Jag höll på att sätta upp en markduk runt altanen. För att växter inte ska ta sig in under. Jag håller på i godan ro när det låter som något skrapar. Jag stannar upp och lyssnar. Men det hörs inget. Det var nog bara inbillning. Jag fortsätter, då skrapar det igen och duken rör sig från andra sidan. Jag hoppade högt (inombords) och tänker dem mest konstiga sakerna. Som att det är en grävling på andra sidan.
Jag springer runt för att kunna se in under altanen. Jag ser inget så klart. Det är mörkt där under och jag inbillade mig ju bara. Jag fortsätter att sätta upp duken. Då börjar det ingen. Och fortsätter. Det är något på andra sidan som slår på duken. Då förstår jag utan att titta så vet jag att det är en av alla katter som vi har här. Han ser mig igenom och försöker ta eller slå mig.
Maken kommer presis när katten har en paus. Då börjat han igen, katten alltså. Maken hoppar inte högt inombord. Han skuttar till på riktigt. Jag säger att det är en katt. Gissa vem som ska jaga katten. Maken. Han försöker att jaga bort katten med diverse hjälpmedel för att nå katten. Det går så där, kan jag säga. Maken får ge upp. Katten är kvar.
Till slut är jag färdig med duken. Då är det inte roligt för katten längre och han går. Katten lämnar andra sidan. Jag kommer in på andra sidan. För jag är klar. Ibland känns det som att jag är på andra sidan fast jag inte är det. Denna gången kändes det så och jag var det. Klar alltså. Ibland känns det som jag är på ANDRA sidan, fast jag inte är det. Död alltså. Då är jag bara helt mörbultad och hjärnan fungerar inte. Denna gången var jag på rätt andra sidan.
Jag är lite trög men så kan det vara ibland. Inatt har det varit en h*** natt. Men jag får skylla mig själv. Det är för att jag grävde igår. Jag tyckte ändå att jag var duktig och bara grävde lite. Jag tog bort grästuvorna och tre skottkärror jord. Jag tänker inte avslöja hur många kärror grästuvor det var.
Maken var med och slängde allt på trädgårdsavfall på tippen. Det som var problemet kanske var att jag hittade en rot. För det var ett träd där innan. Vilket jag visste eftersom det är vi som kapat det. Det gjorde vi när den andra uteplatsen försvann i samband med dräneringen av huset. Det gick åt ett spett mig och hjälp från maken. Till slut så kom den loss.
Idag hade jag tänkt att fortsätta gräva. Eftersom jag var så duktig igår och inte gjorde allt. Jag får se vad kroppen orkar. Kanske i eftermiddag. Jag fortsätter med mottot att träning är bra. Även enligt min läkare.
Före grävningEfter grävning av tuvor. Roten är kvar och spettet med.
Snart finns både thujor, bärbuskar, blommor och framförallt plintar på plats. Vi hade tänkt göra med markspjut. Men nu har jag en tanke kring att det ska bli pergola över för skugga. Så då blev det plintar och grövre stolpar. Vi får se hur det blir med pergolan. Det kan bli det nästa år. Nu är det möjligt utan att behöva göra om allt.
Jag önskar dig en fin dag. Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Snart, eller inte, men det blir klart steg för steg. Igår så hämtade jag växterna. Jag fick ner växterna i badkaret. Övriga växter får dröja lite. Jag måste orka gräva innan. Svårt att plantera något utan att ha en rabatt. Men växterna finns hemma nu. Ett steg närmre.
En del blev det.
Thujorna och kameleontbuskarna var det som jag beställde. Sedan hade vi pratat om vildvin och lite annat i. Men när jag varit hemma och grunnat så blev det inget vildvin. Det blev björnbär. Om jag ändå ska försöka få till kiwi på kameleontbusken så kan jag försöka med björnbär också. De ska alltså växa tillsammans på insynskyddet på nya altanen. De växer lite fortare än vad thujorna gör. Därför blir det olika. Samtidigt är det kul med bär och variationen.
