Snart så

Snart så kan jag nog släppa köket. Många delar börjar komma på plats. Stommarna är beställda. Vitvarorna är beställda. Där finns inte så mycket mer att göra. De beställningarna känns helt rätta. Jag har ju inte sett något live men det känns ändå rätt. Antal skåp, diskhoar, placering av skåpen. Rätt sorts skåp.

Det som känns bäst är att båda hörnen kommer att bli space corners. Det är alltså lådor i hörnen. Jag kan utnyttja maximalt av utrymmet i hörnet. Med snurrskåp så försvinner så mycket yta av hörnet. För karusellen måste ju kunna åka runt. Detta känns så bra. Jag har lånat en bild från Novaflex som köket är ifrån.

Bild från Novaflex.se med en space corner.

Och eftersom vi ska ha höga bänkar så kommer vi ha ytterligare en låda. Denna var det stora trixet med höga bänkar. De visste inte om de gick att göra måttanpassat. Men till slut så gick det. Tur för annars hade det blivit kök någon annanstans. Space corner har jag bara hittat två som gör i Sverige. Där det bara är en som faktiskt tillverkas i Sverige. Och det sista var ju det jag eftersökte.

Jag vill ha så miljövänligt som möjligt. Så långt så bra. Sedan är det lite mer saker i ett kök. Nu är det största bekymret element. Jag har haft bekymmer med golv. Men det är beställt. Blev linoleum. Det är miljövänligt. Det är bra. Det är inte helt vattentätt. Mindre bra. Fast det får duga helt enkelt. Jag måste få färg i köket och det blir det nu.

Tapet hade jag tänkt att ha men det går inte. Jag hittar ingen som passar vår (läs min) stil. Är det inte konstigt? Det finns en miljard olika tapeter att välja mellan och ingen som passar till vårt kök. Hur som helst nu har jag bestämt att jag ska måla väggarna och måla egna motiv på. Det kommer bli toppen. Då kan jag måla upp i taket så att det inte blir som alla andra har det. Maken blev väldigt nöjd men den idén. Så det bestämde vi.

När minstingen kom hem så berättade jag att vi bestämt att vi ska måla. Han tyckte det var den bästa idén jag någonsin har haft. Alla tre i hushållet är med på det alltså. Det kommer inte bli som en av tapeterna jag blev kär i. Massor av blommor. Jag har haft hemma massor av olika för att se hur det blir i vårt kök. Den första var den med blommorna. Det är den i färg som jag blev kär i. Men det blir alltså varken den i färg eller den i svartvitt. Det blir målat.

Mn förälskelse. Det är humlor och insekter i den också.. Otroligt vacker tapet.

Jag väntar på pris på mässingsplåten för att se om det kommer vara ett möjligt alternativ. Annars har jag en sak till att leta efter. Så läget är just nu elementet som måste lösas. Vi har ett element i köket som inte kan vara kvar. Vi ska har bänkar där. Det är det enda element som finns i köket. Jag trodde jag hittat lösningen för det genom ett element i sockeln. Tydligen så låter de en del. Inte så sugen på att ha något som låter.

Därför försöker jag nu att hitta ett snyggt element. Det är inte enkelt kan jag säga. Eller jo, det är jätteenkelt om plånboken är väldigt stor. De kostar kan jag säga. Dessutom är det svårt att få veta priserna. Jag måste höra av mig till rörmokaren som i sin tur måste kolla upp priset. Eftersom det inte är någon annan som någonsin har beställt ett sådan element på vår ort.

Det känns som dumt att han ska behöva lägga ner en massa tid på att ta fram priser och så visar det sig att jag inte har råd med det. Jag skulle också vilja ha ett element som rörmokaren beställer så jag vet att allt kommer att fungera när det väl är dags att koppla in det. Har du några tips på snygga element. Jag har femton centimeter att nyttja på sidan av bänkskåpet. Det får vara max 85 centimeter högt och 50 centimeter brett.

Det ska gärna ha tillräckligt hög effekt så det ger värme också. En liten detalj som faktiskt har ställt till det mest. Mer än priset. Det får lösa sig. Bara det sker snart så blir allt väl. För det är ungefär sex veckor leveranstid på sådana element. Även om jag inte är ensam så är det nog inte den största ruljansen på designelement, därav lång leveranstid.

Ta hand om dig. Med eller utan element så kommer det bli en bra dag. Vi hörs imorgon.

