I vägen för tvätten

Igår behövdes det verkligen tvättas. Jag ligger efter på den punkten som alla andra. Men igår behövde vi nya handdukar. Dumt att byta ut mot andra smutsiga.

Det största problemet var ju att några nötknäppare hade tagit över tvättstugan. Det insåg jag smärtsamt när jag skulle ta hand om handdukarna. Följande hände:

Jag tog upp alla tomma kartonger till övrigt julpynt och jag ställde in Nötknäpparna där de tomma kartongerna stod. Nu är hela matbordet istället belamrat med tomkartonger. Vilket jag snart kommer inse är ett problem vid frukost och alla andra måltider som ska ätas idag.

Men jag löste problemet med tvätten. Det blev till och med lakan tvättade. Jag är nöjd med gårdagens insats. Två tvättmaskiner körda samt flytt av kartonger och nötknäppare.

Nu får vi se hur många dagar som vi äter med tallriken i knät? För orken lär inte finnas för att fylla alla tomma kartonger idag. Målet är minst en. Då är det bara 10-15 dagars måltider i knät.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Att packa utan minne

Det är inte en lätt nöt att knäcka. Fast det borde vara det. För det första, mitt minne borde fungera. Om jag bara sov. För det andra, det är nötknäpparna som ska packas. De borde kunna knäcka nötter bra.

Det sista var roligt men det första är tyvärr inte lika roligt. Igår försökte jag packa in nötknäppare i förrådet. Det gick inte alls. Nu står två st i ett skåp men inte i sina kartonger och sex stycken är i sin kartonger men inte i något skåp. De står bara på bänken i tvättstugan.

Det var det som blev gjort igår innan jag gav upp. Idag är träningsdag så jag vet att det ska jag prioritera. Vad jag fixar efter det vet jag inte. Kanske jag får ner två nötknäppare i kartonger? Var de ska vara sedan vet jag inte. Maken kommer antagligen få rädda nötisarna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Millenium

Jag och maken har börjat titta på lite äldre saker. Under julledigheten så såg vi bland annat Snuten i Hollywood. Det är lite nostalgiskt men också spännande för vissa saker har man helt glömt.

Sedan finns det historier man helt har glömt och blir förfärad över. Det vi ser nu är Millennium-trilogien. Den som Stieg Larsson skrivit böckerna till. Både maken och jag har läst böckerna och sett filmerna. Ändå kommer vi ihåg ytterst lite.

Det är fantastiska skådespelarprestationer i filmerna. Jag förstår inte hur man kan spela sådant äckel som Peter Andersson i första filmen. Han som är Lisbet Salanders nya förmyndare. Noomi Rapace som spelar Lisbeth är och grymt skicklig i gestaltningen av sin karaktär.

De är sevärda många gånger. De lyfter så många olika saker som är fel och som faktiskt händer i vår värld. Hur fruktansvärt det än är så är det sant. Jag hade önskat att man kunnat avskriva allt som en historia någon hittat på utan någon verklighetsförankring. Tyvärr lever vi i en hemsk värld.

Jag försöker att göra positiv inverkan på mitt liv och mina avtryck i världen. En liten positiv sak kan förändra världen. Det lever jag för.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Husdjur

Om du kunde välja vilket husdjur som helst, vad skulle du välja då? Om du inte vill ha husdjur och du ändå måste välja ett, vad skulle du välja då? Jordens överlevnad hänger på att du har ett husdjur.

Det är nog enda anledningen till att jag skulle skaffa ett husdjur. Men om det var så att jorden gick under annars så skulle jag nog skaffa en sköldpadda.

Verkar inte sköldpaddor ganska coola? Lite som Skalman i Bamse. Cool men också lite udda. Skulle passa in med mig, jag är väldigt udda.

Det skulle också vara lagom att ta hand om. Inga promenader ute i kylan, bara i fint väder om man vill. Inga ilskna eller obrydda katter som bara skiter i en och bara har en som betjänt.

En sköldpadda klarar sig helt klart bra själv. Om jag som människa vill ha sällskap så ställer gärna sköldpaddan upp. Den kommer inte springa ifrån dig. Ja, jag skulle nog skaffa mig en sköldpadda. Inget temperamentsfullt husdjur som river ner krukor eller prydnadssaker för att det bara ska eller råkar för att en svans viftar för mycket. Så får det bli. Ja, då när jorden inte ska gå under.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Liljekonvaljer

Mamma plockade alltid liljekonvaljer till mig på min födelsedag. Jag plockar aldrig liljekonvaljer. Det hände att jag var med mamma ute men ett fåtal gånger som jag kan räkna på en hand.

Jag älskar doften av liljekonvaljer så att jag inte är ute och plockar själv är lite konstigt ändå. Även innan när jag inte kunde växter alls så tyckte jag det var fint i naturen. Och i vas överlevde de tillräckligt länge för att jag inte skulle vara helt misslyckad.

Nu har jag kommit på en lösning på mitt problem med att inte ”komma ut” och plocka. Jag borde så klart skaffa så att de växer i min trädgård. Det borde ju gå att lösa. Eller så är jag ute och cyklar och det finns inte att köpa. Och att gå ut i naturen och gräva upp plantor finns inte. Om jag inte plockar dem där så lär jag inte gräva upp dem. Vad tror du? Går det att lösa.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Maken har bestämt

Igår var det Erikshjälpen som gällde. Maken har nämligen bestämt att julgranspyntet inte längre får vara i vårt uteförråd, det som är i carporten. Det som också är mitt förråd för alla mina växter.

Anledningen till att han bestämt det är att vi har fler glaskulor numera. Då det är ganska svalt i vårt förråd där ute så finns risk för att glaset ska implodera. Jag vill inte riskera mina fina glaskulor. Inte mer än när jag sätter upp eller tar ner. Som inte är ett säkert moment.

