Disträ eller glömsk

Tycker du att det är någon skillnad på att vara disträ och glömsk? I vår familj så är maken disträ och jag är glömsk. Inte världens bästa kombination.

Jag kan berätta en sak för maken och dagen efter så är det helt borta. Eller ännu värre, en timma efter. Ett bra exempel är när fåtöljen flyttade upp. Innan den kom dit så flyttade jag mattan. Ståbordet som stod i hörnet gjorde att mattan var närmre toalettdörren. Då gick dörren i mattan.

Det har gått bra i flera år. Men nu när det skulle ändras så passade jag på att flytta mattan så dörren går att öppna fritt. Detta säger jag till maken när jag gjort det. Han svarar vad bra. Men antagligen hörde han inte alls vad jag sa. Han var i sina egna tankar.

Sedan går det ett antal dagar och han öppnar dörren, för tjugonde gången efter att mattan är flyttad, och inser att det inte är någon matta där längre. Han fattar ingenting och har inget minne av att något sådant har skett, sagts eller gjorts.

Jag däremot glömmer en massa saker. Vilket inte är konstigt då hjärnan aldrig får vila på riktigt. Men det var inte saken nu, utan det var att jag glömmer. Den stora skillnaden mellan mig och maken är att jag vet att jag glömt något.

Så om maken säger att vi sagt eller bestämt något som jag absolut inte har något minne av så vet jag ändå att det sagts eller bestämts. Jag vet att jag glömt medan maken inte vet att han glömt. För han har antagligen aldrig uppfattat det som sagts. Han är disträ och jag är glömsk och inte hjälper vi varandra på något sätt.

Dagens ord: Hjälp. Vi behöver hjälp!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Sommardag fast höst

Igår var en riktig sommardag. Maken och jag njöt varje sekund. Vi började i solen på baksidan. Varmt och skönt i solen. Dessutom väldigt mysigt med all växtlighet som är där nu.

När vi flyttade in fanns det två rododendron samt häck istället för staket. Det var gräsmatta överallt och plank runt husets knutar. Nu har vi stenlagt en del där vi kan sitta. Grind mot gatan. Staket istället för häck. Planken är borta. På ena sidan har vi vintergrön thuja. På andra sidan en öppning till huset mot vår carport och förråd.

Det är så stor skillnad. Om man då också lägger till alla växter som är planterade så går inget att känna igen. Det satt vi och pratade om i solen. Hur mycket vi har gjort genom åren vi bott här. Jag passade också på att plocka alla aroniabären. Den är mycket fin nu på hösten. Bladen blir eldröda nästan.

Bärfri aroniabuske.

Sedan fortsatte vi att följa solen runt huset. Vi tog tillvara på varje solstråle som var igår. Vi gick inte in förrän solen inte längre kunde ge oss någon värme för den var så långt ner att den inte kom fram till vår altan.

En sista sommardag på hösten? Jag hoppas på fler. Igår var hur som helst en fantastisk dag som jag är glad att jag fick dela med min make.

Dagens ord: Tillsammans. Vi är tillsammans, jag och maken.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Man behöver inte göra som alla andra

Man behöver heller inte vara lika för att komma bra överens. Olika kan vara bra komplement. Igår satt maken och jag ute på altanen och lyssnade på flyttfåglarna. Vi hade det supermysigt.

Solen sken på oss till den grad att jag hade solglasögon. Jag är ju också lite frusen så förutom långärmat och långbyxor hade jag min härliga dunväst på mig. Solen värmde fortfarande gott.

Jag i so

Maken däremot är inte den frusna typen. Men igår fick han för sig att ta på en fleecetröja och en vindtät fleecejacka. Inte nog med det, han tog på sig mössa med. Ja, det är väl tur att vi alla är olika. För jag valde långbyxor och ingen mössa. Han tog SHORTS och mössa.

Maken i solen.

Han tyckte det var perfekt och jag kan inte vara den som säger att han är knäpp. Jag hade frusit ihjäl och varit knäpp om jag gjorde så. Han däremot var nöjd och då var jag det med.

Dagens ord: Härlig. Jag är härligt knäpp.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Som min bror sa: stolt som en tupp

Min bror sa det för min och minstingens prestation. Jag säger det för äldsta sonens prestation. Prestationerna är helt olika men på precis samma nivå av styrka att göra det. Jag är stolt som en tupp.

