har lovat högsommarvärme snart. Kanske jag överlever tills dess? Även om det inte hjälper, för då vill ju maken göra allt ännu kallare. Ja, ja, vad gör man inte för kärleken? Jag fryser och han svettas, vi kompromissar åt båda hållen. Det är kärlek.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Stenlim

Igår så fixade jag och maken lite med vår stenläggning. Det sluttade ganska rejält där innan vi gjorde om gräsmattan till sten. Vilket innebar att vi höjde upp litegrann, eller nästan en decimeter blev det. Resultatet av det är att vi fick en bit som inte hade något naturligt stöd som avslut. Stenkanten slutar bara i tomma luften.

Så här några år senare kan vi konstatera att de yttersta stenarna flyttat sig lite. Bara några millimeter men ändå. Därför bestämde maken och jag att vi skulle prova att limma fast den yttersta stenen i den innanför. Och sedan fylla på med sjösten som fyller upp och sluttar mot staketet.

Det gjorde vi igår. Ja, delen med att limma. Påfyllning sker senare. Jag jobbar ju kväll som alla vet vid detta laget och då har man några timmar på dagen som man kan greja. Maken ville väldigt gärna vara med när det skulle limmas. Jag tror det var hans kontrollbehov snarare att han bara ville hänga med sin fru.

Det slutade med att han gjorde en och halv sten och sedan lämnade han över till mig. Då hade han lyckats få lim på hela handskarna, delar av sten som inte skulle ha lim och asfalten utanför trädgården. Han tänkte han var smart när han limmade stenen utanför och sedan gick tillbaka för att INTE kladda. Det gick ju sisådär.

Jag spillde en droppe där den inte skulle vara. Jag fick inget klet på handskarna. Och stenarna hamnade där de skulle. Jag gick inte iväg och limmade utan satt på samma plats och lyfte, tog bort smuts, limmade och satte tillbaka. Det var mycket enkelt. resultatet blev bra. Makens stenar blev också bra, bara lite kladdigare.

När vi var klara blev det rast på altanen innan jag skulle dra iväg. Även om jag tror att maken ville ha mer koll på stenlimmet än mig så brukar han vilja vara nära. Särskilt om jag ska iväg senare. Nu åt vi lunch och sedan gick han. Där satt jag ensam och njöt av solen som visade sig.

Jag ropade på honom för det var märkligt. Inget svar. Jag hör lite skrik och kan inte riktigt koppla vart ifrån. Till slut så går jag och tittar efter honom.

Utan att säga något hade han gått in för att ta bort stenlim ifrån SKÄGGET. Som han inte kunde förstå hur han lyckats få där. (Mycket enkelt med hans kladdiga handskar.) Naturligtvis satt limmet fast. Det är ändå stenlim vi pratar om. När han försökte ta bort det så RYCKTE han ut skägget. Vilket han inte förutsåg så det var honom jag hörde skrika inifrån.

Man har aldrig tråkigt när man är med maken. Är det inte stenlim så är det förlamade ben. Det hade han också igår, ett av benen var förlamat för han slagit i det när han skulle ut från bilen. Min farbror hade det inte lätt igår, luggsliten och lam.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Digitalt lås

Vi har inget digitalt lås. På jobbet så finns det och jag fullkomligt älskar det. Iloq heter det systemet. Det är en nyckel som man stoppar in i ett lås. Men om man tappar en nyckel så måste man inte byta cylinder i dörren. Man bara avprogrammerar nyckel så den inte fungerar OM någon skulle hitta den. Ännu bättre om det är ägaren som hittar den så kan man programmera på den igen.

Det finns massor av andra fördelar. Som att man kan låta en eller flera nycklar komma in genom en dörr för en viss tid. Som till exempel finns det en släpkärra som boende kan låna. Då programmerar jag cylindern i garagedörren att den boendens nyckel ska fungera när den ska låna släpet. När det är färdigt så tar jag bort tillståndet. Fullkomligt älskar det.

Om jag hade kunnat så hade jag skaffat det hem. Men det kan jag inte. Eller allt är väl möjligt. Men jag måste köpa systemet och det blir dyrt att betala för det för två dörrar. Ytterdörren och förrådsdörren. Jag vill gärna inte sätta upp ett kodlås som privatpersoner kan köpa. Jag tycker att det tar upp hela dörren. Samt att jag tycker om att kunna öppna med en nyckel. Slippa komma ihåg en kod om man inte behöver.