Nedanför bärbuskarna ska det vara alunrot och rudbeckia. Samma som jag har i den andra rabatten. Allt för att få en helhet i trädgården. Då kommer det också bli lite blomning och fint nertill. Annars hade det blivit sten eller bara kalt. Jag valde blommor. Rudbeckia är också väldigt tacksamma för humlorna. Vilket är bra. Jag försöker tänka på den biologiska mångfalden när jag håller på i trädgården.
Jag tror det kommer bli bra när det är klart. Som sagt, jag ska bara orka gräva också. Men badkaret planterade jag i. Och det blev bra. Det är numera vintergröna, stjärnflocka, flocknäva, japanska sockblomma, brunnera och allium i. Det ska också i en vintergrön murgröna. Som kan klättra upp på spaljén (trappräcket). Det syns inifrån altanen också. Då spaljén är på altanstaketet.
Murgrönan ska vara bakom alliumen.
Jag vet inte vart jag ska ha skoporna på räcket. Mitt skrotupplag ligger ju vid sidan om. Där jag ska ha mitt planteringsbord. Det blir nog ett nästa år. Eller senare i år. Jag måste gräva först.
Mina växter som inte är planterade ännu.
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med björnbären. Om man läser på så säger experterna att man ska klippa ner de vid plantering. Till 50 centimeter ovanför jord. Men samtidigt så säger de att man ska klippa bort efter skörd. Och nu är det ju skörd. Är 50 centimeter när man planterar på våren? Ska jag vänta eller ska jag klippa?
Jag köpte också höstsilverax till mina stora krukor. Som ska stå under carporten. Nu vet jag dock inte om jag vill plantera längre. För de måste ju flyttas när vi ska lägga stenarna. Vad ska jag då göra med mina höstsilverax? Köpa en annan mindre kruka och plantera i under tiden? Och sedan nästa år göra det på rätt ställe när jag kan placera ut krukorna? Alla dessa beslut.
Ta hand om dig. Idag är en fin dag. Vi hörs imorgon.
Maken och jag, vi är inte överens. Vår tvättmaskin gick sönder i somras. I mitten på juli. I höstas gick vår diskmaskin sönder. När diskmaskinen gick sönder var allt frid och fröjd. Maken och jag var överens. Även när tvättmaskinen gick sönder var vi överens.
När diskmaskinen gick sönder sa maken att han diskade för hand ett tag. Då kunde vi fundera på hur vi skulle göra. Vi var överens. Han diskade för hand, i tre veckor. Sedan gav han upp. Vilket jag förstår och vi var överens om att vi behöver en ny diskmaskin.
När tvättmaskinen gick sönder så sa maken att han tvättar det som låg i maskinen och jag fixar en ny tvättmaskin. Vi var överens. Jag fixade en ny och han tvättade i lika många timmar som jag letade efter en ny tvättmaskin.
Innan någon av dessa maskiner gick sönder så började vi att märka det innan. Maken mest på diskmaskinen och jag mest på tvättmaskinen. (Eller bara jag på tvättmaskinen. Maken tvättar inte, han diskar.) Nu är det så att det har börjat att märkas på kylskåpet. Och det är nu vi inte är överens. Maken menar att det brukar vara så på sommaren. Jag menar att det har aldrig varit så i denna omfattning.
Vårt kylskåp fryser vår mat. Och maken har rätt. Det har hänt även tidigare. Då har det varit väldigt varma sommardagar och många har öppnat och stängt kylen. Då har det kunnat hända att något som varit nära bakre delen, har frusit. Nu är det inte varma sommardagar längre. Det har inte varit varma sommardagar hela sommaren. Vår kyl håller på att dö.