Äldsta sonen läser bibeln. Han har börjat fundera på om han ska bli kristen på riktigt. Han kollar olika kyrkor och läror. Jag har varit med honom i olika kyrkor. Han har läst och studerat mycket ensam. Allt detta precis som det är normalt.

Han och jag har gått till en frikyrka som har bibelstudier. En kyrka som han känner en som redan gick dit. Jag var med, den han kände var med. Två gånger gjorde vi det. Han tror inte att det är kyrkan för honom. Vilket han uttryckte för gruppen. Alla var väldigt välkomnande och sa att det är upp till honom men han är alltid välkommen.

Andra gången vi var så ville han jag skulle känna av gruppen vad de tyckte om alla hans frågor. Vilket var lätt. De uppskattade att han ställde frågor. De sa det rent ut till honom efteråt. Gruppen fick också veta att jag var med för att han är autistisk. För att han inte alltid vet vad som förväntas.

Nu kommer vi till det extraordinära, i tisdags så gick han ensam på bibelstudierna. Då efter att han inte varit på tre gånger för han har mått dåligt. Dessutom  var inte heller den han kände innan med i tisdags. Han var helt själv med den gruppen han bara träffat två gånger. Jag är så glad att han fixar saker så bra utan hjälp.

Visst han fick lite hjälp innan men det är mycket som kan ändras som inte går att förutspå eller få reda på efter två gånger. Att då gå ensam är nära nog att inte fått någon hjälp alls.

Igår kom han hit efter jobbet och berättade att han åkte i tisdags. Igen hade han fått välkomnandet med att de uppskattade att han kom. Jag tror han själv kände sig någorlunda nöjd över att han gjort det. Men han är aldrig helt nöjd. Vilket beror på att han inte vet hur andra uppfattat det.

Dagens ord: tupp. Stolt som en tupp är vad jag är.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Att hålla liv i maken

Ibland så tänker jag ett steg längre än vad som behövs. Mest gör jag det för att jag inte önskar livet ur maken. Även om han har vant sig vid att det är både det ena och det andra som han inte kan styra över, fast han helst vill.

Därför är det bra om jag tänker en gång extra. Det innebär att jag tänker för mig själv och inte inkluderar maken. Det han inte vet kan han inte dö av.

Jag har ju lagt ut min stora fåtölj till salu, för att få plats med gungstolen på vintern. Den har inte blivit såld. Vilket inte gör mig något, för jag älskar min stora fåtölj. Men problemet kvarstod ju med att gungstolen inte får plats.

Därför la jag ut soffgruppen i garderoben också. En nätt liten soffa och fåtölj från gissningsvis 50-, 60-tal. Den blev såld ganska omgående. Detta visste maken. Han vet också att den hämtas på söndag.

Soffan som är såld.
Fåtöljen som är såld.

Det han inte visste var att jag nu ville ha upp min stora fåtölj till andra våningen. Igår fick han reda på det när jag och minstingen bar upp den. Jag hade förberett på dagen men lurade maken att det var förberedelser inför att soffan skulle hämtas.

För om han fått veta att fåtöljen, den STORA, skulle upp så hade han dött. När han fått livet tillbaka så hade han grubblat på allt som kan gå fel och kan döda oss. Nu hann han varken dö eller oroa sig. Jag får behålla min fåtölj. Vi har mer plats i garderoben. Från och med söndag har vi mer plats i mitt kontor, där soffa och fåtölj nu står med bäddsoffa, skrivbord, soffbord OCH gungstol.

Min älskade fåtölj på plats i garderoben.

Dagens ord: innovation. Jag är innovativ.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Ett perfekt hål

Men mindre perfekt var platsen i hinken. Jag var väldigt optimistisk tydligen. Jag tänkte att bägge mina vattenväxter skulle få plats i den där hinken. Hinken till det hålet som passade perfekt runt hinken.

Det perfekta hålet.

Hinken var alltså för liten. Eller så var växterna för stora om roten. Jag upptäckte problemet fort. Jag fick helt enkelt ta fram en hink till. Den fick inte plats i hålet men väl i tältet. Om man bygger på höjden finns mycket plats kvar.