Jag är ju som jag är så jag ger inte upp så lätt. Jag har fortsatt leta och nu har lyckat kommit med ett digitalt lås som jag skulle vilja ha. Med alla fördelar som jag vill ha. En vanlig nyckel men med de digitala egenskaperna. Man kan också välja till en kodlåda som man kan sätta på väggen bredvid. Dessutom så har lokala låssmeden det. Jag gissar att vi snart kommer ha ett digitalt lås hemma hos oss. Det största hindret just nu är att låssmeden har semesterstängt.

Detta låset är det jag vill ha: https://go.dormakaba.com/ Vad tror du? Kanske du har det själv? Hur som helst jag är peppad, för jag tror det skulle bli perfekt här.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Snart är vi väl två som kör

Jag trivs jättebra med mitt kvällsarbete. Oavsett om det är vardag eller helg. Skillnaden är att det kanske är lite mindre körningar på vardagarna. Då kan man göra andra saker. Igår var tanken att vi två som jobbade kväll skulle flytta på en bil till en annan depå. Om det var lugnt. Vilket det var FÖR mig, inte den andra chauffören.

Eftersom jag har världens bästa make och jag har rastlöshetsproblem så löste jag det med att fråga just maken. Han kunde absolut tänka sig en utflykt. Först för att jag lockade med att vi kunde äta tillsammans på vår utflykt. Sedan blev det inte riktigt så. För jag hamnade på annan ort där jag fick min rast. Svårt att flytta en bil då.

Maken hade under tiden blivit inställd på att åka på utflykt. Vilket det blev. Han körde en liten bil och jag den stora. När vi kom fram och lämnade bilen berättade han att han hade hälsat på alla andra taxichaffisar. Precis som jag berättat att jag gör. Jag tror han tyckte det var lite roligt att åka på utflykt. Även utan mat.

Jag var glad för jag fick sällskap av bästa maken i bilen hem när vi gjort det vi skulle. Han behövde inte vara med att tvätta och städa bilen. Det gjorde jag alldeles själv. Idag lär jag hamna långt hemifrån hela dagen. Baserat på statistiken från igår. Den statistiken kanske också visar att snart är vi två taxichaufförer i familjen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Trädgårdsris

Jag har samlat på mig en del ris från trädgården. Inte bara från i år utan också längre tillbaka. Stora grenar och kvistar försvinner inte i komposten. De ligger bara och förstör, då man inte kan gräva runt eller använda den nya jorden som blivit runt omkring. Pinnarna gör att man inte kan kan gräva ut något heller. Nu är alla pinnar och grenar körda genom en kvarnkompost.

Igår var dagen då jag skulle bli av med allt ris. Jag har ett utrymme som är mellan våra två altaner som är samlingsplatsen för det mesta som inte används. Min komposthög finns där också, den jag har som skräphög. Igår blev det upprensat och det är bara skräphögen kvar. Det var en befrielse. Naturligtvis så behövde maken vara med när den drogs igång. Det är alltså en kvarn som har en behållare under sig med hål i toppen för att stoppa i pinnarna i. Sedan har man delade pinnar i behållaren. Vilket går att lägga i komposten eller använda som täckbark.

Kompostkvarnen.

Jag var den som skötte kvarnen. Maken var med och övervakade. Du ser den lilla öppning där uppe där pinnen är. Det är där man kan se kvarnen när den maler. För alla normala människor så lutar man sig inte över den och tittar ner i den öppningen. Maken är inte normal. Maken lutar sig fram gång på gång och ska titt ner hur den snurrar runt. Även när långa grenar sticker upp. En gren är oftast inte rak. Om en gren inte är rak och stoppas i en kvarn så åker den inte rakt ner. Den snurrar runt.

Om du då står över öppning och tittar ner i den samtidigt som en gren mals ner, då kan alla normala människor räkna ut att man kan få en gren i ansiktet. Eller ett öga utstucket. Maken är inte en normal människa. Det hjälpte inte ens att glasögonen höll på att flyga iväg så stack han fram näsan när nästa gren stoppades i kvarnen.

Eftersom han ändå alltid dör eller blir utan en lem så kan väl likväl ett öga ryka när kompostkvarnen är framme på var gata stan. När jag talar om det för honom (igen) så fnittrar han och steppar lite på tårna för han tycker det är så spännande att se grenarna malas sönder.

