Att det ska ta så lång tid?

Ibland så tar det ett tag innan man lär sig. (Uppenbarligen.) Jag tycker alltid att jag har varit duktig på att våga prova nya saker. Hyfsat duktig på att lära mig saker. Språk kan jag men det kräver mycket övning, vilket mitt tålamod inte alltid orkar. Matte har jag lättare för. Jag tycker att jag klarar och klarat mig ganska bra.

Meeeeeen, ibland så tar det lite tid innan man lär sig. Eller lång tid innan man lär sig. Eller hittar lösningar. Jag är frysen av mig. Jag har alltid varit frysen av mig. Även om jag badade ute varje år innan 1 maj när jag var liten så spelar det ingen roll. Jag var lika frusen då som nu. Jag var också lika envis då som nu. Den enda skillnaden är att jag inte bryr mig om andra på samma sätt då som nu.

Då hade jag en kompis som tyckte vi skulle bada och det är klart vi skulle. Hon är inte frusen och har aldrig varit. Jag vet inte om hon badar före 1 maj ännu för vi har ingen kontakt idag. Jag skulle dock gissa att hon är lika galen nu som då. Då var vi de lite galna som badade innan isen riktigt hade släppt ibland. Idag skulle jag aldrig utsätta mig för det. Idag vet jag att det finns inget värde i det.

Det som det finns värde i är att inte frysa. Att ha det varmt när man kan ha det varmt. Jag älskar vinter och klä på mig mycket saker. Det är dock inte helt lätt att hitta långa termobyxor. Eller ännu svårare en overall. Det skulle vara det absolut bästa. Där inget kan komma in i gliporna. Lycka till att hitta det, till nästa två meter kvinna som inte ska vara stort som ett tält. Eller det räcker inte, stort som ett hus.

I julklapp fick jag mamelucker. Efter tips från en kollega. Om man vill ha kjol när det är kallt ute så ha mamelucker i ull. Nu när jag fått det och använt dessa så förstår jag inte att det kunde ta så lång tid för mig att hitta det som hjälper en frusen själ? Som sagt jag är villig att prova mycket. Jag vågar och kasta mig ut utan att veta vad som ska ske. Jag har till och med varit så galen så jag badat innan isen släppt helt. Och ändå så har det tagit så lång tid. Hur?

Om du är frusen, prova mamelucker. Om du då ska gå bort och gå till vänner som du inte träffat under hela pandemin, då rekommenderar jag att ha mamelucker och sedan en termokjol. Det gjorde jag igår. Använde båda för att vi faktiskt skulle till vänner som vi inte sett under hela pandemin.

Nu får man lära sig att leva i en pandemi. Mindre sällskap. Försöka hålla avstånd. Inte kramas. För att inte träffas är inte heller bra. Människan är ett flockdjur. Vi behöver sällskap. Annars mår vi dåligt. Jag tror i och för sig inte att mameluckerna hjälper mot virus. Jag tycker ändå du ska ha det när du träffar vänner. För det är bra mot kylan i dessa tider.

Ta hand om dig Vi hörs imorgon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *