Att angöra en brygga

När det regnar ute så hittar man på saker inne. Vi tycker om musik. Vi lyssnar på väldigt mycket olika, både artister och genrer. En artist som också Minstingen tycker om är Monica Zetterlund.

Att angöra en brygga är en låt som återkommer då och då. Det är inte bara en låt utan också en film. En film som maken lobbat för till Minstingen. I helgen sa Minstingen att det är kanske dags att se den där filmen. Nu när vädret är dåligt. Maken var mycket nöjd. För jag hade aldrig sagt att vi ska se den. Spelar ingen roll vilket väder det är.

Fast nu var det Minstingen som kom med förslaget och jag fick hänga på. Den var precis så dålig som jag kom ihåg den. Minstingen kan nu säga att han sett filmen som heter som låten. Med Monica Zetterlund även som skådis i filmen.

Maken fick skratta och vara nostalgisk för en film. Han fick nog komma till slutsatsen att den var mer nostalgisk än en mycket bra film. Tiden kan eventuellt ha sprungit ifrån den.

Vi hade alla en mysig kväll oavsett vad som gick på TV:n. Och det är vad som är viktigt.

Dagens ord: betydelsefull. Jag är betydelsefull.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Snart kommer han nog på det

Igår njöt jag och även maken av det varma vädret. Han jobbade men passade på att ta lite raster med mig ute på altanen ibland. Han brukar ha det jobbigt med värme men igår gick det bra. Kanske för att han också hade lite tid att sitta med mig och inte göra någonting emellanåt.

Men maken är som han är. Självklart så vandrar hans tankar iväg när vi sitter och gör ingenting. När vi sitter där och njuter så säger han att han har nog inte blodförgiftning. För då skulle han inte ha ont.

Han har haft ont i sitt ben ett tag. Jag svarade honom inte ens. Det onda övergår till att det domnar bort. Jag är ingen läkare så jag har inget bra svar om vad det är, men blodförgiftning kan jag hålla med honom om att det inte är. Inte för att han har ont. Finns många andra orsaker till att det inte är sepsis.

Sedan la han till att det är nog ingen blodpropp heller. Jag tänkte stilla att det går nog utesluta kallbrand med.

Jag är tyst och han fortsätter att huggormsbettet börjar försvinna. Så han har nog inte ont eller dör på grund av huggormen. Han har märken i närheten av det onda som han tycker ser ut som en huggorm attackerat honom. När han kom på det så undrade han när han blivit huggormsbiten. För han kommer inte ihåg att han blivit det.

Jag är glad att han denna gång bara berättade att han inte dog av allt han har råkat ut för. Fast det är klart, något är fel på benet och med all säkerhet så kommer han snart på vad som håller på att död på honom.

Dagens ord: rolig. Maken är rolig och jag skrattar med honom.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Oggig (obstinat) arbetare

Igår var jag arbetsledare. Det innebar att jag satt på altanen och drack god dryck medan maken jobbade. Vi (läs han) byter ut vårt målade räcke som var skrangligt till ett mer stabilt i tryckimpregnerat.

arbetaren i fråga

Jag hade en del förslag på hur han skulle göra. Som vilken annan god arbetsledare gör. Varje gång oggade han sig och sa emot. Varje gång blev svaret nej, med tillägget hur han ska göra. Eller varför det inte gick som jag sa.

Varje gång visade det sig att han gjorde som jag föreslagit. Om jag påtalade det så var det så han sagt hela tiden. Jag frågade varför han då sa Nej och ändå sa det jag sa. Du kan aldrig gissa svaret.

Han sa som alla fotbollspelare gjorde på intervjuerna efter match. Fråga: Hur tycker du spelet gick idag? Svaret; Nej, det gick bra. Vi hade bra speltaktik. Mm. Han gör alltså bara som idrottsproffsen. Säger alltid Nej och sedan kan det bli vad som helst. Oggig är vad han är.

Dagens ord: Oggig. Maken är oggig. Jag är det aldrig. (Läs, det är jag också vissa dagar.)

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

En fuskdag

Igår var en dag med fuskande eller snarare natten till igår. Fuskandet var att jag inte tog mina sömntabletter. Och anledningen till det var att jag och minstingen ville cykla igår. Vilket vi gjorde.

Det var en härlig tur. Vi kom iväg på förmiddagen och hade underbara förhållanden större delen av turen. Vi hade lite motvind på vägen hem men inget som går att klaga på. Jag kände mig mycket nöjd med att få cykla en runda.

Med bajsmaskinen här och cykelturen så blev det inget gullande med dahliorna. De står så fint kvar i förrådet. Men då har jag något att jobba på i veckan. Någon gång så ska de få komma ut. Men nu njuter jag av att ha fått cykla med minstingen.

