En ut av biverkningarna från Tamoxifenen, Djävulens påfund, är smakförändringar. Jag har nästan inga biverkningar kvar längre. Den svåraste är kvar, sömnen, tyvärr. Sedan har jag också smakförändringarna kvar. Jag tycker inte om samma saker som jag gjorde innan. Vilket är ett problem, inget stort men ett problem.
Jag är godissugen. Innan så kunde jag ta en godis eller två och sedan var jag nöjd. Det kunde vara en chokladbit till en kopp te eller bara en seg råtta. Vad som helst men inte alltid så mycket. Ibland så hade jag världens godisätardag. Jag kunde äta så mycket att jag mådde dåligt. Det var väldigt sällan så jag hade inget problem med det.
Jag var den som köpte hem godis och åt lite och maken tog resten. Inte riktigt men merparten av godiset som köptes av mig hamnade nog i makens mage så småningom. Det är fortfarande jag som köper hem godiset. Kanske mer än någonsin eftersom inget godis är gott längre. Inte det jag tyckte om innan i alla fall.
Jag har prövat mig fram på det mesta. Jag tycker mer om bakade saker nu för tiden. Jag har aldrig varit förtjust i fika. Eller jag har ätit det men väldigt måttligt. Nu äter jag fika som alla andra skulle jag påstå. Oftare än innan men inte för ofta. Med tanke på mängden jag åt innan så har det ökat rejält. Kanske också därför jag tycker om att baka nu. För att jag ska kunna fika på sådant som är gott. Jag är fortfarande inte vän med all fika. Jag är ganska petig.
Problemet är att godissuget inte försvinner av kakor och bullar. Eller glass och chips. Godissuget försvinner bara av godis. Vissa dagar i månaden så är godissuget också väldigt stort. Två gånger i månaden gissar jag på. Antagligen påverkat av menscykeln. Mens kommer jag har ett antal år till (om jag har otur) så godissuget måste lösa sig.
Jag har hittat lakrits. Jag tyckte om det innan också men nu tycker jag att viss lakrits är fantastiskt god. Tyvärr så stillas inte alltid godissuget av lakrits. Ibland vill jag bara ha sega söta godisbitar och inga duger. Desto mer lakrits går det ner i mig för att det lättar i alla fall lite på suget.
Jag provar nu massor av olika lakrits. I glass, i bakverk och i olika godis. Ren lakrits salt och söt. Smaksatt med hallon eller annat. Inkapslad i choklad. I chokladkakor. Allt med lakrits provar jag. Jag har nu hittat några stora favoriter. En är Svart af Hälsingborg. Tyvärr har jag bara hittat den på Matsmart.se. Med tyvärr menar jag att när den är slut där så kommer jag ha svårt att få tag på den igen. Sedan är ju Matsmart väldigt bra att handla ifrån för att det är bättre för miljön att äta upp sådant med kort datum än att slänga.
Som tur är så finns Haupt Lakrits att få tag i butik här. Finns ju också webbshop lakrits.se. Nästa all lakrits därifrån tycker jag är god. Sedan har de också fina burkar som man använder till kryddor eller annat efteråt. Kärlek är god. Det finns en ny nu som jag tycker låter spännande. The Vampire Kiss med smak av sura körsbär och tonkaböna. Surt fungerar ibland bra. Tillsammans med lakrits kanske det är en fullträff.
På något sätt så behöver godissuget att lösa sig. Jag vet bara inte hur, än. Under tiden så äter jag chips, massa lakrits i alla dess former, kakor, bullar, glass, efterrätter och annat jag kan komma på.
Har du tips på gott godis så får du gärna ge mig dem. Kanske att det finns något där ute som jag inte provat. För det verkar också vara så att allt som jag tillslut hittar och tycker är väldigt gott, det utgår. Som chipsen från Gårdschips med gräddfil och lök är tydligen inte så populära här. Den finns inte längre på vår ort. Jag har två gånger fått butiken till att ta in åt mig, men jag handlar för lite. Även om det är flera chipspåsar i veckan. Brynt smör och dill, den finns kvar. Oätlig men den finns. Jag gillar också saltlakritsen som du kan baka med eller använda hur du vill från Haupt Lakrits. Den har utgått. Inte bara från min butik utan helt och hållet.
Det är inget synd om mig. Jag har inga synrubbningar längre. Jag har inte kramper i benen längre. Jag har inga blodtrycksfall så fort jag gått en meter. Mina vanliga blodtrycksfall av mitt låga blodtryck finns kvar. Men som innan jag började med Djävulens påfund. I stort sett alla mina biverkningar är borta. Det är sömnen som är ett stort problem och så smaken som är ett litet i-landsproblem. Jag lever och det är det viktiga.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.