Månad: juli 2024

Igår skulle jag och minstingen ut och cykla. Vi tänkte ta en längre runda för han har semester. Vi bestämde att vi skulle bege oss kl 10.00. Vilket vi också gjorde. Maken stannade hemma för att vara Byggare Bob. Eller han har inte riktigt kommit dit, än så länge var det förberedelser för att kunna bli Byggare Bob.

När minstingen och jag har kommit precis utanför stadsgränsen så får jag punktering på bakdäcket. Vi hade inte jättetur eller så var det just tur. Vi var väldigt nära vår följebil. Som var hemma. Ett samtal till maken så kom han med en ny cykel. (Ja, hans cykel, inte en ny.) Det var tur att det blev i början på vår tur så hjälpen var snabb. Under tiden vi väntar så pyser det till och även framdäcket gav vika.

En kort stund senare så var vi på rull igen. Minstingen kom fram till att vi skulle kunnat cykla Tour de France. Vi bara står still en stund och en ny cykel uppenbarar sig från en skåpbil. Enligt google maps så skulle den uttänkta runda ta två timmar och femtio minuter. Av någon anledning kollade jag aldrig sträckan utan tänkte att vi kan nog cykla lite snabbare än det. Vårt mål var över två och en halv timma upp till tre timmar.

Med lite strul på vägen så var det kanske bra att jag inte kollade sträckan, för den var drygt fem och halv mil. Tiden blev 2 timmar och 10 minuter. Vi hade tänkt mer runt sju mil när vi startade. Men som sagt med lite strul samt en mördande motvind på sista halvan så var ingen av oss ledsen över att det var en och halv mil kortare än tänkt. Fäljebilen behövde bara rycka ut en gång och så tacksamt att den gjorde det.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det har varit lagom med regn och sol för att kantarellerna ska växa bra. De allra flesta har lagt ut på sociala medier att de plockat mängder med kantareller. Till och med jag kanske hade hittat några om jag bara gått ut i skogen.

Fast det är nog ändå tveksamt. Min historia är ju att jag klivit på du gula svamparna utan att se. Mamma däremot såg att jag skulle kliva på dem och stoppade mig.

I vår trädgård så visste jag att det inte skulle vara några gula blommor eller annat på platsen för vår svampskog. Vi har heller inga björkar i närheten, annars har jag många (MÅNGA) gånger trott att jag hitta kantisar när det i själva verket var gula björklöv.

Två gånger har jag lyckats skörda från mitt svampställe. Sista gången så hade dykt upp en annan svamp lite till höger om kantarellerna. Nu är frågan om det är en Karl-Johan-svamp? Om jag gör en bildsökning så kommer det som alternativ.

Har jag någon svampexpert bland alla mina läsare? Kanske det är någon som är bättre än min sökning och kan ge ett bra svar. Jag vill ha hatten lite mer nöjd neråt. Med det sagt så vet alla vid detta laget att jag inte är någon svampexpert. Ätexpert av svamp kan jag däremot vara, men det är en helt annan historia.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår blev det en portal. Inte en sådan jag hade tänkt men det behövdes en portal så då fick det bli en enkel som bara var att sätta ihop med lite skruv och sedan sättas i rabatten. Det är kaprifolen som behöver stödet. Den har växt över mitt trädgårdsskjul som jag har på baksidan. Den behövde mer att klättra i.

Om du någon gång försökt att ta bort ett klätterstöd för att sätta det på ett annat, så vet du att det inte är lätt. Jag försökte att snurra ut och slingra ur det genom stödet den hade. Grenar knäcktes och stödet satt fast i marken. Rötterna har växt runt alltihopa så till slut åkte bultsaxen och sekatören fram. Det klipptes både på stöd och på växt. Rötterna slets av när jag tillslut fick upp stödet.

Jag hoppas att tillräckligt med rötter har överlevt. Sedan att en kaprifol vill bli beskuren på tidig vår hoppas jag just denna inte vet om. För om den inte vet om det så kanske den ser till att växa lite nu innan hösten kommer och överlever vintern.

Om den inte överlever så får jag hitta någon annan klätterväxt att sätta där. Klematis verkar ju fungera bra för mig. Men det skulle vara kul med något som är där hela tiden och inte måste klippas varje vår. Men först ska jag se om kaprifolen lever på lånad tid eller ej.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

I förrgår skrev jag om en av mina nya dahlior som inte ser ut som jag förväntat mig. Den är mycket mer gul än vad jag trodde. När jag köpte den så var den mer aprikos och gul i botten. Nu är den ju nästan enbart gul men lite, lite aprikos finns längst in. Jag antar att det beror på att de är modifierade.

Som min Labyrinth förra året var underbart rosa med ljusgult i botten eller mer blandat men ändå mer rosa. I år är den mer gul. Alltså samma knöl från förra året som jag har förvarat under vintern och som nu blommar mer gult. Den är ljust gul med lite rosa strimmor. Det rosa syns mest innan den slagit ut.

Förra året var Labyrinth min favorit av alla mina dahlior. I år kanske jag ändrar mig. Penhill Watermelon var superfin. Den fick ju knippe så det är en ny knöl för i år. Den har en stackars knopp på en stackars stängel. Resten blåste ju sönder. Jag väntar med spänning på alla mina andra dahlior som inte slagit ut än. Café au lait är lika i färg och form som förra året. Vissa är nog svårare än andra i modifieringen. En del av charmen ändå.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår var det egen utflykt för mig. Ute på landet så var det fest med matstånd, underhållning och utställning. Veteranbilarna var roligast. Vet inte från vilket år Lamborghinin var men tydligen så klassades den också som veteran. Sötas var nog Morrisen och den röda var inte dålig den heller. En Peugeot 404 var det.

Förutom utflykten så hann jag med att sova i hängmattan och ha allmänt altanhäng. Frukost ute. Glass i skuggan med maken på eftermiddagen. Jag hann njuta av alla utslagna blommor med. Allt som allt en mycket bra dag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.