Idag, idag, äntligen

Så skönt att åka och hälsa på mamma. Vädret är perfekt. De hade lovat att det skulle vara tjugonio grader och strålande sol. Men nu ska det vara tjugosju grader och molnigt. Vilket är skönt. Det är för varmt för mamma så molnen är välkomna.

I eftermiddag ska vi åka dit. Jag försöker komma på något gott att baka till fikat. Men det blir nog som vanligt vaniljhjärtan åt mamma. I eftermiddag vet jag vad det blev.

Det växer här hemma. Jag älskar värmen och hoppas den stannar kvar. Som tur är för alla så är det inte jag som bestämmer det. Växterna tycker också om värmen om de bara får vatten. Det går åt mycket vatten nu.

Den gamla dahlian.
Nya dahlian.

Det spelar också roll hur du tar hand om dem när du köper dem. Den gamla dahlian tuktade jag ganska hårt. Klippte bort alla blommor som blev de första veckorna. Och se på den nu. Den nya köpte jag någon vecka senare. Den har det bara kommit tre blommor på än. Och två är bortklippta. Hoppas den kommer prunka lika mycket snart. Hoppet finns för denar massor av knoppar.

Vi har det fint här hemma. Jag njuter av att kunna vara hemma. Jag håller tummarna för att köket håller ihop ett tag till. Ekonomin och tiden behöver hänga med för att kunna börja med det projektet. Nu är vi utomhus och projekten går framåt. Snart har vi en altan till mintingens altandörr.

Pågående projekt.

Nu ska vi bara hitta något att lägga på. Kompositbrädorna som vi har på stora altanen säljer inte leverantören längre. Har tydligen varit för mycket klagomål. Våra är ihåliga. Det har blivit frostsprängning i. Vårt är jättefint och har inte haft några problem. Alternativet som är nu är massiva och då snackar vi i en helt annan prisnivå.

Det löser sig. Vet bara inte hur ännu. Och idag är det inte viktigt för jag ska åka till mamma och hälsa på. Jag önskar dig en underbar dag. Njut av den vart du än är och tan hand om dig. Hörs imorgon.

Vi har nya grannar

Jag har berättat om innan att vi har nya grannar. Maken försöker prata med dem och få dem att förstå vad som gäller i grannskapet. Det är katterna jag menar. Katterna som maken försöker få att låta bli att använda vår carport som kattlåda bland annat.

Han har varit snäll hela tiden. Han ömmar om dem och vill inte att de ska skada sig. Som när han stod länge och väl och försökte prata med den ena nya katten som satt uppe i trädet. Att han skulle komma ner till sin kompis som satt och väntade.

Vi har många katter som rör sig hos oss. Alla har halsband och det är ju bra. Att ingen är hemlös. Men jag undrar om alla katternas ägare har koll på de nya reglerna. Den 15 juni i år så trädde det i kraft en lag som säger att du inte får ha katten som utekatt om den kan reproducera sig.

Du måste alltså som ägare kastrera/sterilisera eller ge preventivmedel till din katt. Om du inte håller den inne vill säga. För det är också ett alternativ att du inte låter katten gå ut när den kan bli gravid. Och för hankatter så gäller det ju då alltid, för den kan ju göra någon dräktig alltid.

Den lagen har kommit för att det finna många hemlösa katter i vårt land. Det är svårt att ta hand om kattungar när du inte vet att de finns. Om det är en hemlös katt som blir dräktig så vet ju ingen. Det finns andra exempel också.

Jag är tveksam till att alla ägare har koll på denna lagen. Dock är det så att du som ägare inte kan säga att du inte visste. För du måste veta vad som gäller när du har djur. Precis som du måste veta vad som gäller när du har körkort. Du kan inte säga att du körde som du lärde dig för fyrtio år sedan. Du måste vara uppdaterad på dagens regler för att få köra bil.

