Månad: juli 2023

Tydligen har regnet gjort att det finns svamp i skogarna. Mamma var en höjdare på att plocka svamp. Jag har inte fått något av den talangen alls. Precis som jag inte fick några gröna fingrar så har jag inget sinne för att plocka svamp. Jag har inte försökt varje år men många gånger har jag försökt. Jag hittar aldrig något om jag är ensam. Inte ens en liten, liten en. Om man inte räknar flugsvamp, för det hittar jag.

Varje år kommer det tips på ur du hittar svamp i skogen. Inget av dessa tips har någonsin hjälpt mig. Inte heller att jag varit med mamma ute skogen. För det har jag varit massor av gånger. Jag har alltså plockat svamp, bara inte hittat den. Det gjorde mamma. Jag var nog inte det bästa sällskapet. Jag gnällde säkerligen ofta och mycket. Även när hon hittat svamp. För då var det massa kryp som man behövde undvika när man plockade svampen.

Idag är jag lite tåligare mot kryp. Nu hade det varit mysigt att gå ut i skogen med mamma. Som tur är så fick jag lite trädgårdstid med henne. Att hon fick veta att jag blev duktigare på att få blommor att överleva. Nu är jag ganska duktig. Jag lär mig fortfarande men det har hänt mycket.

Nu skulle jag vilja lära mig att hitta svamp. Helst av allt skulle jag vilja att det är mamma som lär mig. Det är inte möjligt. Det mamma får lära mig är att jag vet att det går, för mamma kunde. Jag kanske får fortsätta läsa om tipsen och se om det till slut gör mig till en svampexpert. Eller åtminstone lika bra på att hitta svamp som jag är som trädgårdsmästare.
Om någon vill så finns det tips här: https://www.expressen.se/leva-och-bo/hitta-kantareller-och-andra-matsvampar-i-skogen–expertens-basta-tips/

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det mest korrekta vore att skriva nöje och jobb. Jag jobbar kväll och helg för tillfället. Kommer göra så under ganska lång tid hoppas jag. Jag är hellre ledig på dagen och njuter av solen och göra roliga saker då, än att vara ledig på kvällen. Igår blev det vardagslyx igen. Vi gjorde pizza till lunch. Vilket blev lika gott som de andra gångerna. Maken gjorde sin älskade tonfiskpizza denna gången. Jag gjorde en Margerita. Det kommer bli pizza många gånger till i sommar. Ett gott nöje.

Ibland när man kör taxi så har man inga kunder. Om man då är i stan så kan man åka hem. Det gjorde jag igår. Jag satte mig på altanen och kollade in maken. Maken hade fixat riktiga spikremsor för att hålla fåglarna borta. Det fungerade med makens lilla hemmabygge, tills fåglarna kom på att det fanns andra bjälkar att sitta på. De nya spikremsorna skulle han sätta upp när jag jobbade. Vilket han också gjorde.

Det var då jag kom hem. Mycket vältajmat för jag fick en riktig show under tiden jag satt med ett glas dricka ute på altanen. Det var mycket varmt och skönt där ute. Maken njöt inte lika mycket som mig. Eller ska jag säga Kalle Anka. Det var den ena ramsan efter den andra. Jag tappade räkningen på alla gånger han dog, eller blev av med en kroppsdel. Inget var rätt. Det var för trångt under takfoten. Det var fågelbajs överallt. ÖVERALLT. Visste du att man kan dö om man får i sig fågelbajs?

Han fick spikar i ögonen. Han fick det i bakhuvudet. Han fick spikar överallt. Och varje gång svor han eller talade om hur mycket han dog. Flera fingrar behövde amputeras. Han behövde minst två plåster på olika fingrar. Han fick upp alla spikremsor trots att han dog så mycket. Han hann till och med att sitta en stund med mig i solen innan jag skulle till nästa kund.

Jag får nog ändra mig igen. Det var jobb och nöje. Jag hade väldigt mycket nöje när jag satt där och kollade in den arga Kalle-showen som var på arbetstid.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det är något som är väldigt viktigt för mig. Jag vill veta var saker och ting finns. Jag vill ha överblick och lätt kunna avgöra om det finns där eller ej. När då garderoben ser ut som hej kom och hjälp mig, då mår jag inte så bra.

Jag kan inte ens visa bild på alla kläder som ligger lite överallt. För det är så jobbigt för min strukturhjärna. Att det dessutom bara är mina kläder, gör det bara värre. Anledningen till utspridda kläder är trasiga lådor.

I vår garderob har vi soffa, bord och fåtölj utöver byrå, hyllor och klädställningar. Möblerna har nu fått vara byrå åt mina kläder. För jag har behövt laga två av lådorna i just byrån som är byrå. (Kanske att jag stoppat i för mycket i lådorna. Men det berättar jag inte för någon.)

Att maken har en låda av fem är heller inget jag berättar. Det jag berättar är att han har översta lådan eftersom han är längre än mig. (Inte för att jag har alla andra). Lagningen är att limma botten i bakstycket. Eftersom jag inte stoppat i för mycket i lådorna så är jag väl för våldsam så botten åker ur när jag drar ut lådorna. Oavsett så måste lådorna ligga i press innan jag får sätta tillbaka dessa. Gissa om jag hunnit bli tokig på kaoset av kläder OCH de två hålen i byrån. Jag vet inte vad jag tycker är värst, klädkaos eller hål?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag vet inte vad som är problemet? Jag borde nog börja föra statistik över mina resor. I alla fall de resorna som jag gör i Junis-uppdrag. Igår gjorde jag första hemresan på denna mandatperioden. Första hemresan blev försenad. Jag råkade också ut för en ny variant, att man inte fick någon information alls.

