Man blir gnällig

Jag tror alla har upplevt ett barn som är gnälligt för att han eller hon är trött. Sedan när barnet fått sova en stund så är det mycket gladare. Precis sådan är jag, ja, minus sömnen och inte så glad.

Maken får stå ut med mycket gnäll från sin fru. Det finns stunder när jag är glad. Som exempel när jag bakar. Tyvärr orkar jag inte baka. Jag prioriterar att träna. Det gör mig mer stark fysiskt än glad. Ett annat exempel när jag kan vara glad är när jag äter något gott.

Eftersom jag inte orkar baka själv så skaffade maken fika igår. Det får man på lördagar. Jag ville ha en Napoleon. Den har äppelmos, vaniljkräm, grädde, hallonsylt och glasyr. Allt komponerat på smördegsbotten i olika lager.

Det jag gillar med den är att den inte är så söt. Du kan ju tänka dig att jag blev gnällig när jag ser den. En Napoleon ska ha hallonsylten näst överst. Glasyren ovanpå. Den ska vara röd med lite vita fläckar på. Den jag fick var helt vit.

Inget rött alls. Lite, lite rosa på kanten kanske…

Stackars maken som försöker fjäska för mig och ge mig godsaker. Och så blir jag gnällig över att den kommer vara för söt av hela sockerlagret som täcker toppen. Jag åt upp den. Den var för söt. Äpplet och hallonet kändes knappt. Men när den hade slunkit ner så blev jag som ett barn som tagit en liten sovstund efter lunchen. Glad och gnället var över för en stund.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Inte ens färgade fisar

Igår blev det ofärgat. Jag gillar färg, gärna mycket färg. Men just på fisar är jag glad för att det är helt färgfritt. Det var det igår. Teorin om att jag hade tagit ut mig stärks helt enkelt. Trots magens inblandning.

Något annat jag försöker stärka är kroppen. Det går framåt. Några steg fram och ibland några bak. Igår blev det ett lättare mag- och ryggpass, det kändes bra. Inte bara för att det var färgfritt utan också för att jag kunde göra det som är prioriterat. Stärka kroppen. När den är klar så tar jag tag i knoppen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Färgade fisar

Det var gårdagen. Vilket jag är tacksam för. Att springa till toaletten för en färgad fis är mycket bättre än att springa dit för fullskalig diarré som spraymålar hela toaletten.

Jag gissar att det är kroppen som säger ifrån ändå. Jag hade frossa och var matt under dagen. Vilket jag haft innan när jag gjort för mycket, dock aldrig med magproblemen. Jag lär mig om mig själv på nytt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Träning, tabletter och Trump 

Jag har aldrig hört om att träning kan göra det. Tabletter däremot kan det. Godis med för den delen.  Trump definitivt. Igår blev jag mycket dålig i magen. MYCKET dålig. Det är 20 år eller så sedan jag senast var magsjuk.

När killarna var små så blev jag sjuk totalt två gånger. Båda gångerna så illa att jag inte fick behålla något alls. Nu snart två decennier senare så kan man undra vad som gjorde det denna gången?

Trump vill jag gärna beskylla. Hur kan man påstå att Ukraina startade kriget mot Ryssland? Det får faktiskt magen att vända sig på mig. Men det är väl också allt. Han har nog inte gett mig diarrén från stället där Djävulen bor.

Träning kanske kan påverka men då tror jag att jag hade behövt slita ut mig på ett sätt som jag inte är i närheten av. Jag äter tabletter som kan påverka men inte så här. Så skulle det varit så illa direkt och inte dröja. Jag har väl lyckats få någon bacill någonstans. Maken verkar oberörd, ja, av bacillen, inte mig. Han är berörd över lilla ynkliga frun. Att han inte blivit smittad talar för att det är något som jag gör (eller Trump) och inte han. Idag blir det träningsfritt och vila. Kanske glass.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Listor

Jag skriver ner allt som behöver eller borde göras. Allt, för om jag inte hör det så kommer det aldrig bli gjort. Jag glömmer allt och därför har jag listor.

Till en början skrev jag i kalender vad som var viktigt att göra. Självklart läkarbesök eller frisören och dylikt. Sådant som alla skriver, men jag la till lite andra saker med. Som att jag behövde ringa någon, ta med något eller vad det nu kunde vara.

Nu måste jag skriva allt jag ska göra, det blir fullt i almanackan därför har jag börjat med listor. En sak med att inte komma ihåg saker är att man glömmer att kolla sina listor. Jag har nu börjat med en ny sak. Får se om det hjälper. Jag skickar SMS till mig själv eller ber maken skicka något.

Nu ska jag bara komma ihåg att göra SMS:et oläst om jag inte gjort den där saken ännu. För annars sååååå, japp, glömmer jag att göra det.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag och semlan

Just nu känns det som att jag är en surdeg för det mesta. När jag inte är en surdeg så är jag en tråkdeg. Jag skulle hellre vilja göra en surdeg. Igår blev det surdeg till frukost. Dock inte min egna.

Som jag sa. Så blev det semla igår. En semla på surdegsbulle. Fantastiskt god mandelmassa och lagom med grädde. Bullen var inte så söt så den var perfekt till frukost. Surdeg fungerar i alla lägen. Ja, förutom då när jag är det.

Semla och te, perfekt frukost en lördag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Man ska hylla sina framgångar

Igår behövde hjärnan stängas av. Jag och minstingen tränar på morgonen på onsdagar. Igår kunde inte han och jag tränade ensam. Det var skönt för hjärnan att slippa tänka på illdåd för en stund.