Jag vill dock inte ha rätt. Jag vill att maken har rätt. Vi har inte tid, pengar eller ork att fixa med ett kylskåp nu. Tyvärr har maken börjat inse att vår kyl inte mår bra. Han har hela förra veckan försökt att ställa in den så att den inte är för varm. Eller för kall. Och när han hittar en bra inställning så hoppar den iväg. Antingen till varmt eller kallt. Nu pendlar den mellan fem och åtta grader. Med risk för frysning om det står långt in.
Risken är överhängande att vi står utan kylskåp snart. Det blir inte bättre av att jag trycker in ett kärl i ugnen och fastnar i värmerslingorna. Vi var två personer som löste det. Att få ut den alltså. Utan att slita med hela ugnsinredningen. Så nu är risken stor att vi snart behöver en ny spis. Jag hoppas att det är det enda. Att inte huset brinner ner för att spisen kortsluter.
Om kylskåpet går sönder så får vi använda vår extra kyl i källaren. Vårt kylskåp som vi hade på kontoret. Nu har vi inget kontor av flera olika anledningar. Men kylskåpet är kvar. Det kan vi använda. Det är dock inget stort kylskåp. Vilket innebär att det är inte hållbart i längden. Som makens handdiskning när diskmaskinen gick sönder. Det går ett tag.
Vi har också en frysbox i källaren. Den införskaffades när vi skulle ha fest. Så att vi kunde laga mat till en hel drös människor och förvara maten innan festen. Den frysen går att göra om till kyl. Då tänker ni snabbt att vad bra. Då flyttar vi upp blåbären (som är det enda i frysen) till frysen där uppe, och gör en kyl av den. Då är det längre hållbart.
Eller inte, för om kylen håller på att lägga av. Tror ni inte att frysen från samma tidsepok, kommer lägga av samtidigt som kylskåpet? Det tror jag. Trots att det är avfrostat och omskött så tror jag det. Då behöver vi också frysen i källaren. Det är ju egentligen inte synd om oss. Vi har backup. Det är inte många som har det. Men vi vill inte behöva använda backupen. Vi vill göra klart vårt förråd så att vi har någonstans att göra av allt.
Vi får se hur det blir. Och om kylskåpet inte lägger av inom rimlig tid så kommer maken att bli neurotiskt av att behöva kolla kylen hela tiden. Då föredrar jag att leva med backupen. Att leva med vetskapen att något kommer att hända kan vara värre än att det händer.
Igår blev det blåbärsbullar. För att jag var sugen på det. Jag är ju inte sugen på godis längre. Då blev det bullar när suget slog till. Och goda var dem. De blev klara sent. Men det gjorde inget eftersom det var fredag. Hela familjen provade när de var klara.
Blåbärsbulle med vaniljkräm och mandelmassa. Smarrigt.
Igår kom också mina växter. Jag skulle behöva åka och hämta dem. Tyvärr är det inte en enda centimeter grävt för dem där växterna. Och min kropp håller på att stänga av. Det ska regna hela dagen. Och det kanske är bra. För då hämtar jag växterna men låter bli att gräva. Min psoriasis håller på att sprida sig ut i ansiktet från öronen. Det är ett tecken på att jag ska ta det lugnt. Eller vad säger ni?
Spännande att se vilka växter som följer med mig hem idag. Jag återkopplar imorgon om det. Tills dess så önskar jag dig en underbar dag. Njut av livet. Du lever varje dag och dör bara en gång. Vi hörs imorgon.
Idag känns det som att hösten är här. Det regnar och är ruggigt. Igår var det fint väder och svalare men fortfarande varmt. Solen värmde gott när man var ute. Idag håller de på att gräva upp vår tomt. Vi ska ha ett tak till släpkärran. Och jag orkar inte gräva mer.
Eller jag kommer ju få gräva mer när altanens golv är klart. Då ska det göras en nio meter lång rabatt. Så lite till gräva blir det. Men detta grävandet är på tjugo kvadratmeter. Det ska grävas bort djupt för att lägga bärlager så att det blir stabilt med plattorna sedan. Släpkärregaraget är tänkt att det ska göras i höst. Men när de ändå är här gräver så får de gräva lite till.