Våra nya grannars ägare kanske vet vad som gäller. Maken kommer att fortsätta försöka uppfostra dem så att de sköter sig i grannskapet. För även om de vet att det är en ny lag från den 15 juni så behöver de hjälp med vad som gäller rent beteendemässigt.

Idag ska det fortsättas i trädgården. Maken fortsätter med innerväggen. Igår var vi hos mamma och hälsade på. Hon orkade sitta ute en stund. Då visade jag konfirmationen. Eller delar av den. För den varade i en timma. Hon tyckte konfirmanden skötte sig. Och det var huvudsaken. Igår var en ganska bra dag. Många skratt och det är alltid härligt.

Distans gäller. Även om hon bara satt uppe ien kvart. Sedan var det dörrhålet för oss och sängen för henne.

Med det önskar jag dig en alldeles strålande dag!

Ledig dag

Igår hade maken ännu en ledig dag. Arbetet med huset går framåt om än lite långsammare just nu. Maken har också tagit tillvara på vädret. Egentligen inte så mycket för att njuta. Mer för att det blir för varmt att bygga.

Igår så började vi dagen med en promenad. För att njuta. En härlig promenad som var mycket i skogen. Inga myggbett på mig idag. Vilket är mycket ovanligt. Än så länge har maken inte hittat några fästingar heller. Även om han såg en prick på knät igår. (Snart så har han nog borrelia.)

Vi har många fina områden är i trakten.

Härlig promenad med maken. Vi går mycket och igår var den lite extra bra. Sedan har jag varit tvungen att ge lite extra uppmärksamhet åt min hortensia de senaste dagarna. Den fick lite för mycket vatten när det regnade så mycket i förra veckan. Eftersom jag inte har hål där under, (jag vill inte få äckligt vatten på altanen), så är den fortfarande mätt på vatten.

Specialbehandling

När skuggan släppte taget om platsen så fick min lilla hortensia lite egen skugga. Men kvar i värmen så den fortsätter att dricka mycket vatten. Alla sätt är bra, eller?

På eftermiddagen tog vi ytterligare en utflykt. Denna gången med bil och släp. Som vanligt så fick maken något extra för besväret. Jag lockade med fika så klart.

Fika som blev stor fika. Rabarberkompott inuti och någon vanilj-tjosan på.

Den var ypperligt god och det fanns skugga att avnjuta den i. Anledningen till släpkärran var att jag fyndat en fåtölj. Vi behöver egentligen ingen. Men den var så fantastiskt fin så jag gav ett bud. Jag var den enda som bjöd och vann. Nu är bara frågan vem oss som kommer att sitta i den. Den är inte bara fin utan väldigt skön att sitta i.

Nya favoritstolen för maken och mig.

Jag hittade också en fantastisk fin blomma på fiket. Den ska jag nu försöka hitta. Om inte till i år till nästa år. Det mest förunderliga av allt är att jag visste vad den hette. Inte på en gång men när vi gick därifrån så sa jag högt: Afrikansk marguerit. Jag googlade i bilen. Och mycket riktigt det är en sådan. Jag har ingen aning om hur jag vet vad den heter.

Aldrig sett i dessa färger innan.

Fin är den och jag skulle gärna vilja ha en i dessa färger. Jag har aldrig sett den i dessa färger. Jag bara älskar den och jag måste hitta en.

Jag börjar verkligen bli en hemlig trädgårdsmästare. Berätta inte det för någon bara. Det är lättare att inte vara det. Massor av arbete går ju åt till att ta hand om dem små liven. Igår hittade jag en hyacint i blomlådan. Jag tryckte ner den där från julblomman jag fick av bror och hans sambo i julas. Tänkte att den kommer kanske nästa år på våren. Den kom i år. Den är för djupt planterad. Den har inget utrymme.

En stackare som orkar kämpa på.