Några steg till framåt

Vi har fått in våra utemöbler. Den 8 november kom de in i vårt nya förråd. Vi har fått det så färdigt så att vi kan ta in grejer. Mest för att jag är jobbig och tycker det ska vara målat innan vi packar in möbler. Fast till våren kommer ju möblerna ut igen och då går det bra att måla.

Men nu är det gjort. Dessutom hade det inte behövts målats. Vi hade kunnat ha det som det var. Det är ju ett förråd. Det viktigaste är att det är slitstarkt. Jag vill gärna ha det lite fint också. Dock inte bara det. Jag har det gärna i enhetlig färg så man (jag) ser om det är spindlar på väggen. Jag är nog spindlars störst ovän.

Om jag bara ser dem så går det bra. Men om jag går och tror att dem är där så blir det inget bra. OSB-skivor som är väggarna i vårt förråd, är melerade. Vilket innebär att det är spindlar på hela väggen om man tittar genom ögonvrån. Nu är det målat och spindlarna kan inte gömma sig. Jag vann den ronden.

Målat och tomt. Bild på halva förrådet.

Nu är en fjärdedel av vårt förråd fyllt. Från golv till tak. Vi har 88 kvadratmeter altan. Det innebär mycket utemöbler. Så att de tar upp en fjärdedel känns som en vinst. Jag trodde det skulle ta halva nästan. Så blev alltså inte fallet. Då behöver vi tänka på hur vi kan sätta in hyllor så vi kan förvara annat på den sidan också.

På andra sidan är det tänkt som verktygsförvaring och kanske lite verkstad. Det har inte fått flytta in ännu. För även om det är målat och har golv så finns ingen el och ingen dörr ännu. Elen beror mest på ekonmin att den inte är inne. Men dörren beror mest på att vi inte kan hitta någon lösning på hur vi vill ha det.

Vi har ju fått endel utgifter som vi inte räknat med. Ett kök som håller på att lägga av. Kök som är så billigt att byta. Sedan har vi också en pandemi som gör att inkomsterna minskar. Därför har elen inte blivit gjord. Nu är det mörkt ute på morgonen. Snart är det mörkt ute på eftermiddagen. Det skulle vara skönt att se när man låser och låser upp dörren.

Fast finns inte pengarna så gör de inte. Då får det vänta och vi får klara oss. Jag är tacksam för att vi har tak över huvudet. Jag är tacksam för att vi har mat på bordet. Jag är tacksam för att vi inte har covid-19. Jag är tacksam för allt som vi har i livet. Även utmaningarna. För utmaningarna får oss att växa och bli starkare.

Nu är utemöblerna inne och jag är tacksam. Tacksam för att vi kan använda vårt förråd även utan el. Det är slutbesiktat och kommunen har godkänt bygget. Så det får användas. Det är jag tacksam för. Det är mycket jag är tacksam för i livet. Bästa maken är en av sakerna som jag är tacksam för. Nu när vi inte träffar några andra så har vi varandra. Det är jag tacksam för.

Snart är det några steg till framåt. Ibland är det två steg bak. Som ekonomin är just nu. Men vi går lite framåt ändå. Det går bara lite långsammare just nu.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Inget golv igen

Jag trodde jag hade hittat golv. Men det har jag inte. För det var linoleum. Det kommer bli fläckar. Man måste polera det, gärna med medel. Det är inte vattentätt. Framför allt så blir det fläckar om du inte torkar bort vattnet. Det går att ha i kök. Frågan är om jag är så sugen på det med tanke på alla negativa aspekterna. En väldigt positiv, det är miljövänligt. En till, det går att slipa och laga.

Kolla vilka snygga färger.

Det finns jättesnygga färger. Det skulle gå att göra mönster i olika färger också. Som ni ser tycker jag om mycket färg. Och att gå från helt rött till svart eller vitt eller en blandning kommer inte jag stå ut med. För om vi ska hitta en plastmatta så är det typ det som finns att välja. Om jag inte vill ha sjukhuskänslan varje gång jag går in i köket. För mattor för offentliga utrymmen finns i färg.

Jag är inte så sugen på det. Att gå in i ett sjukhuskök. Eller skolmatsal. Eller ett kontor. Nej, jag hade hemma prover och det kommer bli fel. Så nu är jag tillbaka på ruta ett. Hur ska jag göra med golvet? Väggarna verkar lösa sig. Att jag kan göra som jag vill och det finns sådant jag vill ha. Men inte golvet. Jag vill inte ha ett hårt golv i köket. Jag vill inte ha klinker i köket. Men om jag skulle det så kan jag få det precis som jag vill.