På baksidan ska det också läggas plattor. Det kommer läggas plattor någon gång när tid och pengar finns. Det är ca trettiofem-fyrtio kvadratmeter. Jag orkar inte gräva mer! Det räcker med att jag grävt bort hela hörnet och lagt sjösten. Det räcker med att jag grävt utmed hela kortsidan och lagt sjösten. Det räcker att jag grävt plinthål till altanen. Det räcker med att jag grävt utmed hela grannens sida och lagt sjösten. Det räcker att jag grävt för badkaret samt planteringsbordet. Det räcker nu.
Eller inte. Jag skulle ju visst gräva nio meter till. Men sedan räcker det. Jag orkar inte mer. Eller, hur mycket orkar man egentligen? Vart går gränsen? Grävandet har ju varit bra för kroppens fysik. Jag har varit tvungen att röra på mig. Jag har använt muskler som jag inte använder i vardagen. Träning är en av de viktigaste beståndsdelarna för min hälsa just nu. Inte bara enligt mig utan även enligt min läkare.
Att röra på sig är bra för alla. Vi rör på oss för lite. Så att då vara tvungen att gräva kan ju vara bra. Men sextiofem kvadratmeter och djupt. Där går gränsen för mig. Maken gör så mycket annat, så att han skulle hjälpa till med det är inte rimligt. Någonstans måste vi bli färdiga och då behöver vi hjälpas åt, på alla ledder.
Idag blir en bra dag. Trots att det är regn och höst. Idag blir det grävt. Idag ska vi åka till mamma. Det blir kantarellomelett. Mamma har önskat. Så det blir middag ute idag. Under tak som tur är. Vi valde dag efter hur vädret skulle vara. Förra veckan så var idag en fin dag. När tiden gått så är idag den enda dagen med regn denna veckan. Men kantareller och regn går bra ihop. Vi får bara klä på oss tillräckligt. Det svåra blir att hålla maten varm.
För vi måste ju ha med maten färdig. Vi kan ju inte låna och värma hos mamma. Det är besöksförbud (ja, fortfarande, trots att jag meddelade tidigare att det vore bättre för alla att häva det.), därför måste vi vara utomhus. Utan att röra vid varandra. Men kantareller blir det. Omelett blir det. Lite annat blir det också. För idag är en bra dag.
Ta hand om dig. Det är det enda du behöver tänka på, att ta hand om dig. Då blir allt väl. Vi hörs imorgon.
I helgen har det varit mycket fokus på trädgården. Det börjar gå så långt att snart är det dags att gräva igen. Gräva upp en lång rabatt. Den ska gå runt minstingens altan. Nio meter blir den totalt. Fyra av dem blir det thuja och resten blir kameleontbuske. Både hona och hane, då kan det bli frukt på.
Jag har varit många turer till växtbutiken denna helgen. Jag har beställt thuja och kameleontbuskar. Nästa helg bör de finnas hemma. Nästa helg ska jag också bestämma slutgiltigt vad det blir för något i mitt badkar. Förgätmigej, allium, murgröna, alunrot, japansk sockblomma (röd) stjärnflocka, japanska gräs samt vintergröna står på listan över tänkbara blommor i. Murgrönan är tänkt att växa upp på trappräcket som är spaljé.
Den har jag kämpat med. Spaljén eller trappräcket. Det är ganska tungt. Om jag skulle ha det lodrätt hade det varit enkelt. För då skulle det bara kunna stå i badkaret och haft en krok för att hålla ut det från staketet (väggen) bakom.
Trappräcket.
Men nu har jag bestämt att jag ska ha det vertikalt. Vilket blir svårare. För då sjunker det ner i jorden och tappar halva räcket. På längden så skulle det ta emot badkarskanterna och inte kunna sjunka. Nu tror jag att jag hittat en lösning. Jag har införskaffat gjutjärnskonsoller som jag fäst på regeln under altanen. Som då räcket kan stå på. Då blir hela höjden på räcket användbart för att ha klättrande växter på sig. Finns ingen bild för det saknas hur jag ska fästa det upptill. Men det kommer snart en lösning på det med.
