Igår så tapetserade jag och minstingen. Han har byggt en bar. Det viktigaste med bygget var att den skulle vara tillräckligt hög. Det är den. Då blev det också skåp under som han inte vet riktigt vad han ska ha i. Det är mindre viktigt.
Det viktiga är att det blev fint. Jag och minstingen återbrukade (känns bra för klimatångesten) tapetprover till att tapetsera insidan. Han har inte tapetserat så mycket innan så detta var ju perfekt att öva med. Inte helt lätt att få till alla skarvar. Nu saknas en plastmatta till golvet, annars är det helt färdigt.
Vi trodde det var toppstjärnan på julgranen. Sedan trodde vi det var adventstjärnan och nu har vi ingen aning. Vi gissar oss fram. Igår vaknade vi till att strömmen var borta. När adventstjärnan inte är i väggen och strömmen fortsätter att försvinna så är det inte den som är problemet.
Jordfelsbrytare slog ut två gånger till under dagen. Då när inte något användes direkt. Utebelysningen var släckt. Ingen tvättmaskin eller diskmaskin var igång. Det är inte helt lätt att hitta vad som är problemet om det inte finns så mycket att felsöka på. Fast å andra sidan så blir det enklare för det finns inte så mycket att felsöka på.
Maken var ute och klurade på alla kopplingar och uttag vi har ute. Det roliga är att när han är i förrådet för att hämta ficklampan att lysa under altanen med så går strömmen. Ficklampan hade inte använts på ett tag så batterierna var inte i det bästa skicket. En Kalle Anka öppnade dörren och kvackade att strömmen försvann när han fixade lampan.
Nu är gissningen att det är en koppling ute som är problemet. Proppen är utdragen och efter det så gick inte strömmen mer igår. Dock så är inget säkert med det. För den kan fortfarande gå idag. Hoppas inte eller kanske ändå. För är det den så behöver vi en ny dräneringspump till vårt hus. Och då vore det bra att veta varför den fått jordfelsbrytaren att lösa ut.
En dag i taget och tacksam för att den där brytaren finns. Den är där av en anledning. Vi försöker bara hitta var nu.
Jag har rensat våra hängrännor. Det är inte alls så roligt som att planera för jul. Eller att pynta eller allt annat som hör julen till. Men det måste göras. Vi har ju altan på ena hela sidan och carporttak på den andra, vilket gör det enklare att rensa. Men det är lika fullt mycket tråkigare.
På sidan där carporttaket är har vi mer skugga. Skugga inbär mer mossa. Och mossa är inget bra på ett tak. Fördelen med att man står i jämnhöjd med taket kant är att man kommer åt att få bort mossan från plattorna. Jag brukar rensa så gått jag kommer åt. Det är heller inte roligt att rensa bort mossa. MEEEEEN det behövdes.
Det som gör det lite extra tråkigt är att jag upptäckte ett hål under mossan. Ett hål på cirka en centimeter i diameter rätt igenom takplattan. Vi vet att vi behöver fixa vårt tak. Vi har ett takkonto som vi jobbar på för att kunna byta tak. Att upptäcka ett hål är ändå inte kul just nu,
Hålet som var under mossan. Inte bra.
Jag har ingen aning om hur vi ska göra nu. Ja, förutom att hålet behöver tätas till vi vet hur vi ska göra. Det vet både jag och maken. Men sedan då? Kanske är vi klokare imorgon.
Ta hand om dig. Hoppas du inte har hål på taket. Vi hörs imorgon.
Komposten är klar och staketet är nästa projekt. Det finns redan ett men ska förbättras. Sedan tror maken att han byggt klart. Det är fler än en gång som han sagt att vi har snart ingen gräsmatta kvar.
Varje gång han sagt det så har lite gräsmatta försvunnit, trots allt så har vi gräsmatta kvar. Lite mindre men mycket mer kan försvinna innan vi är helt utan gräsmatta.
Han kom nog på sig själv, för när han sagt det så la han till att det är skönt att kunna gå runt huset och även förbi den nya komposten och resten av den sidan. Där har vi en dryg meter, kanske 1,20, till grannens och vårt staket.
Den ena halvan kan jag inte göra något för där går fjärrvärmen och åt andra hållet går fibern. Just där är han ganska riskfri med att säga att han vill ha gräset kvar. Det räcker med att vi byggt över ingångarna av dessa kablar in i huset. Den dagen den sorgen. Om något skulle hända så kan vi i värsta fall handgräva under altanen samt skruva bort trappan, för där går de in.
Om vi inte ska ta bort all gräsmatta så kanske den behöver lite gullande snart. Den är väldigt ojämn och har aldrig fått någon kärlek. Bara lite klippning då och då. (Fast lite till kan nog försvinna. Något kan jag allt komma på att han ska bygga åt mig)
Nu kan jag slänga trädgårdsavfall i komposten. För den är nästan helt klar. Det är bara näten som ska gå att ta bort där fram, som inte är klara. Mest för att vi klurar på hur vi ska göra det bäst.