Det är bara för att jag vill ha en plastmatta som också är vattentät. Hur skulle du göra? Tips mottages tacksamt. Jag har fortfarande tiden på min sida. Men den går fort. Snart är det dags att få in ett golv.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Beslut, lätta och svåra

Livet består av beslut. Hela tiden måste man ta en massa beslut. Ibland enkla och lätta att välja. Ibland väldigt svåra som man inte vet hur man ska göra med. Det är stort och smått.

När man ska börja gymnasiet börjar de svåra valen och sedan fortsätter det. Vart ska livet leda någonstans? Vilket val man gör då tror man att man ska leva med reste av livet. Fast vi som är äldre vet att det inte är så. Man kan ändra sig i sina val. Känns inte så ibland bara.

Jag står inför ett lätt val som är svårt. Vi har fått en KitchenAid köksmaskin. Vi har fått den som gåva för att vi köpt vitvaror. En kampanj som pågår ännu. Grejen är att jag har en redan.

En sådan här har jag. I metallic röd som på bilden. Som är från kitchenaid.se

Jag har haft den ett tag nu. Jag bytte upp mig till denna och sålde min andra som jag haft i många år. Jag fick den i julklapp av maken. Den jag sålde är en med uppfällbart drivhuvud och lite mindre skål. Denna jag har nu, har en stor skål och höj- och sänkbar skål. Jag trivs väldigt bra med denna. Den kommer antagligen hålla hela mitt liv. Nu till mitt lätta men svåra beslut. Ska jag behålla den vi får? Eller ska vi sälja den?

Om jag säljer den skulle jag kunna köpa till en extra skål till den jag har. För det är ganska ofta som jag behöver två skålar för att det ska blandas och vispas. Tyvärr får jag inte vad den är värd även om jag skulle sälja den helt oanvänd. Är det värt det? Eller ska jag använda den vi får som extra skål och då kunna vispa och blanda olika saker samtidigt.

Det ska tilläggas att den vi får kommer med en extra skål också. Som är lite mindre. Vilket kan vara praktiskt ibland. Jag vet inte vad jag vill. Om den ska säljas borde färgen kanske vara neutral. Om vi behåller den vill jag ha en kul färg, eller samma som vi har. Maken tycker vi ska ha två stycken och den nya ska vara lila.

Bild från kitchenaid.se

Vårt nya kök kommer bli svarta luckor och ljusa väggar. Samt en stenbänkskiva i någon grå nyans. Alltså inte så mycket färg. Vi har idag rött golv i köket. Kommer nog att fortsätta med det. Vi har lila, rosa, rött och oranget som accentfärger. Våra andra maskiner i köket är röda eller grå. Om jag håller med maken om att vi ska ha två maskiner. Håller jag då med om lila? Eller vill jag har röd eller kanske rosa?

Bild från kitchenaid.se
Bild från kitchenaid.se

Som ni ser finns det två rosa. En blank och en matt. Så många val. Så många beslut. Jag vet inte hur jag ska göra. Som tur är behöver jag inte bestämma mig omgående. Vad tycker du? Även om det är ett helt oviktigt beslut så behöver det göras. Och ibland är det både kul och svårt att välja.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Sex månader

För sex månader så kom besöksförbudet. Maken hade koll på nyheterna för vi visste att snart kommer förbudet. Jag var i trädgården när han kom utfarande med beskedet. Jag släppte allt jag hade och åkte till mamma i arbetskläderna. Trädgårdshandskarna i bakfickan och jord på knäna. Nu har sex månader passerat utan att vi fått vara inne hos mamma. Idag är dagen då vi får ses igen.

Idag är dagen vi ska sätta upp tavlan på väggen. Vi ska fixa på rummet i inredningen. Så som mamma vill ha det. Idag är dagen då maken ska få sova bredvid mamma i fåtöljen. Det är nog det mamma har längtat efter mest. Maken med. Jag längtar efter att få vara nära. Även om jag inte kommer kramas så bara få vara nära, det längtar jag efter.

Det finns glädje i mycket. Idag är det mamma som står för den. Igår var den stora glädjen att jag fick paket. Ett paket med luftlök. Det ska bli så spännande och se vad det blir av den. En vänlig själ som jag inte känner har skickat luftlök till mig. Eftersom det inte finns att få tag i att köpa så jagade jag reda på det på annat sätt. Då är sociala medier bra.