Jag har ju också en hel del skrot som jag ska göra något med. Jag har lagt täckbark vid nya thujahäcken vid uppfarten samt placerat ut mina plåtfälgar. Det blev tre där. De var lika rostiga och samma storlek. Nu ska jag bara bestämma vad jag ska ha i fälgarna. De är för små att isolera dem. Så antingen får jag ha sommarblommor och sedan ljung i. Eller helt enkelt chansa på att det kan gå.
Två till gömmer sig längre fram.
Jag har en del gamla hjul som inte är hjul längre. Det är bara plåten kvar som varit runt hjulet. Jag har en vattenskål i gjutjärn. Jag har flera olika kugghjul och hjul som jag inte vet än vad jag ska hitta på med.
Det stora kugghjulet väger nog 70 kilo. Inget att fästa på väggen alltså.Innan fälgarna placerades ut.Sätta på väggen med mossa i. Kanske ljushållare?Ingen aning vad som sker med dessa. Vattenskål för insekter kanske.
Mycket skrot är det. Jag har ett grenrör också samt en bränsledunk. När det är klart på riktigt så får fler bilder komma helt enkelt. Det har varit sol blandat med regn i helgen. På minstingen snart färdiga altan så finns det regnskydd. Där har jag hängt mycket medans maken har jobbat på. Jag har också flyttat lite jord. Men det tog inte så lång tid. Så jag hann med att se ut som jag jobbade. Fast jag egentligen gjorde som på bilden.
Jag ”jobbar” bra.
Vi har haft den första skörden av tomater också. Fast den stora vanlig plantan har dött ( den har i alla fall inga blad kvar) så har de små tomaterna som kommit mognat. Busktomaterna lever och frodas. Det blev en hel skål med tomater. Blev både tomatsås till pastan samt skivade på hamburgarna igår. Söta (små) och goda.
Ta hand om dig! Idag ska jag njuta ikväll. För då är städdagen över. Vi hörs imorgon.
Vi har så mycket att göra på vårt bygge. Ibland så är det övermäktigt. Jag gör ändå inte det mesta utan det gör maken. Nu har vi kommit ett stort steg närmare slutet av bygget. Hela taket i carporten är målat. Halva målades förra året. Halva hann inte bli färdigbyggt förrän det var för kallt att måla.
Nu är det klart! Det är väldigt skönt. Målningen ligger på mig. Maken är lite för noggrann så det tar väldigt lång tid för honom. Jag tror dock att denna gången hade det gått fortare om han gjort det. Hela sommaren har gått utan att jag fått det gjort. Halva taket är tjugofem kvadratmeter. Jag har inte sett fram emot att gå och vrida nacken ur led med att titta uppåt. Nu är det klart!
Tre strykningar ska göras. Man måste vänta sex till åtta timmar innan du kan måla igen. Det blir drygt. Nu är det klart. sjuttiofem kvadratmeter och lite till är klara strykningar. Staketet är klart. Det finns ingen målning som är akut och måste göras i år. Det är klart nu.
Sedan kommer det behöva målas nästa år. Staketet runt vår altan behöver målas om. Som tur är så har vi inte så mycket staket runt om. Vi har thujahäck på större delen. Men det blir som sagt nästa år.
Detta året har vi nu att göra klart förrådet. När det är isolerat och fått väggar och tak så kan vi få el. El, när man inte har den så vet man hur mycket den gör. Jag längtar tills vi har el. Vi har idag ingen el på altanen, i carporten samt i förrådet. I förrådet är det ingen stor grej för där byggs det med bygglampa och förlängningssladd. Men att inte ha el i carporten innebär att vi har femtio kvadratmeter utan ljus. Och vi har ett mörkgrått hus. Det är mörkt på kvällarna när man går in. Dessutom genom en byggarbetsplats.
