– mina tankar och texter
Inte bara i huvudet utan även i huset. Maken har fått hjälpa mig att plocka fram en del lådor. Jag har bara inte lyckats packa upp alla än. Och de jag har packat upp har inte allt blivit placerat.
Men så får det vara. Lite stök och kartonger bland det som faktiskt är framme. Jag älskar julen. Jag älskar ljusen, jag älskar pyntet och då får det bli som det blir. Även om alla kartonger kanske inte packas upp.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår var maken och jag på utflykt. Vi försöker göra saker som får oss att må bra. (Läs maken försöker att få mig att må bra.) Maken tycker om äventyr. Igår blev det utflykt.
Äventyr innebär alltid mat. Så även denna gången. Jag uppskattar också efterrätt. Lite mer än maken. (Läs MYCKET). Om VI ska må bra så behövs också desserten.
Jag fick glass att ta med. Om glassen är god så kan man faktiskt välja en halvliter istället för tre kulor. Det vet jag att det går bra. För det valde jag.
Jag är dessutom mycket nöjd med mitt val. precis lagom för att äta som färdkost när utflykten fortsatte i bil. Jag tänker inte avslöja att den tog slut innan bilresan var slut. Till mitt försvar så bor vi en bra bit ifrån glasstället. För att ingen ska misstolka så körde jag inte bilen. Jag åt glass istället.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår blev det lite span i trädgården. Jag gjorde inget stort utan gick mest och kollade runt för att se hur jag skulle ha saker och ting. Jag fick också ett fint samtal med en som var ute och rastade hunden. Det är inte bara jag som uppskattar vår trädgård. Det är kul att jag kan glädja fler med mitt arbete ute.
Igår lyckades jag dessutom hitta den perfekta platsen för ”krukan” som blivit över. Det var ett av målen med min spaning. Det var också det enda som blev gjort förutom mitt spankulerande i trådgården. Krukan blev flyttad till sin plats. Den har ju inga fötter så jag behöver hitta något lämpligt att fixera den med. Just nu har den två stenplattor som är lite stora.
Soffan har fått flytta runt litegrann. Den har varit på altanen, den har stått där den står nu och den har stått där krukan nu står. När krukan väl är fylld så kommer den inte flyttas. Dit kommer alltså inte soffan igen. Soffan är väldigt fin på sin plats där den är nu. Dock så är det inte lika mycket fint att titta på när man sitter på den.
Jag får se till att plantera något väldigt fint i krukan så kommer det bli fin utsikt däråt med. Det är den stora frågan nu, vad ska planteras i krukan? Om jag inte redan planterat rosmagnolian på andra sidan så skulle det kunna vara något. Nu hoppas jag innerligt att den överlever på andra sidan, men om inte, skulle det kanske vara något. Jag skulle kunna plantera en fin japansk lönn. En sådan som dog för mig i värmen. Det jag vet är att den kommer stå tom i vinter. Jag ska grunna på vad jag vill ha i den.
Förutom att jag hittade den perfekta platsen för min sista stora kruka så tränade jag med minstingen på eftermiddagen. Det är prio ett att orka med. Vi gjorde armar igår och jag börjar känna att det har gett effekt med våra träningspass. Även om det inte är anledningen till att jag tränar utan det är att jag ska må bra.
Efter middagen så orkade jag också med att slå in några paket. Paket som ska ges bort och fick vanligt papper på sig. Alla julklappar är klara för i år. Nu ska allt bara slås in och lämna till mottagaren om vi inte ses på jul. De jag har till julafton på mig kommer göras sist alltså.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår skrev jag ett sent inlägg om min glömska. Den har jag levt med några år men nu har den blivit lite värre. Vilket beror på att jag just för tillfället genomgår en sömnbehandling. Under många år har jag nu legat på tre till fyra timmar per natt. Ibland så händer det att jag sover så mycket som sex timmar. För mig är även det för lite. Mitt utgångsläge var att jag mådde bra av tio timmar per natt.
Jag kunde överleva på mindre men behövde så sova lite mer någon annan gång. Nu har jag fått lära mig att klara mig på mycket mindre sömn. Om sömnen inte är tillräcklig så är det annat som får lida. Kroppen fungerar inte som den ska och minnet är inte det bästa. Jag behöver skriva upp nästan allt för att inte glömma saker. Jag har också maken som påminner mig om saker. Som att komma ihåg att borsta tänderna.