Luftlök som är ganska nere på marken

Jag visste jag skulle få några lökar. Men några är olika många för olika människor. Jag fick massor av lökar. Så nu har jag planterat lite överallt i rabatterna. Förhoppningsvis så trivs den någonstans i alla fall. När den väl trivs så är den tydligen som ogräs och sprider sig lätt. Vi äter mycket lök så för min del går det bra.

Även om det inte var med glädje så blev det ett beslut igår. Nu har jag kompromissat och det blev beställning av ett kök. Det känns bra att veta att kök nu är på gång. Jag tror också att det kommer bli bra. Men kompromissat är det på många sätt. På fler och andra sätt än vad jag hade kunnat förutse. Det kommer först i januari. Så jag har lite tid att fixa runt omkring. Det är bara köksstommar och luckor som är beställt.

Resten ska lösas. Bänkskiva, handtag, vitvaror är kvar. Och kakel, element, golv och tak. Det kommer ju först nästa år. Ugnar beställde jag dock igår. Och de lovade att kunna förvara dem åt mig till januari. Annars skulle risken vara att dem försvinner. Och det vill jag inte. Bänkskiva och resten av vitvarorna kan inte vänta så länge som till nästa år. Men jag har lite tid på mig innan det måste ske. Sju veckor behövde kylskåpet så en månad har jag minst innan jag behöver ordna det.

Även om jag inte är glad över det så är det väldigt skönt. Skönt att beslutet är taget och att vi rullat bollen. Nu är det bara att fortsätta. Men det var igår. Idag är det mamma som gäller. Att bara få vara och pyssla om henne. Det är planen, att njuta av sällskapet.

Ta hand om dig. Njut av tiden, vi hörs imorgon.

Idag är sista dagen

Det är sista dagen på september. Nu går vi in i en höstmånad på riktigt. Löven har börjat bli röda och gula. Många har redan ramlat av. Min expert säger att det inte är någon fara med kaprifolen eller den nya thujahäcken. Jag skrev om det i förra veckan. Det kan du läsa om här. Vilket är skönt. För häcken ser anskrämlig ut.

Det är sista dagen på september. Det innebär att jag behöver packa in sommaren. Både i minnet och de blommor som inte klarar kylan. Flera har tappat bladen och vill bli ompysslade. I helgen ska det regna. Då hoppas jag att orken finns för att fixa. Det borde den göra eftersom det ska regna.

Det är också sista dagen för att ta ett stort beslut. Ett beslut angående köket. Det har jag skrivit om så många gånger att jag kan inte länka er. Idag är sista dagen för att göra en beställning. Imorgon ökar priset med 18500 kr. Jag vet inte om jag är redo. Redo att besluta om de kompromisser som blir. Desto mer jag kollar ju fler kompromisser måste jag göra.

Jag säger jag, för maken vet inte vad han vill ha. Han vet vad han vill ha när jag ställer frågorna. Men han vet inte vilka frågor som behöver ställas. Han vill ha ett kök. Ett kök med skåp, bänkar, spis, ugn, diskmaskin, diskho och kylskåp. Han kan tänka sig en frys men det är inget krav. Han hade kunnat tänka sig öppna skåp, alltså hyllor, i hela köket. För att det är lätt att se allt.

Vi har en öppen stor hylla i köket idag. Jag gissar att han uppskattar den med tanke på hans förslag. Det räckte med att jag nämnde städning så tog han tillbaka sitt förslag om öppna hyllor. Jag kan gärna ha öppna hyllor. Men där kan bara saker som används väldigt ofta finnas. Annars blir det väldigt smutsigt.

Idag är det sista dagen…

Jag har ingen aning om hur vi ska göra. Jag har ingen aning om vad jag vill kompromissa med. Det jag vet är att det blir minst 18500 kr dyrare om jag inte bestämmer mig. Det är mycket pengar. Som tur är inte pengar allt. Som tur är tiden viktigare. Hur vi mår och vem vi delar vår tid med. Beslutet kanske blir att det inte blir något alls.

Det skulle innebära mycket pengar i fickan. Ett litet kylskåp i ett för stort hål i köket. En frysbox i källaren. Och ett i övrigt lite trasigt kök. Och tiden, glöm inte tiden. Den skulle också vara vår.

