Kunde inte hålla mig med stjärnan

Den har fått komma upp där ute i portalen. Jag kunde inte hålla mig mer. Jag var tvungen att se hur det blev. Jag är så nöjd. Jag vet inte hur ofta jag kommer få byta batteri i den men det är så det får bli. Jag tycker den är fin även när det är ljust ute.

Stjärnan på plats i portalen.

Jag vet inte om jag ska försöka dölja batteripacken eller inte. Jag får känna efter. Den största frågan är om den är jul eller ej? Jag och maken har helt olika uppfattningar om saken. Jag lutar åt att den faktiskt skulle kunna vara fin året runt. Maken är lutar inte, han helt fullkomligt ratar tanken vid att den skulle hänga mer än över advent och jul. Vad tycker du?

Underbar tycker jag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

En sak i planeringen

I år har vi en portal i trädgården. Där som klätterhortensian ska klättra upp. Det hörnet av trädgården är väldigt mörkt. Det är under en stor ek så gatubelysningen är framför och efter, vilket lämnar en mörk plats. Vi har dessutom ett mörkgrått hus vilket gör det ytterligare mörkare. Jag har hittat den perfekta belysningen.

Den nya stjärnan till portalen.

Jag var tvungen att sätta ihop den för att se hur det blev. Den lyser inte så strakt men jag tror att det kommer bli perfekt där i portalen. På bilden är det i vår källare, för jag råkade ha en krok i taket där. Den går dessutom på batteri som har timer-funktion. Med tanke på att vi inte har någon el mitt i gräsmattan så passar ju det perfekt. Längtar tills den får flytta ut.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Bästa tiden är snart här

Denna tiden innan är den bästa. Då när man snart ska börja och fortfarande planerar. Alla julklappar är klara. Nu är det pyntet som ska göras. Men planeringen är nästan lika roligt som att pyntet är uppe. Och det är där jag är, vid planeringen. MEN snart, snart så får pyntet komma fram, vilket är härligt.

Igår kom dessutom adventskalendern……rarna. Ja, i år blev det två kalendrar. Förra året blev det en lakritskalender. En mycket god sådan. I år bestämde jag mig för en chokladkalender. Jag menar då inte en med olika figurer med likadan choklad i varje lucka och en tomte i sista. Nej, jag menar en riktig men handgjorda praliner. Jag längtar att öppna första luckan.

Nu var det ju det där med två stycken. Vad passar bättre än choklad och te? Jag har skaffat en te-kalender. Man kan tycka att det är överdrivet MEN till mitt försvar, jag behövde te. Det blev faktiskt billigare att köpa en kalender än köpa det jag tänkt. Plus att det är spännande att se vad som döljer sig bakom luckorna. Det är enbart fyra luckor, vilket är bättre vad gäller te tycker jag.

Min tekalender.

Jag hoppas alla kan få känna glädje tiden som är nu och som kommer.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

En sorgens dag

Jag satt inte på någon valvaka. Jag vaknade upp till eländet igår. Det blev en sorgens dag att när det var klart. Trump är president i 4 år.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fordel-for-trump-spand-vantan-pa-avgorandet

Screenshot från svt.se

Jag var förberedd på att det var han som skulle vinna. Ändå mår jag dåligt över att han gjorde det. Men som maken så klokt påpekade, Nu är det sista gången han kan vara president. Tack och lov.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Ny matta

Vi har tidigare haft en bomullsmatta i vardagsrummet. Den var stor och bra med en nackdel. Den var just i bomull och följde med när man flyttad något på den. Den korvade sig under fåtöljernas fötter. Den var svår att dammsuga för den följde med munstycket. Därför åkte den ut för några månader sedan.

Att inte ha någon matta alls är nästan värre än en korvande matta. För alla fåtöljer åker bara omkring. Utan att man ens rör den. Därför var jag tvungen att leta upp en ny matta. En som är tillräckligt stor, enkel att dammsuga och stabil för alla möbler. Igår kom den på plats. Vi är båda mycket nöjda. Jag hoppas framtidens gäster också blir det.

Vår nya matta på plats.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Stormen som var

När vi var bortresta i helgen så var det storm. Både där vi var och här hemma. Vi visste att det skulle blåsa mycket. Maken frågade i bilen när vi åkte om det fanns något på altanen eller trädgården som kunde blås bort. Det var varning för att saker kunde blåsa bort så man skulle säkra lösa saker. Mitt svar till maken var att det fanns inget som kunde blåsa bort.