Dagens ord: Njuta. Jag njuter av nuet.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Pitstop

I helgen fick vi finbesök av syster och hennes blivande sambo. Det var bara ett pitstop för de skulle vidare till American days. Så klart när de båda har en Harley Davidson.

Vi bodde bra på vägen så de kunde halvera körsträckan med en övernattning hos oss. Finbesök är alltid trevligt även om det är för ett pitstop. Det blev god middag med sniglar till förrätt.

Jag passade på då den blivande sambon tycker om sniglar. Maken och syster tycker inte om det. En hel burk med sniglar själv blir lite mycket. Jag visste att både syster och maken skulle uppskatta vitlökssmöret som sniglarna var gratinerade i. Lite franskbröd och suga upp smöret med är kanongott.

Nu visade det sig att kära syster har blivit vuxen. Hon tyckte om sniglar nu. Om det var för att jag gjort dem eller för att hennes sambo tycker om det vet jag inte. Eller så är hon bara vuxen. Gott var det och sniglarna tog slut. Alla 24 stycken.

Dagen efter åkte de vidare. Efter en tvätt av hojarna. För när man åker på träff med massor av andra Amerika-fordon så behöver de skina. Det blev putsande och fejande sedan var de redo för träffen. Tur vi bor så bra att vi kan få lite extra tid med familjen.

Tvätt pågår och skinande rena blev de.

Dagens ord: Ren. Jag är ren och likaså motorcyklarna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Snäll och mindre snäll

Jag och bästa svägerskan tycker om dahlior. Jag tror att hennes dahlior tycker nog om henne bättre än vad mina tycker om mig. Hon tar hand om sina som man ska medan jag gör på mitt sätt. Och om någon dahlia skulle grymta så åker den ut.

Svägerskan är mycket snällare än vad jag är. Hon har dessutom lyckats få ut sina. Vilket jag också faktiskt borde fått men så är inte fallet. Jag hoppas att det ska finnas ork i veckan att lösa det.

Någon gång måste de ju ut. De ska inte stå i förrådet och vara fina. Förra året så blåste flera av. Helt och vissa delvis. De blåser inte sönder i förrådet. Men de blir heller inte härdade för blåst. Härdade för blåst har de blivit där allt sköts som det ska. För när svägerskan fått ut alla dahlior så kom naturligtvis blåsten. Snäll som hon är så fick de huvor som skydd. Mina hade fått dö ha, ha. Konstigt att något vill växa hos mig kan man tycka. Men det gör det. Snart ska jag bli lika snäll som svägerskan. I alla fall så snäll så dahliorna får flytta ut.

Dagens ord: snäll. Jag är snäll!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Makens steahltmode

Maken och jag har en stor dubbelsäng. Han är mycket varmare än mig och har en disktrasa till täcke. Nej, det är inte rätt, hans täcke är ett påslakan med ett lakan i. Eller kanske ett lakan med en tunn filt på. Så som man hade före påslakanens tid.

Hur som helst är hans täcke obefintligt. Jag har ett tjockt och tungt täcke. Jag är så himla nöjd med det. Ibland sticker jag ut en lem om det blir lite för varmt.

I vintras när det var kallt så tyckte maken om att gosa innan vi somnade. Då kom han nära och hade sitt täcke på sig och smög under mitt också. Vilket jag tyckte mycket om. Sedan när det blev för varmt så drog han sig undan med sin disktrasa.

Häromkvällen så kom maken i steahltmode. Kanske till den grad att han inte ens var där. Jag ligger i sängen och är klar för kvällen. Han har ju tusen saker som måste fixas innan han är klar. Jag ligger där i godan ro när han smyger nära OCH drar av mig mitt täcke och lägger på sig. Han gjorde det mycket försiktigt som att jag inte skulle märka vad han höll på med.

Jag säger inget men det är tusen frågetecken i mitt huvud. Han tar mitt täcke och gosar inte. Bara närmre än vanligt. Till slut så blir han nog själv lite konfunderad och undrar vad problemet är. Då svarar jag att problemet är att han snott mitt täcke.

Han blir alldeles förfärad och undrar vart hans täcke har tagit vägen. Det ligger vid hans fötter. Ihopknölat som en liten boll. Så liten att han kände det inte ens där vid hans fötter under MITT TJOCKA, fluffiga och mysiga täcke.

Jag tror att han egentligen vill ha ett likadant täcke som mig men han vågar inte erkänna det. Och så länge han kommer och gosar så delar jag gärna täcke med honom. Men om han ska sno det utan något för det, nej, där går gränsen. Då får han hålla sig på sin sida med sin disktrasa och skämmas. Han kan bli hur bra på att smyga som helst men när mitt täcke försvinner, då märker jag det.