Den här behandlingen som jag genomgår innebär att jag inte får använda mina tekniker som jag lärt mig själv. Jag får egentligen inte ligga i sängen på natten när jag inte sover. Men eftersom jag sover mindre än fem timmar så ska jag ligga de där fem timmarna i sängen men inte mer.
Jag får inte ligga i mitt mörka rum och vila hjärnan och kroppen. Jag ska vara vaken som på dagen fram till 02.00 och sedan får jag gå till mitt mörka rum och sova det jag sover. Sedan ska jag stiga upp kl 07.00 och ha dag igen. Det är inte jättestor föändring på hjärnan mot innan även om jag glömmer lite mer. Den största förändringen är att kroppen inte orkar lika mycket.
Jag slår in mer saker med olika delar av min långa kropp. Jag misstar när jag kan svänga runt bordet till exempel. Då slår jag i ett ben på hörnet. Jag har lätt för att få blåmärken så jag blir också påmind hela tiden över min klumpighet och då även hur inkapabel jag är på att sova. Jag har också konstant huvudvärk nu. Jag trodde de här sovrestriktionerna skulle vara en vecka men det stämde inte. Behandlingen är totalt på åtta veckor och jag har gjort två.
Om det hjälper i slutändan så är det värt det. Om inte så vet jag inte vad jag kommer känna. Det enda jag vill är att kunna jobba heltid, träna ett antal gånger i veckan. ha lite fritid tillsammans med maken. Maken kan vara med på jobbet, han kan vara med och träna och han kan vara med i trädgården. Prioriterat är alltså jobbet och träningen, det är vad jag vill. Vara en vanlig fungerande person som orkar mer än en sak om dagen.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Jag är gräsänkling denna helgen. Maken är på galej med vän. Jag har en lugn och skön hemmahelg. Där inget står på schemat mer än att ta hand om mig själv.
Något som jag mår bra av är att vara i trädgården. Även om jag kämpar just nu så gör jag det. För att peppa mig lite till så besöker jag favoritbutiken. Den där alla växter finns. Jag satte ljung på altanen. Igår ordnade jag mer ljung till andra sidan.
Jag cyklade dit. Självklart använde jag huvudet och räknade ut att det inte bara skulle fungera att ha cykelkorgen dit. Jag satte på både lådan och lastdelen. På den sistnämnda spände jag fast en kundkorg.
Nu kan maken inte säga att den inte behövs. Jag har flera gånger velat köpa en rosa kundkorg. Maken har svarat att vi har sådana korgar hemma och inte behöver någon mer. Jag hade så klart kunnat köpa en rosa ändå, men har inte gjort det. Hans argument har varit tillräckligt bra så jag har låtit bli. Nu kan han inte säga nej!
Eller hur måste jag ha en rosa korg när jag handlar med cykeln? Om jag inte kan få tag på en cykel med rolig färg (är man lång så blir det tråkfärger), så kan jag väl för hela livet ha en rolig färg på korgen! Ljungen? Ja, den blev fin den med.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår blev det en riktigt lugn dag. Solen sken och jag försökte njuta så mycket jag kunde. Jag älskar verkligen hösten och försöker att påminna mig om det nu när jag inte är på topp.
På eftermiddagen och kvällen så blev det både mys och träning med minstingen. Han kom till oss direkt efter jobbet. Då brukar vi träna med en gång. Igår blev det tid för att ha lite prattid innan.
Efter träningen så passade jag på att använda mig av både minstingen och maken för att få in olivträdet. Det som är omplanterat. Nu är ett till träd inne i förrådet. Det måste klippas i vinter någon gång. Annars är det helt kört nästa år att komma in någonstans. Mc:n kom in i förrådet igår också.
Nu ska jag bara lyckas räkna ut hur resten ska få plats. Jag måste och kunna komma in och vattna. Inte så ofta men även om det bara vore en gång så måste jag ha utrymme att komma fram. Det löser sig nog. Har ju bara 8 till som ska in.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon
Det blev precis som jag bestämde igår. Om man inte räknar in punkteringen på bakdäcket. För det hade jag inte bestämt. Antagligen missade vi något grus i däcket när det byttes. Som tur är så var det lätt löst. Minstingen hämtade makens cykel i förrådet och jag plockade bort min från trainern. Resten stämde enligt plan.