Man skulle kunna ta bort det helt och skjuta ner det in mellan två pinnar som har den på plats. Man skulle också kunna fästa det i ena sidan och ha haspar på andra sidan. Finns säkert andra lösningar med, vi klurar ett tag till. För jag kan börja lägga in skräp ändå.
Det är tre fack och tanken är att jag ska fylla ett först. När det är fullt ska det vila ett år för att sedan flyttas till fack två. Det ska vila ett år för sista vändningen till fack tre. År två fylls fack ett med nytt avfall för att fortsätta i all oändlighet är tanken. Det är bara nu som jag får vänta på jorden några år.
Den är så fin. När man är i trädgården så är den väldigt synlig. Från altanen är den staket och avlastningsyta. Kan inte bli bättre. Ja, det skulle vara att den inte hade något tryckimpregnerat virke i närheten av komposten. Det är ytterst lite som har direktkontakt med den blivande jorden. Så det kan nästan inte bli bättre.
Igår kom vi lite närmre det färdiga resultatet. När man bygger så behövs allt komma tillsammans och när då trappan är galvad så går det inte att kompensera så mycket på den. Trappan är helt rak men det är inte golvet. För då skulle det vara en bassäng emellanåt. Jag är så glad att den nu är på plats.
Det var mycket smidigt att vattna alla blommor när det fanns en trappa. Till höger ska det nu byggas en kompost. Den behövs och jag längtar tills den är klar. Ett steg i taget så går allt.
Igår skulle det inte vara så fint väder. Jag hade inget planerat att göra för igår var det ledig dag. Den blev perfekt och det utan någon som helst planering. Det började med att minstingen och jag tog en träningsrunda. Träningen har blivit lidande ett tag. Vi hade måttlig medvind på vägen ut och kraftig motvind på vägen hem och fick trots det skaplig snittid.
Efter det blev det altanhäng med maken. Han byggde och jag njöt i solen. Jag lånade honom en hand ibland med inte så mycket. Han vill gärna göra på sitt sätt. Jag höll i några stolpar åt honom. Då var han mycket nöjd över att jag var med honom på altanen och snabbt kunde infinna mig.
Planen var att golvet skulle få torka och blekas lite utan något på den. Det vore faktiskt det bästa men så var det ju det där hålet. Jag tänkte att om jag bara ställer något bara där så gör det inte så mycket. Singerbordet fick flytta upp på altanen från baksidan. Bara för att gömma hålet lite. Men sedan fick det vara bra.
Hålet är osynligt och maken har godkänt vikten som står där.
Problemet var att när bordet kom dit att det behövdes lite mer. Så några blommor fick flytta dit. Bara några så inget stort problem. Westerlund har stått i lite för mycket skugga så den mår bra att få stå mer i solen. Nu kanske den kommer blomma igen. Sedan är det ju fint att odödlighetens ört får hänga ner lite över en bordskant. Den blommar inte så då behövs ju lite blommade växter. Då fick två dahlior flytta dit.
När jag gått runt på altanen en stund och fortfarande inte fått någon uppgift från maken så bestämmer jag mig för att flytta dit ett par stolar. Då kan jag sitta och hålla maken sällskap när han bygger och han kan ta paus smidigt. Vid pauser blir det dryck så då behövs också ett bord. Bara ett litet bord. Det flyttar jag dit.
När jag gjort det så blir det lite tomt runt omkring och trångt på andra ställen. Tanken var tänkt och nästa steg blev att flytta lite fler växter. Nu står aprikosen och nektarinen i mer sol. De behövde mer sol. Nya platsen blir perfekt. Nu är det mysigt på nya altanen men det är nästan inget som står där. Den är fri att torka och blekas fortfarande.
Väldigt lite har jag ställt upp. Att maken lagt spillet på gamla delen för att nya inte ska bli fläckigt pratar vi inte om.
Han är duktig min kära make. Jag tänker ut många delar och han bygger det mesta.. Det blir så bra. Vi är ett bra team. Snart kanske det är löst med speglarna också. Vi klurar fortfarande men kanske att vi kommit fram till något idag. Igår var en toppendag. Det siktar jag på idag med.
Hallen går framåt men det är inte färdigt. Altanen är inte heller färdig. Snart är det golv överallt men komposten måste också göras. Den är j både räcke, avlastning och sittplats. Igår fick jag jobba över så allt blev ändrat. Tanken var, hämta pass, träna, göra klart målningen och sedan lite vilotid innan läggdags.
Övertiden gjorde att minstingen sa han skulle träna själv. Jag skulle komma hem efter polisen stängde så inget pass skulle kunna hämtas, trodde jag. När jag lämnat sista så inser jag att jag kan hinna till innan de stänger. Jag kom fram och maken mötte mig med kvittot på att jag kunde få ut passet utanför polisstationen. Jag hade inte haft tid att hämta det hemma. Jag hade 6 minuters marginal när jag parkerade bilen utanför stationen. Men jag hann. Passet blev hämtat bara några timmar senare.