Alltså informationen är att jag har ett tåg som är överstruket. Strax innan stod det att jag skulle vara på spår 14. Och så försvann allt. Det var ingen information fram till 16.45. Eller nu är jag inte snäll mot SJ. Jag fick faktiskt ett sms 16.33 om att ingen information fanns och att jag skulle lyssna på utropen samt kolla deras hemsida. Och dessa gav heller ingen information. Men jag fick ett sms ändå, även om det var tjugo minuter efter jag borde suttit på ett rullande tåg.

Jag bestämmer mig för att kolla in alternativa resor genom att kolla appen och kontakta SJ. Jag får frågan från SJ, om jag vill boka om till tåget som ska gå 17.22? Vilket jag säger ja till OM, det fortfarande inte finns någon information om mitt tåg som skulle gått 16.11. Vilket inte fanns och då bokade jag om. Ännu en gång, jag ska vara snäll mot SJ, min biljett var ej ombokningsbar.

Glad är jag för att nu har jag fått en tid och ett spår. Vid 16.45 kommer information om att det första tåget har en preliminär avgångstid till 17.30. Ännu gladare att jag bokade om min resa. I minst en kvart. För då kommer förseningen på det tåget jag nu är bokad på. Då visar det sig att det varit spårfel sedan tre på morgonen i Gnesta. SJ har alltså vetat om i minst tretton timmar om att det är problem på sträckan jag ska åka. Ändå bokar de om min biljett. Helt meningslöst eftersom jag måste passera spårfelet, vilket tåg jag än sitter på.

Jag hade säkert kunnat hoppa på det första tåget som avgick 17.35. Men jag orkar inte och sätter mig på tåget som är det senare. Det avgår 17.43. Följaktligen ligger vi som ett pärlband efter varandra. Med några tåg emellan. För självklart har vi långsammare tåg som gör att vi inte kan köra i farten vi borde.

Jag kom hem. Jag är nöjd över att jag kom hem. Jag är också mycket nöjd över att restaurangvagn fanns på tåget. Jag är också mycket glad över att jag satt i lugn-vagn. För då ingår te. Det hann bli några koppar på resan. Jag brukar inte nyttja den förmånen när jag åker lugn. Det händer men aldrig flera koppar. Nästan precis två timmar försenad är inte hela världen. När man är trött och varit på kongress och i Almedalen så är det ett problem, men bara ett I-landsproblem.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag har en tio år gammal MacBook Pro som jag tyckte hade bra batteritid. Den höll ändå upp till åtta timmar om jag hade den att skriva på. Inget ansträngande men klarade ändå en hel mötesdag med handlingarna uppe på skärmen. Jag var mycket nöjd med det. Att ha ett videosamtal med någon så klarade den ändå en halv dag. Även det var jag väldigt glad över. Ingen orkar så långa digitala möten så den höll strömmen alltid ett helt möte.

Allt har ju batteritid idag. Även klockor, sedan har vi hörlurar, telefon och annat smått och gott. Alla mina grejer tycker jag har haft väldigt bra batteritid. Klockan fixar knappt två dygn utan laddning. Den är ändå fyra år gammal. Telefonen är ganska ny så kanske inte så intressant. Också den jag använder mest. Den har batteri fram till kvällen om jag inte behövt använda den för att navigera via karta. Då tar den slut fortare. Den används både för samtal, sms och surf. Ibland så sms:ar jag även från datorn. Vilket är bra om man sitter just i ett digitalt möte.

Jag tyckte jag var nöjd. Som jag berättat om tidigare så har jag ny dator. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag kom till kongress i torsdags och laddade den på hotellet innan fredagen. Hela fredagen hade jag datorn igång för handlingar. Ni vet hur det är. Den står mest och lyser för att kunna följa mötet. Vi använde även ett digitalt system för att sätta upp oss på talarlista, skriva förslag med mera. Den var igång i stort sett hela tiden.

Sedan hade vi förhandlingar hela lördagen. Datorn var igång även hela lördagen. Sedan var det fest på kvällen och inte så mycket dator tid på kvällen. Men det fortsatte på söndagen med förhandlingar på förmiddagen. Sedan var kongressen slut vid lunch och den fick vila lite för att jobba igen på eftermiddagen och kvällen. För även om kongressen är slut så är inte förbundsstyrelsens arbete slut. Vi ska fortsätta hela dagen idag. Innan jag får åka hem och pussa på maken.

Min batteritid börjar ta slut. Den kommer fyllas på med massor av pussar, långa kramar och bara få vara tillsammans. Men datorn. Den har massor av tid kvar. Jag lovar att det kommer att finnas i alla fall hälften kvar även efter dagens datoranvändande. Jag tycket jag hade det bra. Men när jag inte behövt ladda datorn en enda gång sedan i torsdagskväll och inte lär behöva det förrän senare i veckan, det är nog då jag ska tycka att jag har bra batteritid.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.