Alla grenar är borta och kvarnen står i förrådet. Vilket är är bra för min hälsa skull. Min hälsa över att slippa oroa mig för maken när jag vänder ryggen till och tar upp mer ris för att mata kvarnen. Han var som ett barn på julafton med dödslängtan.

Ta hand om dig. Vi hörs i morgon.

Hur jag vill flytta runt och allt fint

Jag berättade häromdagen att jag ville flytta på stockrosorna till gräsets plats vid stenen. Stockrosorna har tagit över allt. Det är en djungel. De är dessutom i skugga och tänker därför att de borde klara den skugga platsen vid stenen. Gräset är fjuttigt och blir inte alls så stort som det borde. Det vet jag dock inte vart jag ska flytta men det kommer jag på.

Stockrosorna som har ett gräs under sig och väller ut i öppningen in.
Gräset som knappt syns, mellan hortensian och anemonen.
Samma gräs fast på framsidan, så det borde vara men inte blir vid stenen.

Jag tror det kan bli väldigt fint med stockrosorna vid stenen. Förhoppningsvis så kommer också gräset bli större och finare när jag listat ut vart det ska flytta. Som jag skrev tidigare, det är underbart att gå i trådgården och planera. Igår kom jag hem från jobbet och bara gick och tog massa bilder på allt fint. Om jag skulle lägga ut alla bilderna så skulle det behöva scrollas länge. Ett urval på allt får du här:

Längtar till persikorna är mogna.
Krusbären har inte långt kvar tills de är klara.
Höstfloxen är underbar och doftar ljuvligt.
Älskar hortensia. Inte så mycket blått i trådgården men denna gillar jag skarpt.
Denna solhatten är helt fantastisk i färgen.
Den afrikanska liljan håller på att slå ut.

Jag kan fortsätta länge. Men det får räcka av allt fint som finns i vår trädgård. Jag njuter för fullt. Jag talade också om för maken när jag gick och vattnade att vi kan aldrig åka på semester, för ingen kommer orka eller veta hur man tar hand om alla växterna. Maken svarade lika snabbt att vi vill inte åka på en längre resa, någonstans på sommaren. På hösten, vintern och våren, det är då vi åker. Så var saken biff.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Är det bara jag som reagerar på resenärer i media

Ingen har väl missat att det brinner för fulla muggar på Rhodos. Det några däremot kanske har missat är vad vissa resenärer uttalat sig om i media. Och ja, jag fattar att det inte är alla resenärer som tycker så här. Det räcker med att en tycker så och jag reagerar.

Nu är det inte bara en utan flera som påtalar hur illa allt är skött under deras semester. Att de får sova på stengolv eller på en solsäng med bara en smutsig handduk på sig. Vet inte om handduken är personens egna, men det hoppas jag inte för då borde man verkligen inte sagt något.

Det klagas på att researrangörerna inte har skickat någon information. Och de inte vet något om vad som sker. Samtidigt som det står i media att researrangörerna har jättesvårt att få tag på sina resenärer, just på grund av branden.

Ingen av dessa som uttalar sig verkar förstå att det är en katastrof som pågår och att de ska vara glada över att de blivit evakuerade. Ingen verkar förstå att fokus ligger på att släcka branden för myndigheterna på Rhodos. Och att få elen att fungera överallt också. Alltså det finns så många saker man skulle kunna rada upp som är viktigare än att turister få ligga på ett lobbygolv där det INTE brinner.

Är det bara jag som reagerar på detta? För om det är så är det ju mig det är fel på och vi borde alla göra en insamling till de drabbade solsängs- eller stengolvsresenärerna så de kan få flyga till ett annat land där det inte brinner. Där de kan få eget rum och slippa dricka ljummet vatten för att elen inte fungerar. Vem vill skänka en slant? Jag kan ta på mig att samla in och se till att lösa biljetter och boende. Kanske i Kroatien? Där är det bara oväder som folk dör i just nu. Men det brinner inte. (Obs! Ironi)

Ta hand om dig! Vi hörs imorgon.

Allt flyter ihop

Jag har ingen koll på dagarna längre. Jag jobbar för mycket och oregelbundet för att ha koll. Samtidigt är det mycket lika hur dagarna är.

Om jag jobbar kväll så sover jag länge (vilar) och sedan grejer jag lite i trädgården. Mer hinner jag inte innan jobbet. Det börjar antingen strax innan fyra eller fem på eftermiddagen.

Om jag jobbar dag så stiger jag upp tidigt (ibland strax efter fyra på morgonen) och iväg till jobbet. Då blir det lite trädgård på kvällen men mest vila. Och sedan tidig kväll för att orka upp tidigt igen.