När jag kom hem så hade minstingen påbörjat lite projekt för sin lägenhet. Han lånade verktyg av oss. Jag trodde vi skulle träna men det blev arbete ute med hans projekt. Sedan äter vi middag och det skulle vara tid för vilan innan läggdags. Då föreslår minstingen som åt middag med oss att vi skulle träna i alla fall. Så blev det.
Allt blev ändrat men ändå blev mycket som var planerat. Det var målningen som inte blev gjord men jag hjälpte sonen och det är mer värt. Målningen kan jag göra idag eller imorgon eller en annan dag. Sedan blev det lite mindre vila men ändå en stund. Jag blev inte färdig men det går framåt. Det är huvudsaken.
Idag är det dags för jobb igen. Jag kan meddela att jag inte är färdig med ledigheten. Tyvärr kan jag inte ändra det som står på schemat denna veckan. Kanske kan ordna något nästa vecka. För färdig är jag inte, jag börjar precis känna att jag är någorlunda med som jag borde vara. Att jag börjat en ny medicin hjälper inte till direkt.
Medicinen har en del biverkningar, som yrsel och illamående men också ryggont. Det hade jag innan jag påbörjade den och fattade inte varför den blev sämre. Nu vet jag, en av biverkningarna är ont i ryggen. Att jag äter den är för att jag har ont efter operationen och med högsta dosen så börjar den verka. Nu får jag avgöra om biverkningarna är värda att inte ha ont.
Det är så mycket jag inte är färdig med. Jag är inte färdig med hallen. Även om jag hunnit med att måla allt två gånger. Jag har tagit bort maskeringen till väggarna men elementet behöver en omgång till. Papp på golvet är alltså kvar. Det kommer bli mycket bra när det är klart men det är ju just det, jag är inte färdig.
Jag är inte färdig med att putsa fönstren. Även om de är långt ner på listan att göra så behövs de flyttas upp. Hade det inte varit dåligt väder i veckan så hade det nog blivit gjort då. Fast å andra sidan, då hade jag inte börjat med hallen. Det går kanske på ett ut. Hallen är väldigt skönt att den snart är klar. Även om den inte är färdig nu.
Igår blåste det lika mycket som i förrgår, fler dahlior blåste av. Tack och lov så blåste de av så jag kunde klippa av och sätta i vas. Inga trasiga stammar som är körda för att fortsätta ge blommor. Det är tacksamt. Men jag är inte färdig med gullandet. Mina blommor hade behövt mer gullande.
Den coola är faktiskt inte sönder av blåsten, jag tyckte bara att den också skulle in till vasen.
Blåsten tog också den stackars björnbären. Den som i våras dog och fick komma på nytt från grunden. Det har den gjort fint. Den har växt över vår spaljé och verkar ha mått mycket bra. Och så blåste den av. Där blev det lite gullande. Jag måste som sagt gulla mer. Detta gullandet hoppas jag gör att den kommer läka sig själv. Den fick lite tråd och uppsatt mot pergolan.
Delen över spaljén orkade inte med blåsten utan stöd.Nu hoppas jag den läker av att den fått stöd på pergolan.
Jag är inte färdig men det är inte så mycket att göra åt det. Jag får fortsätta och se till att jag blir färdig. Först arbete.
Det var gårdagen. Lite regn och lite sol går bra. Men massor av blåst kan jag vara utan. Naturligtvis så tog blåsten en halv dahlia. Vilket ändå är ganska rimligt med tanke på hur mycket det blåste. Ingen av de stora gick sönder, vilket är mycket märkligt. Men tacksamt, tro inget annat. Palmen blåste omkull och behövde planteras om.
Jag fick alltså mer att göra tack vare blåsten. Förutom att tvätta hallen, slipa elementet i hallen, maskera hallen och måla hallen så behövde jag också plantera om palmen. Palmen fick vänta på att hallen blev klar. I alla fall klar med första omgången av målningen.
På kvällningen så blev det dags för palmen. Eftersom palmen också behövde större kruka så passade jag på att ordna det. Då fick jag en kruka över, som palmen varit i. Då tog jag murgrönorna som inte hade någon plats längre och satte i den och ställde på trappan. Får se om den överlever i mörkret under carporten.
Murgrönan på trappan.
Krukan går inte hela vägen ner till golvet. Den är inte ens halva. Det var antagligen anledningen till att den blåste omkull på altanen. Den platsen som den nu står på är världens blåspassage. För att den inte ska blåsa omkull igen så är den nu fylld med sten hela vägen från golvet upp till krukan som håller jorden. Om den ändå skulle blåsa omkull så blir det inte bara jord överallt utan även sten.