På altanen så överlever vi också utan el. Men det kommer bli skönt när vi har det. Väldigt skönt. Elen är också ett stort steg framåt. Förhoppningen är att det är klart innan vintern så vi kan nyttja vårt förråd. Vi har ingen dörr till förrådet. Vi vet heller inte hur vi ska lösa dörren dit. Ska vi bygga eller köpa? Jag hade velat ha en skjutdörr. För en skjutdörr är inte i vägen och slår i saker. Problemet är att det finns en takbalk så det går inte att skjuta en dörr förbi den. Då måste den gå under och då blir det en mindre dörr.
Får se hur vi löser det. Ett annan sak vi har varit tvungna att lösa är altangolvet utanför minstingens rum. Vi har letat och letat efter likadant golv som vi har idag. Det gick inte ta. Till att börja med så hade de vi köpt av slutat med den. Det har jag skrivit om innan. De kunde få in den men då blev bara frakten 3125 kr. Bara frakten. Sedan hade de ändrat avståndet mellan reglarna till mindre än vad vi har på stora. Det går inte för reglarna är redan gjorda.
Jag kan fortsätta i evighet med problem. Det är för långa brädor så det kommer bli 16 meter spill på att använda dem. Skulle vi hitta en annan som är liknande och klarar måtten så är de ändå längre och ger ännu mer spill. Eller tvärtom, för korta så det går inte att använda alls. Dessutom så är dem alternativen i den prisklassen så vi skulle kunna köpa dem, vilket är ett problem. För alla dessa kommer från Kina. De dyrare är vanligtvis från Tyskland. Jag har klimatångest som ni vet och då går Kina bort.
Jag har velat fram och tillbaka hur vi ska göra med detta golv. Nu är det klart. Check även på det. Det får helt enkelt bli ett trallgolv som vi kiselbehandlar. Det är 145*28. Så det är grövre plank och bredare än det vanliga trallgolvet man brukar använda. Bredden blir en millimeter mindre än det vi har idag. Och det är nära nog. Varje planka är knappt tio cm för lång. Det blir alltså fortfarande lite spill men inte alls så mycket.
All trall upplagd.
Det kommer bli bra när det är klart. Detta golvet kostar 2800 kr. Golvet, inte frakten. Virket kommer från Tenhult, vilket ligger väldigt nära oss. Träden kommer från Sverige men jag vet inte vart. Så allt är väldigt nära och minimalt med frakt. Inte bara ekonomiskt utan även väldigt bra för miljön. Nu har vi alltså ett golv som kostar mindre än frakten på det andra golvet. Det kostar också miljön mindre.
Vi kommer lägga lite extra på att sätta med dold skruv. Så inga flisor i fötterna. Vi kommer att kiselbehandla det så att det blir lenare att gå på men också grått och snyggare att se på. Det kommer bli bra när det är klart. Hoppas jag.
Det är många check nu. Mitt badkar har det inte hänt någonting med. Jag har hämtat mer skrot som jag kan plantera i. Men det kanske blir en del som får ligga tills nästa år. Kanske att jag åker bort till min expert och frågar hur jag kan göra idag. Nu ser jag mest fram emot en ledig helg och att målningen är klar. Vilken milstolpe det är. Målningen är klar.
Ta hand om dig. Dagen är din och du bestämmer om den ska bli bra eller inte. Du bestämmer över ditt liv, utgå från dig och dina förutsättningar. Vi hörs imorgon.
Men det är lite för mycket nu. Denna veckan började äldsta sonen skolan igen. De har haft semester på fem veckor. Han började i torsdags. Nu börjar vardagen igen. Det innebär att vi har behövt jobba på att ändra tillbaka rutinerna för att komma in i skolrutinerna.