Allt flyter ihop väldigt lätt. Särskilt när jag jobbar varje helg i åtta veckor totalt. Jag kan heller inte få hjälp med lördagsgodiset, för det äter jag varje dag. Maken gör det inte lättare, för han är nöjd med att det är lördag hela veckan.

Igår var som alla andra dagar, med start på morgonen. Godis och chips blev det. Trädgård blev det också. Det som faktiskt var lite förändring var att jag och minstingen gjorde en snabb utflykt till en antikbutik som enbart har öppet på söndagar.

Vi fyndade båda två. Minstingen hittade några glasflaskor och en glasburk. Jag hittade en coddler. De är inte så vanliga så det var mycket roligt. Man kokar ägg i en sådan. Det blir supergott. Kan jag rekommendera om du aldrig provat det. En söndag som vilken annan dag som helst, bara med en knorr.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

En perfekt tråkig dag

Igår hade jag en helt ledig dag. Den var supertråkig och alldeles perfekt. Vädret blev som lovat. Regn hela dagen med sol framåt kvällen. Trots att det lovades regn så hängde jag ut täckena på vädring. Det gick så där. En hagelskur kom strax efter de hängdes ut. Vi har torktumlare så inte hela världen. Det perfekt med regnet (inte haglet) var att jag kunde använda min ledig dag till att tvätta lakan.

Om det var strålande solsken så hade jag antagligen skippat tvätten och bara legat på altanen. Vilket inte är dumt det heller. Fast när det är fullt i tvättkorgen så blev det helt klart det bästa. Eftersom jag manglar lakanen direkt när de kommer ut från maskinen, blir det bäst att hänga lakanen i tvättstugan. Även om det är gott med tvätt som torkat ute så trumfar manglade lakan det.

Jag passade på att ta handdukarna också. De fick torka ute under balkongen. Det är inte hela världen om det regnar in litegrann på handdukar som ska torka. Det gick bra även om de inte torkade helt klart ute. Det blev en helt prefekt tråkig dag. All tvätt blev klar. Dessutom kunde jag vara i trädgården på kvällen när solen var framme.

Så mycket fint i trädgården nu.
Jag har massor av dahlior.
Denna har jag fått av svägerska. Snart är den klar.
Jag har annat med. Som magisk lavendel.
Jag har många klematisar också.
Även rudbeckior har jag en del.

Att avsluta dagen med att klippa bort dahlior som blommat över eller som är på väg att göra det är en lisa för själen. Det blev lite annat rensat. Jag har bland annat en alldeles överväxt rabatt som jag behöver flytta saker i. Mina stockrosor ska jag flytta till stenen. Vid stenen har jag ett gräs som inte vill sig. Det blir glest och kommer knappt upp, för andra året i rad. I höst får det därför flytta på sig för stockrosorna.

Att ha planer för trädgården är en del av charmen. Jag skulle vilja göra en till rabatt på framsidan. Jag har ingen aning om vad jag vill ha i den. Det funderade jag på igår på min tråkiga dag. Jag blev dock inte klokare. Jag måste också lösa en rabattkant innan det blir gräva ny rabatt. Har alltså mer tid på mig innan jag måste bestämma vilka växter det blir. Hoppas din dag var lika tråkig som min.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

När man har rast i bilen

Jag jobbar mycket kväll nu. Vilket jag trivs med jättebra. En fördel är att man väldigt ofta får rast hemma. Ibland händer det att man inte får det. Som igår när jag var en timma hemifrån. Då är det ofta bilen som är rastplatsen.

Man kan hitta någon mysig plats att stanna på. Man kan också välja att äta ute eller köpa mat någonstans. Ibland, som igår blir inte platsen så mysig men det finns tillgång till toalett. Det är bra att ha på rasten.

När det är omysigt så kan man surfa. Det var precis vad jag pysslade med. Jag letade hotell och saker att göra för mig och maken. Jag tror jag hittat både ort och hotell (inte fängelse, maken tycker jag är fin i håret nu).

Jag hann också söka lite på vad man kan göra där. Det finns massor av natur och vatten. Just vatten tycker maken mycket om.

Jag har hittat antik- och loppisställen. Jag har hittat god mat. Frågan är om man missar något. Just nu är planen att besöka Västervik. Har du koll på orten? Vet du om något man absolut måste göra? Hasselö går bort. Vi kommer efter de slutat att köra med färjorna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.