Men den bryr sig inte så mycket eftersom den har en hemlig trädgårdsmästare som tar hand om den. I denna blomlådan är den. Tillsammans med kaprifol och något annat som jag inte kan namnet på. (Inte ens när jag går till bilen). Och inte att förglömma alla döda (förhoppningsvis) bladlöss.

På vänster sida gömmer sig en hyacint.
Lång där nere.

Den lilla blomman får kompensera alla uppätna kaprifolknoppar. Dumma bladlöss. Nu är den bara svarta, torra prickar. Rätt åt dem för att äta upp mina knoppar.

Tiden passerar och här njuter vi av den som är just nu.

Önskar er en underbar dag alla vänner därute!

Golvet är klart

Igår blev golvet klart i förrådet. Jag är glad men gladast är nog maken. Han har behövt amputera fingrar, händer och knän på den resan. Eftersom maken överdriver litegrann. Men han har skadat fingret dubbelt upp. Knät fick ett blåmärke så han har blivit skadad. Vi är bara inte helt överens om hur mycket just när skadorna uppstod.

Så här i efterhand är han glad att alla fingrar och tår sitter kvar. Både för att han inte åkte in och amputerade och för att han inte gjorde det oavsiktligt under bygget. Golvet är klart! Nu ska det byggas vägg. Får se hur många lemmar som kommer behöva amputation då.

Jag blev nästan färdig med mitt solskydd. Igår var det inte orken som tog slut. Det var faktiskt tråden. Det fanns inte ork eller lust att införskaffa ny tråd. Eftersom jag ändå ska till läkaren idag så blir det idag jag får köpa mer tråd. Sedan kommer bild på hur det blev. Jag hoppas det blir toppen.

Den behöver inte bli perfekt utseendemässigt. Bara den är funktionell. Det kanske blir för varmt. Sedan vill jag kunna gunga också. Senare idag så får jag veta om det blev som jag tänkt, om orken räcker till.

Jag har varit ”ledig” två dagar från att väcka äldsta sonen. Han har varit hos sin pappa. Och faktiskt att jag inte behövt släcka några bränder. För det brukar det bli. Jag är ingen väckarklocka då utan medlaren. Denna gången har jag varken medlat eller varit alarm. Idag är jag väckarklocka igen.

Vilket jag gärna är. Min kära bror meddelade när han var här att han gärna skulle ha en sådan väckarklocka också. Jag tackade nej till det. Jag ska hinna med lite annat också.

Jag önskar er alla en underbar dag!

Kvalitetstid

Igår så var det mycket kvalitetstid. Minstingen och jag grävde tillsammans. Att göra saker tillsammans är för mig kvalitet. Spelar ingen roll om det är roliga eller tråkiga saker.

Förra veckan så gjorde vi mat tillsammans, till firandet av studenten. Det tycker jag är roligt. Minstingen inte lika roligt. Han fick skala potatis och tärna den. (Det tycker inte jag heller är så roligt). Men det är roligt att se resultatet.

Minstingen och jag är överens om att vi inte tycker det är så roligt att gräva. Men resultatet, det är väldigt kul att se. Vi grävde åtta hål. Vi hittade mängder med sten. Tre stycken som vi nästan gav upp hoppet om. Så mycket att de fick inte vara med i bild. De försvann från hålen långt efter att bilden togs.

Inte all sten, men del från åtta hål.

Vi hade det väldigt bra tillsammans och det är huvudsaken. Minstingen fick också lära sig att mamma är ganska stark (eller bara väldigt envis). Vi har lassat jord och lyft upp i en stor säck. Ibland gjorde mamma det ensam.

Säcken nästan full och alla plintar på plats.

Idag ska vi rikta in alla plintarna. Sedan börjar arbetet ovanför mark. Där ska maken var mer inblandad. Minstingen och jag är nöjda med vårt arbete. Vi är väldigt överens om att vi kommer att känna av det i våra kroppar idag när vi fortsätter vårt arbete.