Det är jag som behöver se till att det fungerar. Det är helt okej. Jag är hans mamma och kommer vara det hela hans liv. Om det bara vore det. Nu är en pågående pandemi. Han behöver hjälp med mer än det vanliga. Och det är ju inte hans fel. Jag får hjälpa honom med hans handling till exempel.
Han ringer alltid och kollar om det fungerar. Vilket det alltid gör. Jag ändrar på annat eller löser någon som gör det. 99 procent av gångerna så är det jag. Han skickar en handlingslista. Listan innehåller väldigt mycket samma men det kan skilja på något. Han skriver alltid listan utifrån vart sakerna finns i butiken. Lika roligt varje gång.
Vår tvättmaskin gick sönder för ett tag sedan. (Det kan du läsa om här). Strax efter gick EN av äldsta sonens tvättmaskiner sönder. I tvättstugan har de två maskiner. Det finns två tvättstugor. Nu har jag fått hjälpa sonen med att tvätta. För det går inte att följa sitt schema på att använda en tvättmaskin. Det är helt uteslutet att gå till ett annat hus och använda en annan tvättstuga.
Han har ringt varje gång för att kolla om jag kan tvätta. De har varit utan den andra maskinen i några veckor nu. Det gick inte beställa någon maskin för att det var semester. Nu är den beställd och den kom hem i fredags till leverantören. I veckan som kommer så ska den levereras och installeras. Allt detta måste förberedas och vetas om. Naturligtvis ber han inte när han egentligen behöver. Först finns tanken att han ska försöka frångå sina rutiner och tvätta med en maskin.
Det fungerar aldrig. Så nu tvättar jag. Jag gör gärna detta. Missförstå mig rätt. Men det är lite mycket nu. Jag hinner knappt med att finnas själv emellan. Äldsta sonens hjälp i övrigt är som vanligt och på det allt extra. Extra går bra när det är en maskin eller något annat oförutsett som händer. Men en pågående pandemi kan jag vara utan just nu. En som har pågått i flera månader och kommer så att fortsätta minst året ut. Det räcker nu.
Idag ska jag förutom att finnas och hjälpa min son också måla staket. Igår så blev det sexton sektioner klara. Idag har vi åtta kvar. På bilden är det närmsta staketet bara tvättat. Det bakom mot tomten är struket två gånger. Det ska strykas tre gånger på samma dag helst. Detta året, nästa år är sista strykningen. Åtta sektioner blir lätt som en plätt. Tvätten klarar sig själv och upphängningen sker när det är torktider på staketet.
Igår var vi hos mamma. Denna gången var det jag och maken. Inga barnbarn. Ändå så var hon väldigt pigg. Kanske är det vädret som gör det lättare. Även denna gången så blev det så att jag fick säga till att nu behöver vi åka. Annars hinner du inte vila något innan du måste upp igen. Då ville hon vila.
Vi satt ute och väntade. Mamma kommer rullande med en av favoriterna ur personalen. Hon säger till mig att hon tycker jag är fin i håret. Då skrattar jag, tackar och säger att mamma tycker inte det. Mamma tycker jag är ful i håret. Då skrattar de båda. Precis det hade utspelat sig på vägen bort till oss. Hon hade sagt det och mamma hade svarat, NEJ!
Mamma har ju ingen spärr längre. Hennes diplomatispärr är helt borta. Vilket är ganska befriande. Som tur är så tycker hon inte att jag är ful. Jag är bara ful i håret med den färgen. Vi kom fram till att det är tur att hon är nyklippt och snygg igen.
Jag är lila och lika glada är vi båda för det.
Vi satt till och med en liten stund ute i solen. Det var varmt men behagligt. Vi kollade in blommorna också. Det är massvis med fjärilar i deras trädgård. Det har också dykt upp en ny blomma som varken jag eller mamma tänkt på innan. Men vi kom fram till att vi båda tycker om den. Kan vara en typ av solhatt. Mamma är mycket nöjd över mina kunskaper men framför allt att jag försöker.