Ta hand om dig. Med eller utan beslut så hörs vi imorgon.

Ibland blir det inte alls som man tänkt sig

Så är det väldigt mycket just nu. Jag hade inte planerat att bli sjuk. Steg ett. Jag fick bröstcancer. Det var inte det värsta. Då var inställningen att den tar vi bort och så fortsätter livet som vanligt. Fast utan en del av mig är med. Steg två. Så blev det inte. Det blev medicin från hel**tet som gjorde mig jättesjuk. Jag kämpade på länge.

Steg tre. Sjukskrivning under lång tid och pågår fortfarande. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Jag förstår det och jag tar att man inte kan planera allt. Då får man anpassa sig. Vilket jag gör fortfarande varje dag. Igår på läkarbesöket så tog han mitt blodtryck. Han kom fram till att jag inte är någon ”högtryckare”. Jag hade 95/60. Det är ändå inte det lägsta jag haft. Han föreslog att jag skulle salta lite extra på min tallrik när jag åt. Det höjer blodtrycket.

Jag tycker inte om salt. Jag saltar väldigt lite även när jag lagar mat. Familjen får salta extra på tallriken. Det är inte något jag hade tänkt att göra. Men nu kommer det att finnas i tanken så klart. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Jag fick en förklaring på varför äldsta sonen gärna saltar sin mat mycket. Han har salt på bacon. Det kan bero på att han har lågt blodtryck som mig. Hans kropp känner helt enkelt det och försöker kompensera.

Jag är mycket för att planera. Jag ser gärna vad som ska ske framåt. Jag har målbilder och anser att om man tänker det så sker det. Men ibland blir det inte som man tänkt. Jag tänkte jag skulle bli av med cancern. Den är borta. Sedan hade jag ingen behandling i tanken mer än bort. Då kom andra och tänkte och jag blev sjuk. Ibland måste man låta andra tänka och anpassa sig på vägen. Jag tycker att jag är ganska duktig på det också.

Det är jag tack vare min äldsta son. Eftersom han är autistisk och inga förändringar får ske. Då har jag blivit en mästare på att anpassa mig för att han inte ska behöva. Resultatet har blivit att han också är en mästare på att anpassa sig. Vilket är fantastiskt då man brukar säga att autism är en omgivningsdiagnos. Det är omgivningen som måste anpassa sig. Då fungerar allt perfekt.

Trots det så blir inte allt som man tänkt sig. Nu står jag här långt in i steg tre och har haft nya steg som tillkommit. Det senaste är att jag inte kan få det kök jag vill ha. Det kan ni läsa mer om här. Klart att man måste kompromissa. Inget konstigt. Nu kommer vi till nästa steg. Jag hade färdigt vilka vitvaror jag ville ha. Jag har köpt diskmaskin efter vilka vitvaror som skulle in fortsatt. Det var kylskåpet som bestämde vilken diskmaskin det blev. Den gick ju sönder för elva månader sedan.

Tror ni att det går att beställa kylskåpet nu när jag vill göra det. NEJ! är svaret. Det går inte. De har stoppat tillverkningen och vet inte om de ska fortsätta. Det är covid-19 som är del av den orsaken. I januari eller februari nästa år ska de besluta om de ska fortsätta tillverkningen. Det finns inte ett enda kylskåp i hela Europa att finna. De har försökt. Ibland blir de inte som man tänkt sig. Nu står jag här med en diskmaskin, utan kylskåp eller andra vitvaror.

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Nu måste jag försöka hitta en lösning så att det blir som jag tänkt. Jag vet bara inte hur än så länge.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Kompromissa

Varför måste man alltid kompromissa. Varför kan det inte bara vara en gång som man inte behöver det. En gång när allt bara blir som man vill ha det. Jag vet att man inte alltid måste kompromissa. Det bara känns så just nu.

Vårt kök håller ju på att falla isär. Kylskåpet är värst. Sedan kommer nog spisen. Efter det stommarna och sist frysen. Eftersom kylen har bestämt sig för att vara frys på vissa platser så har vi bestämt att kolla om vi kan byta våt kök. Att göra en planerad renovering istället för en akut insats. Vi har nu frågat efter offerter på kök och vitvaror.

Nu kommer kompromisserna. Till att börja med så är det ekonomin som påverkar mest. Hade vi inte bytt panel och målat om huset förra året så hade det varit ett annat läge. Det var en stor kostnad. Under tiden vi gjorde det slog någon sönder ett fönster. Våra fönster var tvåglas och vi bestämde att göra en akut renovering som följdes av en planerad renovering för resten av fönstren. Det var en ännu större kostnad.