Jag hann klippa mig också. Nu är det sommarfint. Jag kommer dock återgå till det lockiga efter nästa tvätt. Problemet med mina lockar är att det går inte torka med fön. Då blir det platt. Så efter frissan är det alltid platt. Minstingen tycker att jag har Kleopatra-frisyr. Platt och rakt klippt nertill.

Slingor som gjorde mitt lila lite rosa. Många färger i håret nu.

Med detta önskar jag er en fin dag även idag!

Hålen ska grävas

Idag har jag inte så mycket att skriva om. Det viktigaste jag har att berätta är att mamma är hemma igen. Hon är fortfarande sjuk, men hon behöver inte ligga på sjukhus. Det är bra.

Annars har det regnat hela natten. Det regnar fortfarande. Idag ska vi gräva hål till plintarna. Minstingen ska få jobba för att få en altan utanför sitt rum. Att det regnar nu gör inget. Det viktigaste är att det inte regnade i helgen.

Altanen är uppmärkt vart den ska vara. Eftersom vi visste att det skulle regna har vi både målat och lagt ut sten för säkerhets skull.

Utöver det så håller en av de stora klematisarna på att dö också. Nu har jag bara en klematis kvar som inte är något knas med. Jag får nog ge upp mina växthusplaner med tio år framåt, minst. Eller jag kan ha ett växthus för att vara i själv. På kvällar, våren och hösten, när det är kallt ute.

Det blir som det blir när det inte blev som det skulle. Med det önskar jag er en underbar dag!

Flaggstång

Jag anser om man har flaggstång så bör man använda den. Ändå så har vi inte flaggat på tio år av dem tolv som vi bott här. Det började bra. Vi hade vimpel i när vi inte flaggade. Vi flaggade på flaggdagarna. Sedan började problemen. Linan slog mot stolpen.

Vi försökte en massa olika saker. Till slut blev det att linan blev lindad runt stolpen utan något på linan. Ingen vimpel och ingen flagga. Så har det varit i tio år.

För tio år sedan sa vi då att vi tar bort flaggstången. För om man inte använder den så ska man inte ha flaggstång. Och sedan har ingenting hänt. Den var rätt ner i marken. Hade det varit en fällbar flaggstång så tror jag vi hade tagit ner den på en gång.

Jag vill heller inte slänga helt funktionsdugliga saker. Då har tiden gått. För att ta upp en flaggstång som är gjuten rätt i marken innebär kran och antagligen trasig stång. Trots att den är i vägen för oss så har den blivit kvar, tills igår.

För när altanen för att flaggas. På gräset så man inte kan nyttja den mattan som man vill.

Igår skulle det komma någon för att kolla på den. En och en halv timma senare så var den borta. De började att gräva lite för att se om det inte var ett rör som den var nerstucken i. Han som tittade hade sålt sådana. När han kände på den så var han dock tveksam till att den var i något rör.

Efter lite grävande så kom det fram. Den var i stucken i ett rör. Den gick att skruva isär och dra upp den. Vi hjälptes åt fyra personer att få ner den. Det gick alldeles strålande och allt är intakt. Bilar, hus, häck och flaggstång.

Att få med röret som var gjutet det var dock inte möjligt. De hade en som var grävare men han var inte tillgänglig så den fick stanna kvar. Jag är väldigt nöjd. Flaggstången får nu leva vidare på Folkets park. Och jag har en gräsmatta som går att använda. Vi behöver inte heller tänka på att vi aldrig flaggar när vi borde.

Syns knappt i gräset att det varit grävt en massa för att få bort den.

Roligare att baka

När det regnar är det inte lika kul att plantera blommor som att baka. Igår regnade det hela dagen precis som i fredags. Kom både skurar och lättsamt regn. Igår så planterade jag nästan alla mina växter jag fick. Vilket inte var så kul i regnet.