Den mindre perfekta växten i hinken på

Om växterna kommer överleva återstår att se. Näckrosen vill gärna ha nollgradigt. Det är fem grader i tältet. Orkidén har jag ingen aning om. Det kan vara så att den hellre hade velat bo i huset under vintern. Den har dessutom nya skott som kommer. Jag vill gärna att den överlever.

Ser du skottet? Längst bak mot det svarta som är krukan.

Nästa är att tömma vattenpölen, regntunnan och ta hand om hängmattan. Ja, förutom dahlian och träden som ska in, alltid är det något som hon sa. Men jag börjar ändå se ett slut.

Dagens ord: slut. Jag är inte slut.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Lite till, bara lite till

Nu är det ganska nära ändå. Om inte annat så är några saker till gjorda. Igår försvann en massa dahlior från altanen. Det kändes himla bra. Och med den nya hyllan i förrådet så står dessutom inga i vägen.

En som inte hamnade i förrådet är den som inte riktigt blommat än. Den är dock på gång så jag hoppas den hinner slå ut helt innan den måste ställas in.

Nära nu för Café au lait twist.

Lite björnbär fick jag plockat också. Det är fortfarande mängder med omogna bär på. Det ska vara gynnsamt väder hela veckan så fler kommer hinna mogna. Vet dock inte hur många.

Dagens ord: Mogen. Jag är mogen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Kommer jag bli klar?

Jag tar lite i taget. Igår försvann en av fontänerna samt parasollerna. Den stora frågan är om jag kommer bli klar? Det ska in i förrådet också.

Just nu ligger parasollerna på släpkärran under carporten. Den har skräp på sig och borde fyllas för att köra till tippen. Där ligger de i väntan på att flyttas in i förrådet.

Där ligger också själva fontändelen. Ska också in i förrådet.

Resten av fontänen, som är kopparkitteln och ställningen, ligger under planteringsbordet. De kan vara ute hela vintern. Kitteln ligger uppochner så inget vatten kan frysa och spräcka den.

Hängmattan behöver fortfarande åtgärd. Även den andra fontänen behöver tömmas och blommorna där i flyttas till tältet. Avocadoträden ska flyttas in. Dahliorna som ska klippas ner och flytta in i förrådet.

Jag hoppas att jag hinner allt innan det är dags att börja gå upp julsakerna. Skönt att få upp ljusslingor och annat ute innan snön kommer. Om jag varit klar med det andra hade jag börjat redan nu. Man måste ju faktiskt inte tända slingorna förrän det är rätt tid.

Vad är rätt tid då? Jag har sett två julfilmer i helgen. Jag längtar och så fort mina nyinköpta snögubbar kommer hem så kommer jag börja sätta upp snölandskapet i källaren. Oavsett om jag är klar med all höst ute eller ej.

Dagens ord: Längta. Jag längtar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Murgrönan

Tänk när den går runt hela portalen. Dessutom vintergrön, jag är så himla nöjd. Nöjd att den överlevde. Nöjd att jag satte den längst ner. Nöjd att den redan täcker mer än hälften.

Den andra portalen kommer ta många år innan den är täckt. Den har klätterhortensia på bägge sidorna. Den växer långsamt men när den är klar kommer det bli så fint. Även om den inte är vintergrön.

Dagens ord: nöjd. Jag är nöjd.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Prognoserna är just det

Igår skrev jag att det skulle bli minus. Tro sjutton att det nu blev ändrat. Antagligen på grund av stormen Amy som härjar. Den ska härja som värst idag. Igår ökade det från gul varning till orange varning. Vi är på kanten av varningarna så jag tror vi ska överleva.

Jag hoppas också tältet ska överleva. Det blev fullt igår. Perfekt väder för det. Ingen blåst, sol och kanske 12 grader. Men som sagt idag ska tältet få visa vad det går för i blåsten.

Jag valde rätt tält. Det stora, alla växter får plats. Även om jag glömde att ställa in en. Den står med dahliorna så därför glömdes den bort. Det är chokladblomman. Jag hoppas den överlever i mörkret med dahliorna i vinter. Det har gått innan så borde gå igen.

Det finns ett hål bakom palmen. Annars är det fullt.

För att ta ut palmen för att ställa in chokladblomman i det lilla hålet innanför är inte ett alternativ. Palmen var nog tyngst av allt som lyftes igår. Jag vet annars ett ställe som säljer nya blommor.

Dagens ord: Struktur. Jag är duktig på struktur.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.