Jag tycker om att laga mat. Även om maken är den som gör det mest, så tycker jag om det. Väldigt mycket i vårt nya kök. Som vi inte kan säga är så nytt längre. Men det är en fröjd att ha den bänkhöjden. Låder som går att dra ut och, ja, jag kan fortsätta i evighet. Vi har ett fantastiskt kök.
Jag tycker också om att baka. Det gör jag ensam. Maken har inte bakat något ännu. Det kan komma, men som sagt, än så länge är jag ensam om bakandet. Matlagningen har vi gemensamt, bakningen skiljer oss åt.
Något annat som skiljer oss åt är att jag väldigt gärna har hög musik på när jag är i köket. Vi har bra högtalare som kan ge musikupplevelse till grannarna när jag spelar. Maken gillar musik med. Han kan också spela väldigt högt men mer när han är på partyhumör än matlagningshumör.
Jag har under julhelgen både bakat och lagat mat. Första gången fick jag reda på av maken (när han kom hem) att jag spelat så högt att nötknäpparen nästan trillat i golvet. Den sitter på en av högtalarna. Eftersom vi aldrig annars har något på högtalarna så tänkte jag inte på det.
När maken är hemma så spelar jag inte så högt för hans välbefinnandes skull. Han brukar säga att jag gärna får spela högt när jag har sänkt så man kan höra varandra när man står bredvid. Det gör jag inte. Jag sänker och spelar så man hör musik men inte känner den i kroppen.
Den gången när nötknäpparen höll på att dö, kan man ju tycka att jag borde lärt mig. Det gjorde jag inte. Nästa gång jag var ensam i köket, så var maken borta lite längre eller så hade jag musiken högre på volym. Oavsett problemet så har mitt missöde gjort att nötknäpparen har fått sätta livet till genom att flyga i golvet av basen i högtalaren.
Dock hann maken hem att rädda livet på den andra figuren som stod på den andra högtalaren innan den for i golvet. Räddningen var inte bara maken utan även att den stod mitt på istället för satt på kanten. Men det vara bara millimeter kvar innan den också höll på att falla över stupet.
Jag ska försöka rädda nötknäpparen men jag vet inte om det går. Jag hoppas fortfarande att jag kan utföra ett mirakel och ge honom livet tillbaka. Både knäleder och höftleder behöver omfattande operationer. Förutom ryggraden så är det de två svåraste att genomföra och kunna få ett bra liv efteråt. Du får gärna hålla tummarna för mig och vår nötknäppare.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.