Jorden räckte inte till. Inte heller krukorna. Jag har två (eller sex) palettblad som ska i större krukor. Men det gör inget om de får vänta lite. Sedan fick jag också en murgröna som jag inte planterat. Jag har inte bestämt vart den ska än. Men den kommer antagligen att få hamna hos minstingens rabatt (när den finns). Taklökarna har ”krukor” men inget hönsnät. Det ska minstingen ordna på måndag. Återbruk av slängt hönsnät. Sedan kommer de på plats också.

Test av vart de ska.

Jag fick hålla mig utanför taket för maken var och arbetade under taket. Han kunde inte arbeta utanför eftersom han håller på och lägger golv i förrådsdelen. Jag har inget planteringsbord. Så skottkärran är mitt planteringsbord. Det blev som en lite bassäng. Jag är glad att jag har bra regnkläder. Dessutom snygga. Då blir allt lite roligare.

Även om jag inte blev blöt så blev jag väldigt lerig. Och även om inte jag behövde vattenslangen till att vattna allt så behövdes den för att spola av mig själv. Vilket gick smidigt eftersom jag hade regnkläder och stövlar.

Örtträdgården: Basilika, persilja, koriander, citronmeliss, tomat (får låtsas vara en ört) och salvia.
Dessa tre är nya. Citronmeliss, minitomat och salvia.
Doftpelargon.
Tre olika tomatplantor fick hamna i lä. Men soligt när den visar sig.
Ännu mera citronmeliss.

Det var skönt när planetringen var klar. Det var också skönt att inte vara kall in till märgen. Vilket jag varit om jag inte haft rätt kläder. Men det är roligt att se hur det växer och mest kanske att de överlever. Min hortensia är jättefin nu. Alla knoppar har nästan slagit ut. Jag håller tummarna för att den håller sig fin länge.

Min hortensia.

Detta ska bli taklökarnas krukor. Jag har mängder mer i fall jag vill använda flera. Ska bli spännande att se om jag lyckas med det projektet. Borde inte vara något problem. Mamma säger ju att det ska gå. Och då går det.

Navkapslarna.

Sedan gick jag in och bakade. Det var mycket roligare. Det blev budapestbakelse för att fira vår Nationaldag. När jag bakade så gav sig minstingen iväg och fiskade. Han tyckte det var ungefär lika roligt som mig att plantera i regnet. Och han var lika glad som jag att han hade regnkläder. Det var ett uppdrag. Fiska en gädda på minst två kilo. Och de klarade det. Han och två andra från klassen. Några mindre gäddor och några abborrar blev det också.

Ingen choklad på än. Jag älskar budapestbakelse.

Idag ska solen skina. Idag ska jag inte göra något annat än att bara vara. Njut av dagen!

Mycket gjort

All sten utmed staketet blev öst på plats igår. Det är svårt att säga vilken skillnad det gör. Det är liksom pricken över i som man inte kan placera att det var det som gjorde det. Kanske också därför många stannar och säger hur fint det blir nu.

Sjöstenen med corténkant på plats.

Jag tackar alla för att de tar sig tid att säga det till oss. Att vi uppskattar det jättemycket. Jag säger också att det känns ovant för vi svenskar är inte så duktiga på det. Att berätta för andra vad vi tycker är bra eller fint. Om det är en svensk så blir svaret nej, vi är väldigt dåliga på det. Och det är synd. Om det är en från ett annat land så blir svaret ja, det är sant och det är konstigt.

Förra veckan var det en äldre kvinna här som var jättehärlig. Hon var 81 år. Hon tyckte det var tråkigt att vara tvungen att vara distanserad. Så hon tog tillfället att prata med mig utomhus på distans. Vi pratade ganska länge. Både om vårt hus men också om hennes uteplats. Efter ett tag så kom vi in på lite allt möjligt. Hon är från Ungern och kom till Sverige på 60-talet. Jag fick veta hennes resa hit och livet hon haft här. Det jag kommer ha med mig länge är denna mening: Jag älskar detta usla land för vi släpper in vem som helst.