Sedan har det varit mindre kostnader på vägen som inte varit planerade. Diskmaskinen gick sönder förra hösten. Den fyller ett år om en månad. Vår tvättmaskin gick sönder i somras. Det läckte in genom skorstenen. Vi var tvungna att byta och laga runt den i vintras. Inga utgifter som vi räknat med. Vi gjorde en uteplats med rabatt på nio meter till minstingen altandörr. Planerad. Sedan har vi vår stora och planerade renovering av garaget. Som håller på att bli ett förråd och carport. Snart färdigt men elektrikern kommer att vara en stor utgift. Som vi vet om. Stenläggningen är kvar. En stor utgift. Vi har stenläggning också för vår släpkärra och för baksidans uteplats.

Alla dessa utgifter tär så klart. På det så har vi en pandemi som gjort att våra inkomster är instabila och minskande. Vi behöver leta andra inkomstkällor. Självklart så måste man då kompromissa med ekonomin. Inget konstigt och därför vi tar in offerter. Jag tänkte att man kunde kompromissa genom att skjuta på olika saker och spara ihop ett tag innan bytet. Till exempel skulle vi kunna byta kylen genom att ta bort runt omkring och låta det vara ett hål. Tills vi hade sparat och då kan sätta in stommar. Eller sätta in stommar och byta spis när vi kommit ifatt med sparandet.

Vi sa att vi ska inte byta kök förrän det faller isär. Planerat. Men dumt att det infaller med allt annat som kostar just nu. Fast nu är vi där. Då är frågan hur vi löser det. Jag hade en tanke om att när jag gör om köket så kan jag få det som jag vill ha det. Ett kök som passar mig. Tror ni att det går? Nej, för det första så är jag inte som alla andra. En av de som ska lämna offert på köket sa att hon kanske kunde omvända mig. Den andra tyckte det var jättekul att få jobba med mig och alla spännande saker som jag var ute efter.

Och att inte vara som alla andra innebär också att längden inte är som standardmåtten. Igår fick jag veta att jag kan inte få höjden på bänkarna som jag vill med dem skåpstommarna som jag vill ha. Dessutom skåpstommar som nästan ingen annan väljer. Nu måste jag alltså kompromissa om hur jag vill ha köket. Inte i vilken tid som de olika sakerna görs.

Ska jag välja bort anpassad höjd för vår familj i bänkhöjd? Eller ska jag kompromissa om hur vi kan använda köket i form av lådor och skåp. Eller ska jag kompromissa om allt. Ska vi bara sätta in ett standardkök och låta bli att göra det som vi (jag) vill ha det det. Standard på allt. Måtten på kyl och frys och spis. Måtten på stommar och bänkar. Golv och lampor, allt. Det känns som att om jag inte ens kan få det jag vill ha utan att pengar spelar någon roll. Då kan jag strunta i allt.

Varför måste man kompromissa om allt?

Jag är bara lite trött nu. En helg borta och en hjärna som inte hinner med. Ingen bra kombo för att tålamodet ska var på topp. Jag hoppas att du får en fin dag som är kompromissfri. Att du kan njuta av vädret och ta ett steg i taget. Jag ska försöka med stegen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Solen skiner

Det är alltid skönt när solen skiner. Idag ska maken slänga en del skräp. Det är inte så mycket skräp som blir när vi bygger (längre). Vi försöker att använda allt som vi införskaffar. Men stenen som kommer upp ur marken, den har vi svårt att få användning för nu. Och jag tänker att om vi har grävt upp den så är det inte riktigt samma sak som skräp. Det är en betongplint från förra ägaren, också uppgrävd.

Lite skräp blir det alltid när man bygger. Jag är glad över att vi lyckas hålla ner det till så lite som vi gör. Att vi inte har spill på 15 meter på altanen till exempel. Vi valde till slut kortare bitar så spillet blev mindre. När vi byggt klart så har jag ordnat annat skräp i och med mina planteringar. Så det behöver vi tänka ut något smart kring. Ska vi skaffa kompost?

Vi har i denna kommunen kompost i vår soptömning. Vi har en grön påse som vi slänger alla våra matrester i. Sedan har vi en röd påse som går till förbränning. Självklart så har jag återvinning på papp, plast, metall, glas och papper. Jag tror att vi skulle kunna skaffa en mindre soptunna om vi skaffar kompost. Det finns ett annat alternativ.