Solhatt?
En sådan härlig dag det var igår. Mamma var i sitt esse. Vi fikade tillsammans. Mamma såg till att maken också fick kaffe. Det är tydligen lite snålt med kaffet nu för tiden. Eftersom det inte är några besök så görs det mindre kaffe också. Det är ju bra. Men när det väl är ett besök är det inte säkert det räcker. Då är hon inte nöjd min kära mor. Men igår så fick han kaffe, då är allt bra. Hon fick till och med fram om han ville ha påtår.
Det bästa av allt för mig var nog att när vi skulle gå och jag säger som vanligt: Mamma, jag älskar dig. Då kom hennes vanliga leende och ett svar!: Jag älskar… Det gör ingenting att det inte kom fram dig också. Det kom jag älskar och det räcker. Igår var en bra dag.
Idag kommer också bli en bra dag. Vi tvättade staket igår. Idag ska det behandlas delar av det. Det är tre omgångar som det ska behandlas i år. Dessa tre omgångar behöver göras på samma dag. Så långt är allt bra. Men det måste ju torka emellan. Först två timmar och nästa fyra timmar. Det är sex timmar i bara väntan. Sedan behöver jag tänka på att solen inte ska ligga på. Men det ska nog gå bra.
Jag älskar värmen. Det har varit en faktiskt skön helg. Massor av värme och sol. I natt har det regnat. Idag är det städdag. Passande.
Igår vattnades allt i massor igen. Jag visste att det skulle regna men det är ju inte alltid det stämmer. Nu får jag hoppas att blommorna på altanen dricker upp allt vatten. För om det var något jag kunde innan denna resan så är det att de flesta blommor dör av för mycket vatten. Även om det aldrig har hänt hos mig. Någon gång ska vara den första.
Jag grävde lite igår. Nu har jag bestämt platsen för badkaret. Det får bli bredvid planteringsbordet (som inte finns än.) Jag har tagit bort gräsmatta och en del jord. Lagt på duk och makadam och en ny duk. Nu är badkaret på plats. Jag funderar nu på vad jag ska ha i badkaret. Kanske att det ska vara en del av trappräcket i.
Grävning pågår.Grävning färdig.
Tanken är att jag ska ha sjösten runt om. Det är satt en gräskant för att hålla allt på plats. Jag får sätta några stenplattor i makadamen i nivå för planterings bordet. Och sedan sjöstenen runt om. Det kommer bli bra när jag väl bygger det. Nu är frågan hur jag ska göra med blommorna och trappräcket?
Skugga.
Jag måste ha blommor som klarar skugga hela tiden. Det är väldigt nära grannens tomt. Och hans garageuppfart är bredvid vilket innebär att det är ett högre staket där. Som ni ser på skuggan på bilden. Badkaret är isolerat med frigolit. Vatten kan rinna ur. Det är bara på altanen som jag inte vill ha vatten som rinner. Men vilka växter? Spaljé eller inte spaljé? Så klart ska det fästas då på något sätt i altanen.
Det skulle vara snyggt med blommor som hänger ner längs badkaret. Det skulle vara snyggt med prydnadsgräs som vajar i vinden. Det skulle vara snyggt med något som slingrar uppåt. Men allt måste klara skugga hela dagen. Förslag på växter? Måste klara växtzon fem.
Jag hann med och tvätta alla lakan och byta i sängarna. Skönt när det är så varmt att man kan använda samma som man tog ur. Självklart manglade innan de kom tillbaka till sängen. Vi hann också med en massa altanhäng i skuggan. En oerhört skön dag och helg.
Nu ska jag njuta av att rätt beslut har tagits. Jag ska njuta av att jag hinner vila innan städningen drar igång. För är det något jag inte njuter av så är det att städa. Däremot njuter jag när det är klart.
Ha en skön dag. Njut när du kan och se slutet då du inte kan. Ta hand om dig! Hörs imorgon.