Om något skulle hända så är det att en av de uppstammade ormhasslarna skulle kunna knäckas, la jag till. Då svarade han snabbt: eller att carport-taket kommer att lyfta. Vad ska man säga, ibland tar han i. Jag gav honom till svar att om det lyfter så kommer all sjösten ha blåst bort före.

När vi kom hem så fanns faktiskt tecken på att det varit storm hemma. Efter carport-taket så sa han att kanske grillen blåser iväg. Vår grill väger en hel del. Den står på hjul men det är ändå inte helt lätt att flytta den när man faktiskt vill det. Att den skulle blås bort känns inte så troligt. Värmeskyddsmattorna däremot väger inte så mycket. Vilket syntes när vi kommit hem.

Mattorna hade flygit iväg om inte krillen stått på dem.

Thujorna visar däremot väldigt tydligt tecken på stark blåst. Vi har aldrig haft så mycket brunt på en och samma gång i en hög på altanen. Men det är naturens sätt att få bort allt visset så jag kan inte klaga. Utöver det så är det några lampor som glidit ner men annars är både tak och sjösten kvar efter blåsten.

Thujorna har nog inget mer visset kvar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

En ny tradition

Förra året så bestämde min syster och jag att vi skulle starta en tradition. Att gå på Halloween på Liseberg varje år. Dock så ville vi ha med några fler i vår tradition. Förra året var vi tre personer. Detta året så blev det som vi ville. Vi var sex personer. Alla syskon med respektive. Det enda som kunde varit bättre var antalet människor på Liseberg samt volymen när vi åt maten.

Helgen var mycket härlig och traditionen är nu en tradition. Vädret var perfekt, från storm på fredag till nästan ingen vind alls på lördagen. Även lite sol på dagen. skräckhusen var bra och turen var med i spel. Maten var god och sällskapet strålande.

Nu laddar jag för en lika bra måndag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Att stanna upp

Det har varit Allhelgonahelgen denna helg. Helgen då vi ska stanna upp och tänka på döden och dem som har lämnat jorden. Jag stannar ofta upp och tänker på just döden efter mamma lämnat sin sekund vidare till nästa generation.

Jag tänker på mamma varje dag. På det ena eller andra sättet. I helgen har vi pratat mycket om våra olika minnen av mamma. Både stärkande och roliga minnen. Lite av hennes dåliga sidor har kommit upp också. Precis som om mamma varit med oss. Vi är en familj av retstickor.

Kanske det är vårt största sätt att visa kärlek? Vi säger mycket fina saker med men retstickan är precis runt hörnet. Precis så som mamma älskade att det var. Hon kunde sitta tyst i sin fåtölj eller vid matsalsbordet och bara njuta när vi alla andra höll på att trätas med varandra. Precis så har helgen varit, så som mamma älskade.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Den fick godkänt

Igår var det mer äventyr. Vi hade promenader, lunch ute och allmänt mys med familjen. Vi har alla kommit fram till att vi är en bra familj som värnar om varandra men med lite retsticka i bakgrunden (läs hela tiden).

Pricken över i var att glasstårtan fick godkänt. Kan nog påstå att det var mycket mer än godkänt. Den var anledning till min färdkost i förrgår. Vi skulle hämta en glasstårta till vår träff. Man kan inte åka till en gelatobutik med mycket god gelato utan att köpa en att avnjuta direkt.

Då vi kom med frysväska och isklampar som tinade lite hela tiden så stannar man inte och äter på plats. Man tar med sig tårta och äta nu-glass och åker direkt. Jag kan tipsa om att du kan åka väldigt långt utan att något smälter, så åk förbi Buon och köp gelato vet jag. Vår tårta var hasselnöt och päron med mörk choklad över och en tunn botten som jag inte vet vad det var.

Vår mycket goad gelato-tårta. Det ljusa är päronglass.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Färdkost

Igår var maken och jag på utflykt. Vi försöker göra saker som får oss att må bra. (Läs maken försöker att få mig att må bra.) Maken tycker om äventyr. Igår blev det utflykt.

Äventyr innebär alltid mat. Så även denna gången. Jag uppskattar också efterrätt. Lite mer än maken. (Läs MYCKET). Om VI ska må bra så behövs också desserten.

Jag fick glass att ta med. Om glassen är god så kan man faktiskt välja en halvliter istället för tre kulor. Det vet jag att det går bra. För det valde jag.

Hasselnöt och zabaione

Jag är dessutom mycket nöjd med mitt val. precis lagom för att äta som färdkost när utflykten fortsatte i bil. Jag tänker inte avslöja att den tog slut innan bilresan var slut. Till mitt försvar så bor vi en bra bit ifrån glasstället. För att ingen ska misstolka så körde jag inte bilen. Jag åt glass istället.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.