Eftersom jag klagar ganska mycket på mig själv så ska jag också lyfta fram något bra. Det är viktigt att hylla sina framgångar och tala om när man är bra. Igår var jag mycket bra. Jag cyklade två timmar istället för en.

När minstingen och jag cyklar tillsammans så har vi tid för en timma innan han börjar jobbet. Eftersom han inte kunde igår så tänkte jag att jag kör ett lite annorlunda pass. Det blev totalt två timmar med intervall som utgick från kadensen.

Jag startade på en låg växel på stora framdrevet. Efter uppvärmningen så ökade jag en växel en låt i taget. Jag gjorde så tre låtar sedan sänkte jag tre. För att öka fyra och ner tre. Sedan öka fyra och ner tre. Mitt största mål var alltså att ha samma kadens på varje växel. Och jag lyckades ganska bra vill jag säga. En klapp på axeln för min framgång igår. Sedan att absolut inget annat blev gjort på hela dagen, det lägger jag ingen uppmärksamhet på.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Tyvärr visar det sig mer och mer

Jag vet att jag tjatar om min sömnlöshet. Men det är faktiskt min blogg och anledningen till den är att jag kan skriva av mig saker. Hjärnan bli lugnare när vissa saker hamnar på pränt.

Tyvärr räcker det inte hela vägen med att skriva för att lugna hjärnan. Det visar sig mer och mer. Ganska länge har jag saknat kläder, mest strumpor men även linnen. När strumpor går sönder så slänger man dem. Ja, inte längre, nu ska de återvinnas.

I början på året så beställde jag nya strumpor för jag hade för få. Jag tänkte det berodde mest på att jag inte orkade tvätta tillräckligt mycket. Även om det är jobbigare att hänga fler strumpor så skaffade jag fler.

Det gick inte lång tid efter att mina nya strumpor kommit som maken kom med en väska med kläder i. Smutsiga kläder. Linnen, strumpor, trosor och lite annat. Jag har alltså glömt att jag tog med smutstvätten i väskan från andra våningen till källaren.

Tydligen skulle jag lämnat kläderna i tvättstugan och sedan tagit väskan till förrådet bredvid. Tydligen glömde jag det. Tydligen kunde jag inte se att jag saknade rätt färger på strumporna eller linnena. Väskan hamnade i förrådet i höstas. Man kan ju tycka att jag borde ha kommit på det på den tiden. Inte att maken skulle flytta på väskan i förrådet av en slump. Min trötta hjärna visar sig mer och mer.

Ta hand om dig. Vi ses imorgon.

Min reklampaus fick mig att tänka

Då när jag kom på att det fanns god alkoholfri rom var på min brorsons diplomering. Drinken som blev min reklampaus igår. För att kunna närvara på diplomeringen behövde vi en natt på hotell. Jag hade inte klarat att åka tur och retur på samma dag. Förr hade det gått men nu blev det hotell. Fast det är väl alltid skönt att bo på hotell med allt det innebär. 

Frukosten brukar vara största bonusen. Jag kan uppskatta att komma hem mer när man varit borta. man blir påmind om hur bra man faktiskt har det. Just denna gången tror jag maken var gladare än mig att komma hem.

Det är ofta hiss för att ta sig rummen. Vi bodde inte jättehögt upp så vi kunde gå, det gjorde vi också. Men vid ett tillfälle så var vi allihopa och vi valde då att ta hissen tillsammans. Gissa vad som hände.

Ja, precis det hände. Hissen fastnade. Jag har sagt att maken är klaustrofobisk va? För det är han. Big time!

Hissen hade inte rört sig. Men det gick inte upp eller ner samt dörrarna öppnades inte. Vårt sällskap tog det ganska lugnt och det hade kunnat börjats fnissas lite att maken också är med när det händer. Det blev inget fnissande och makens panik var närstående.

Innan han fick en panikattack så löste han situationen själv. Han tryckte in händerna och sedan bände han upp dörrarna. Och vi var alla fria. Då sa jag att skämten fick flöda. Men alla höll sig snälla. Det kan också berott på att när vi gick till brorsonens lägenhet för att kolla in hur han bott så tog jag och maken trapporna. Till högsta våningen, åtta eller nio våningar.

Så om någon undrar så uppskattar maken trappor lite mer nu när hans farhåga kring hissar har besannats. Det kom jag på när jag påminde mig själv i min reklampaus.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Buskiga ögonbryn

Jag har inte koll på trender längre, är det inne med buskiga ögonbryn? Det hade varit skönt om det varit det. Eller kanske jag ska försöka starta den igen. För det är ju så med trender att de kommer tillbaka.

Jag har inte så mycket ögonbryn. De är ganska tunna och har alltid varit. Däremot så har jag en massa hår överallt annars än över ögonen. Mina ögonlock är helt hårtäckta. Kinder a likaså.

Om allt det håret skulle vara över ögonen så skulle ögonbrynen vara buskigare än buskigare. En exempel bild på hur det skulle kunna bli:

skulle väl passa mig ganska bra!

Varför jag vill ha buskiga ögonbryn? När jag cyklar så rinner allt svett ner i ögonen OCH det svider. Jag torkar och torkar men med mina mesiga ögonbryn så hamnar det rätt i ögonen. Tänk om jag hade i alla fall lite mer av håret på ögonlocken på ögonbrynen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.