Dagens ord: Älskar. Jag älskar min make. Jag älskar mig själv OCH jag älskar mitt täcke.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Gräsänkling

I helgen har jag varit gräsänkling. Maken har varit på galej hela helgen. Han åkte på förmiddagen i fredags. Nu kommer all problem för honom. Det första är att jag inte ska med. Mycket för att han vill vara med mig men mest är det nog att han inte kan ta hand om mig.

Så innan han åkte gjorde han frukost åt mig. Självklart hade han handlat hem en massa saker så jag skulle klara mig ensam utan att behöva ge mig ut. Han har ju bilen. Att jag har två ben, en cykel och mc räcker inte. För han är inte hemma.

Om någon undrar så kan jag meddela att han inte heller kommer behöva handla förrän tidigast på onsdag. Jag var ju tvungen att få många val så jag kunde göra vad jag var sugen på. Han gör verkligen allt för mig.

Det sista han sa innan han åkte var om han skulle stänga av gasen? Jag undrade varför och hans svar blev att just det, du är ju hemma. Med tillägget: GLÖM inte att stänga av gasen ikväll. Tror du jag gjorde det? Självklart inte. OCH jag överlevde denna helgen med. Ingen explosion eller gasläcka som kvävde mig. Men säg inte det till maken.

Efter hejdå-pussen kollar han något i förrådet. Låser det, dubbelkollar handtaget att det är låst och kommer på att han behöver kolla posten. Det fanns post och han kommer och lämnar den till mig. En till puss (vilket var mycket bra). På väg till bilen rycker han i handtaget till förrådet. För att kolla att det är låst.

Jag frågar om han verkligen kände på handtaget? Han skuttar till och svarar Nej! Nej, det gjorde jag inte! Ha, ha, det är bra roligt att vara gift med honom. Jag har inte låst upp förrådet så det kanske är lite kompensation för att jag inte stängde av gasen.

Dagens ord: Busig. Jag är busig!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Jag är glad

För att maken har så många liv. För jag vill inte förlora honom. Men med tanke på hur ofta han dör så är jag glad att han trollar fram ett nytt liv. Antingen så är han i ett spel med oändliga liv eller en katt. Fast katter har bara nio liv och det har han förbrukat sedan länge.

Förra gången var det en hjärntumör som han skulle dö av. Igår var det något helt annat. Han kom och sträckte fram handen och undrade om han hade blodförgiftning eller om det eventuellt var ett sår med ett blåmärke?

Vad tror du mitt svar blev? Naturligtvis var det blodförgiftning. Varje gång han får svaret som han inte vill ha, så blir han alldeles förskräckt och tror på mig. Så igår dog han i blodförgiftning.

När jag bad honom att få ta bild på handen och fnissade när jag gjorde det, så förstod han. Han tittade på mig och sa, det är bara ett blåmärke, eller hur. Med ett svagt frågetecken.

Undrar vad som skulle ske om jag målade ett rött streck från blåmärket upp på armen mot hjärtat? När han sover och inte märker något. Jag ska inte prova och se. För risken är att han dör på riktigt då. I chock eller hjärtinfarkt. Och det vill jag inte. Vår sekund ska vara för evigt tillsammans.

Dagens ord. Evig. Vi är evigt tillsammans.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Jag fick skämmas

Jag hade inte behövt säga något så jag skäms inte jättemycket. Jag är bara ärlig. Jag har hela tiden sagt att jag inte gullar med mina växter. Allra minst med dahliorna. Förra året så fick de gull och det inte bättre än utan gull. Blev snarare värre. Bladlöss och gängliga och sedan blåste de sönder.

Blåsten kanske jag inte kan skylla på gullandet. Men jag bestämde ändå att det blir inget mer gull med dahliorna. I höstas åkte de in i förrådet. Några upp ur landet och resten bara in i krukorna.

Nu har jag varit hos min svägerska. Jag har sett hennes gullande. Hon är fantastisk på att ta hand om sina dahlior. Alla knölar är i påsar för att få sugrötter. Hon har små krukor med sticklingar på diverse saker. Hon gör ett otroligt bra jobb.

Min svägerska och jag köpte nya knölar i mars någon gång. Självklart har hennes hamnat bland alla de där fint uppmärkta påsarna. Medan jag avslöjade att mina var fortfarande kvar i sina påsar.

Det var då jag fick skämmas. Mina två knölar måste ju också få i alla fall minimum av vad en växt kan förvänta sig. Jord. Idag måste jag se till att dem får jord. Det kan väl ingen påstå att det är att gulla? För de kommer inte få någon påse. Det blir direkt i krukan och sedan kvar i förrådet.

Dagens ord: Bättre. Jag kan bättre!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.