Hon syftade på sig själv naturligtvis. Och jag måste säga att jag är väldigt glad för att vi släppte in henne. Hon har gjort mycket gott för Sverige. Även om hon inte jobbat med det hon kunde när hon kom hit. Hon har utbildat sig här och jobbat med det sedan 70-talet tills pension. Det som sjuksköterska.

Det är student snart. Jag håller på att testbakar lite. Minstingen vill helst ha chokladbollar att bjuda på. Jag tänker att en tårta vore väl gott. Han kommer idag. Vi får testsmaka i eftermiddag. Maken och jag smakade igår. Och, nej, det blir nog inte denna. God men inte full pott. Det är hallongrädde, vaniljkräm och chokladsmörkräm. Alla smaker var väldigt bra ihop men saknas något.

Bakade en liten tårta. Bra att ha liten gjutjärnsgryta för små tårtbottnar.

I onsdags skulle jag gått till bästa frissan. Tyvärr fick jag ett sms på tisdag kväll att tiden var avbokad på grund av sjukdom. Jag hoppas inte det är Covid-19. Det kan det ju vara med tanke på alla hon träffar på en dag. Hur som helst så fick jag ta mitt hår i mina egna händer. Eftersom jag inte vill klippa mig själv så blev det lite färg istället.

Nya färgen.

Nu ska maken och jag åka och fira mamma på morsdag. Hon längtar (i alla fall efter mig, men när hon får sin makitabuff så blir hon nog mer glad för makens besök.) Önskar er alla en härlig söndag!

Stenen kom

Igår var en härlig dag. Stenen kom. Solen sken och jag pratade med mamma en sväng. Jag var trädgårdsmästare också. Ett steg i taget. Det är det enda vi kan ta. Ett steg i taget. Tar vi två samtidigt så ramlar vi.

Det är fint att se hur blommorna tar sig som man har planterat sedan innan. Nu har jag planterat mer blommor och hoppas på samma framgång. Igår blev det två nya. Jaghar haft hortensia innan. Den dog. Nu hoppas jag på att jag blivit duktigare så att denna överlever.

Min nya hortensia. Och dipladenian.

Maken tyckte vi skulle ha en medelhavspalm också. Detta blir mycket spännande. Det har vi aldrig haft innan. Det känns som en sådan sak som jag skulle ta död på direkt. Jag är ju duktig på dödandet. Jag frågar mamma på söndag. Om hon säger att jag klarar den så gör jag det.

Meddelhavspalmen och en till dipladenia.

Nu är gången på baksidan klar också, Vi har fått upp en ny corténkant som är stabilare. Nu håller jag tummarna för att den inte väter (som den andra gjorde) innan vi har fått dit plattor.

Kommer bli bra när det är klart. Grind och plattor kvar.

Något som antagligen inte överlever min tuffa behandling är mina buskrosor. De ser lite ledsna ut. Jag hoppas på att jag har fel. De är ju i en större kruka nu. Utan smultron men tillsammans. Den ena hade också ihopsnurrade rötter. (Eftersom jag inte är trädgårdsmästare, än). Vilket inte är så bra för överlevnaden. Den har dock överlevt fem år i den andra krukan, det kan gå.

Lite ledsen buskros.

Idag blir det till att skotta i sten i kanten under nya staketet. Grannen gjorde sin del igår. Det blir så fint. Nu har vi haft några som kommit och frågat var vi köpt vår kantplåt någonstans men även rabattkanten har fått frågor innan. Vi har satt sådan kantplåt vid nya staketet. Den är mer stabil när det ska vara sjösten emot. Rabattkanten har visat sig vara för klen att hålla emot stenen.

Våra hussiffror har också fått många frågor nu. Vart vi köpt dem och vad det är för material. Som sagt det är kul att folk tycker om det. Och bra att det är många olika. Så det inte blir ett exakt likadant hus någonstans.