Minstingen lagar mat varje tisdag. En deal i steget innan han flyttar hemifrån. Igår var det diskussioner kring hur mycket pasta som skulle kokas till de stuvade makaroner. Jag svarar att det bör vara ca 7 deciliter. Och en dryg liter stuvning. Självklart så görs de i olika steg. Inget annat är ett alternativ. Det är vi väldigt överens om i vår familj.
Maken är inte närvarande när vi diskuterar till en början. När han kommer in i samtalet så börjar han med att säga till minstingen att han inte behöver göra så mycket. Det blir så mycket jobb för honom. Det räcker om han gör till oss nu till middag och en matlåda till honom imorgon. I nästa andetag så säger han det räcker med en liter makaroner.
Minstingen fnissar och säger men mamma säger 7 deciliter. Sedan visar han i en glasburk hur mycket det är med de olika måtten. Maken skrattar rakt ut och säger att 7 dl räcker ingenstans. Mintingen och jag börjar skratta och frågar hur han ska ha det. Ska han laga mycket mat eller ska han laga lite mat. Maken frågar vad vi menar. Du säger att han inte ska laga så mycket mat för att det blir jobbigt. Sedan säger du att 7 deciliter inte räcker.
Vi enas om att makens uttalanden inte går ihop. Laga inte så mycket-det blir för jobbigt mot det där räcker inte. Men maken är ihärdig och till slut så blir det något mitt emellan. Det är lyxigt att få maten lagad av sonen en gång i veckan. Med äldsta sonen så blev den mesta av matlagningen över telefon. Hur ska jag göra med detta-frågorna som alltid är. Nu har inte minstingen så många sådana frågor kvar men han är ju också äldre nu än vad hans bror var när han flyttade hemifrån.
Snart så bor inte minstingen hemma heller längre. Det är mysigt så länge det varar. Och vi får se hur länge det gör det.
Ta hand om dig. Idag ska vi äta stuvade makaroner och falukorv till lunch i vårt hushåll. Vi hörs imorgon.