Dagen började alltså med träning. Kroppen var väldigt svag men jag klarade hela passet. Det var bara lättare växlar som gällde. Minstingen och jag kom överens om att vi behöver bättra listan på låtar som spelas. Vi har en vecka på oss till nästa cykelpass. På styrketräningen så spelas vad som helst. På cykeln vill man gärna ha något som man kan trampa till.
Jag hjälpte också äldsta sonen, vilket blev väldigt bra. Han behövde ingen större hjälp så jag passade på att ta med stolarna till honom. De han ska ha runt sitt köksbord. Nästa år kanske de ska göras om, men det är ju bra att ha några stolar under tiden. Det har han nu.
Varje gång jag går utanför dörren så blir jag glad just nu. Min aronia har helt underbara färger just nu. En sak som jag gillar med hösten. Alla färgerna på utsidan. Sedan gillar jag också att tända ljus och dricka varmt, te eller choklad. Extra mycket om man varit ute i kylan innan.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Kroppen sa ifrån och det blev ingen omplantering av lilla oliven i ”lilla” krukan. Det blev istället en dag med bara vila. Trots att andra säger till mig att jag ska göra saker fast jag inte vill. Oftast är det inte att jag inte vill utan att jag inte kan. Igår var det så. Jag var inte utanför dörren ens.
Jag är tacksam för vår carport. En del säger att man ska bilar där. Jag säger att det är perfekt för växter i mellantider. På våren vill man vänja växterna vid att vara ute och hösten vill man att växterna ska torka lite innan de ställs in. Med tanke på mängden växter jag har som ska in- och ut så är jag väldigt förtjust i vår carport.
Idag blir det inte så mycket gjort med växterna heller. För idag ska jag och minstingen träna och jag ska hjälpa äldsta sonen med en sak. Kanske att jag orkar tvätta med. Jag låter kroppen bestämma idag med, inte andra.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Jag har nu blivit erbjuden en sömnbehandling. Jag tror den hette sovhjälp. Den börjar på tisdag. Jag vet inte så mycket mer än att jag ska vila och sova mindre till att börja med.
Mitt stora frågetecken är varför jag inte blev erbjuden detta första gången. Då när den gått lång tid och sömntabletter inte hjälpte. Då när de sa att nu är du frisk att jobba igen. Fast jag fortfarande inte sov hälsosamt mycket. Jag sov mer än när jag gick dit från början, men som sagt inte hälsosamt.
Jag vet inte vad jag tycker just nu. Jag tackade ja. Det betyder dock inte att den hjälper eller att jag kommer slutföra hela. Ska bli spännande att vila mindre och samtidigt förväntas jobba. Med tanke på att jag inte har förutsättningar nu, så blir de säkert större när jag inte ens får vila. *Sarkasm*.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår blev dagens aktivitet att ta hand om cyklarna. Maken fixade lite fog också. Jag fick i fogen vid ormhasseln. Men cyklarna var ett större projekt.
Alla cyklarna behövde tvättas. Tre stycken totalt. Minstingen hjälpte till, han var ledig igår och då passade vi på. Det började med att vi skulle träna igår. Vi tycker det är lite kallt att cykla ute så då bestämde vi att vi skulle cykla inne.
Det är skönt att ha en ren cykel när vi är inomhus. Sedan har jag ju cyklat på makens cykel ganska länge för jag haft punka på bägge hjulen. Min cykel fick lite mer vård än de bägge andra alltså. Nu är alla cyklar fixade. Makens fick lite extra kärlek vid tvätten så jag fått låna den.
Efter vården så skulle allt monteras på insidan med. När allt var klart så blev det till slut ett träningspass. Minstingen hade lätt cyklat ifrån mig igår. Men jag tränade och det är huvudsaken. Fördelen med att vara inne är att vi hänger ihop fast vi kan köra olika hårt. Det är också nackdelen. När vi varit ute har jag slitit som ett djur för att hänga med honom.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.