Jag protesterade inte en sekund när han bestämde det. Det räcker med att det gick sönder när jag tömde granen. Det spelade ingen roll att det tog mig tre dagar att bli klar, jag var lika fumlig ändå.

Men om maken nu bestämt att allt julgranspynt ska vara inne så måste annat bort. Jag har ju redan bestämt att allt annat julpynt bor inne, som snögubbar, luvnissar och tomtar i keramik eller porslin. Även snögubbarna förtjänar värme inne.

Vi har inte så mycket plats kvar i våra förråd inne alltså. Men något måste bort och inte blir det julpyntet. Maken fixade ut grejer från förråden inne tillsammans med mig. Vi har mer saker vi kan ta bort. Det bästa hade varit att sälja det men vem ska göra det? Maken jobbar för honom och mig för tillfället. Han gör i stort sett allt hushållsarbete. Han handlar allt, ibland är jag med honom för att komma ut lite. Han har inte tid med att fota, beskriva och göra alla annonser som det skulle kräva på allt.

Därför åkte 5 kartonger till Erikshjälpen igår. Nu har vi lite mer plats. Nu ska vi bara flytta runt på grejerna så vi får plats med alla julgranskulor. Men det lär dröja till allt julpynt är nere i sin sommarförvaring. Det är inte ens påbörjat än. En dag i taget helt enkelt.

Ta han om dig. Vi hörs imorgon.

I brist på annat

Igår så kom granen bort. Den är numera inpackad i en julgransväska och ligger i förrådet. Det är första året med en väska så maken behövda modifiera lite på översta hyllplanet. Innan har den varit i tre delar granen. Lite större när allt är i ett kolli.

I brist på mer ork så hade jag egen tid och planerade för våren i trädgården. Har ingen aning om jag kommer göra allt. Men jag vet att jag skulle vilja. Det är alltid något. Som till exempel plantera ett hasselnötsträd. Det vill jag.

Ta hand om dig. Vi ses imorgon

Granen är kvar

Min rygg la av fullständigt efter att plocka ner alla kulorna. Så igår blev det att plocka ner adventsbelysningen istället. Det ska ju också göras och var en lagom uppgift.

Utomhusbelysning sitter kvar uppe men är släckt. Den ska också plockas ner men det kommer gärna dröja till vädret är bättre. På tal om väder så hatar jag att det kommer massor med snö och är 11 minusgrader till att byta mot 4 plusgrader och all snö töar bort. Dessutom ändrar det från -11 till +4 på mindre än 12 timmar. Hatar det.

Nog om vädret, jag har en fråga. Igår när all belysning försvann så blev det diskussion om vår toppstjärna till julgranen. Vår röda gick ju sönder och när vi köpte den så var maken och jag inte riktigt överens. Jag ville ha röd och han vit. Därför köpte jag en av varje.

Självklart vann jag och det blev den röda i granen. Men när den röda gick sönder så skulle man kunna tro att då vita fick flytta till granen. Men icke sa Nicke, så blev det inte. Det blev en ny röd och den vita fick fortsätta pryda på annat ställe. Självklart var den inte oanvänd.

Igår tog jag tillfället i akt, när ljusen var ur granen, och satte dit den vita istället. Vad tycker du? Borde vi ha den vita nästa år? Jag röstar nog fortfarande på den röda. Den passar med det andra röda i granen och fin kontrast mot den gröna granen. Faktiskt så röstar maken också på den röda. Så om jag ändrar mig får jag strida åt andra hållet, det håll han en gång vill och jag inte. Som det kan bli.

Lite orättvist med allt annat pynt med den röda.
Den vita utan övrigt pynt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Fumligheten

Jag blir så trött på att jag är trött. Jag blir trött på att bara ha trötthet att skriva om. Känns som att det är det enda jag skriver om i alla fall. Jag blir trött på min fumlighet. Det är så mycket jag är trött på.

Igår började jag nedplockningen av julgranen. Det var ju trots allt tjugondag Knut och dessutom hade vi ju bestämt att igår skulle det börjas. Och det gjorde jag.

Det började inte så bra, en av mina nya glaskulor fumlade ur händerna och blev splitter på golvet. Den fick bara vara med en jul och jag blev så ledsen.

Trasig kula

Maken fick komma och trösta mig. Det hjälpte så jag kunde fortsätta. Fast det gick inte så mycket bättre fler kulor satte livet till. Men det är så det är och livet går vidare. Alla fick åtminstone en jul i vår vackra gran och det är bättre än noll.

Allt pynt i granen fick jag ner. Granen har belysningen kvar och sedan själva granen. Det är tanken att det ska försvinna idag. Det blir tomt när det är borta.

Tom gran och ljus på sniskan

Maken var och hämtade paket på eftermiddagen och där fanns ett reafynd. Det fick provhänga för att få sin första jul i granen nästa jul. Nu är den också nere i julgransförvaringen. Glad att min fumlighet höll sig i styr när den lades undan. Hade varit tragiskt om den inte ens skulle fått en jul.

Nya kulan

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Återbruk

Igår så tapetserade jag och minstingen. Han har byggt en bar. Det viktigaste med bygget var att den skulle vara tillräckligt hög. Det är den. Då blev det också skåp under som han inte vet riktigt vad han ska ha i. Det är mindre viktigt.

Det viktiga är att det blev fint. Jag och minstingen återbrukade (känns bra för klimatångesten) tapetprover till att tapetsera insidan. Han har inte tapetserat så mycket innan så detta var ju perfekt att öva med. Inte helt lätt att få till alla skarvar. Nu saknas en plastmatta till golvet, annars är det helt färdigt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.