Det är att vi har ytterligare en tunna. Den tunnan är för trädgårdsavfall. Den hämtas separat. Det tråkiga med den är att vi bidrar till transporter. För även om mitt trädgårdsavfall blir jord på tippen, som jag sedan kan åka dit och hämta av. Kostnadsfritt. Så blir det en massa transporter. Om vi har en kompost så kommer vi kunna slänga här. Hämta jord här. Och minska vårt avfall i soptunnan.

Jag ser mest fördelar med en egen kompost. Då är frågan vad för sorts kompost ska man ha. Varm eller kall? Varm går allt fortare med. Man kan slänga i stort sett vad som helst i den. Du behöver dock tillstånd från kommunen. Den kan lukta. Kall går allt långsammare med. Du kommer garanterat få dit kryp i den. Jag antar att skadedjur inte kommer eftersom man inte behöver tillstånd.

Men om jag väljer varm, då kommer nästa. Vilken i djungeln av alla som finns på markanden. Vilken storlek? Även om vi inte är stort hushåll så vill jag få mycket jord för att kunna jordförbättra rabatterna. Och det svåraste, vart ska den stå?

Sådant är trevligt att tänka på medan solen skiner. Jag tror inte att det blir något beslut än på ett tag. Vi har för mycket byggande än. Maken håller på med förrådet nu. Planen är att det ska användas i vinter. Då måste vi prioritera det just nu.

Ta hand om dig! Vi hörs imorgon.

Grävningen

Äntligen kan jag säga att grävningen är klar. ÄNTLIGEN! Det är så tungt att gräva. Att köra jord till tippen tar sin tid. En kärra där jorden inte ens går över släpets kant väger så mycket att däcken ger sig. Vi har fått köra flera gånger till tippen.

Vi har också fått åka flera gånger och köpa jord. För att förbättra den vi har. Första biten på nästan fyra meter var det sten. Och åter sten. Vi har så mycket sten att jag vet inte vart allt kommer ifrån. Fast man brukar säga att det är stenigt i Småland så kanske det är lika för alla.

Stenen från första biten.

Resten av sträckan så var det andra problem. De sista fem meterna var det sand. Vi har fjärrvärme. Fjärrvärmeledningen går precis på kanten till rabatten. Vi kom på bandet som visar att det finns en ledning snart. Då var vi femtio centimeter ner. Men sanden. De har återfallit med sand. Jag vet inte riktigt varför. Kanske för att det inte fryser så. Thujorna ska ha sandblandad jord så det var ju bra. De har fått fin blandning.

Björnbär, kiwi och blommande blommor vill inte ha sandblandad jord. Det blev mycket jordförbättring på den sidan. Det är dock lättare att gräva i sand än i sten. Men det blir en massa sand kvar som ska ta vägen någonstans.

All sand/jord som blev över.

Igår så fick den ge upp om sitt boende här hos oss också. Så nu är alla växter i jorden. All sand/jord är borta som inte ska vara här. Nu är det spaljén kvar. Det är två halvnät armering som ska upp. De är mer än två och en halv meter breda. Det är inte helt lätt att få upp dem. Snyggt och stabilt. Ett steg i taget.

Igår blev det att slänga sand/jorden. Jag städade lite i carporten. Sedan vilade jag. Och så vilade jag lite till. Idag kommer inte heller nätet upp. För idag ska jag åka till mamma. Mamma ska få smaka på de inlaga plommon. Jag lovade henne det, om de blev bra. De blev okej. Så därför blir det plommon och grädde idag till fikat. Eller kanske glass. I den bästa av världar så blir det båda.

Tredje stolpen är uppe nu. Så detta är nästa klart. Men nätet är inte på plats än.

All grävning är klar! Eller i alla fall tills nästa år. Då har jag säkert något nytt på gång. Som en rabatt för mina rosor. Som blir uppätna av dumma insekter. Jag vill bara ha snälla insekter. Eller kanske en klätterhortensia runt en soffa, eller hammock. En hammock vore något. Minstingen tycker vi måste ha ett träd. Vem vet, ett dvärgträd kommer kanske till vår trädgård nästa år.

Men nu blir det ingen mer grävning. Det är det viktiga. Jag önskar dig en härlig grävfri dag. Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.