Flaggstång

Jag anser om man har flaggstång så bör man använda den. Ändå så har vi inte flaggat på tio år av dem tolv som vi bott här. Det började bra. Vi hade vimpel i när vi inte flaggade. Vi flaggade på flaggdagarna. Sedan började problemen. Linan slog mot stolpen.

Vi försökte en massa olika saker. Till slut blev det att linan blev lindad runt stolpen utan något på linan. Ingen vimpel och ingen flagga. Så har det varit i tio år.

För tio år sedan sa vi då att vi tar bort flaggstången. För om man inte använder den så ska man inte ha flaggstång. Och sedan har ingenting hänt. Den var rätt ner i marken. Hade det varit en fällbar flaggstång så tror jag vi hade tagit ner den på en gång.

Jag vill heller inte slänga helt funktionsdugliga saker. Då har tiden gått. För att ta upp en flaggstång som är gjuten rätt i marken innebär kran och antagligen trasig stång. Trots att den är i vägen för oss så har den blivit kvar, tills igår.

För när altanen för att flaggas. På gräset så man inte kan nyttja den mattan som man vill.

Igår skulle det komma någon för att kolla på den. En och en halv timma senare så var den borta. De började att gräva lite för att se om det inte var ett rör som den var nerstucken i. Han som tittade hade sålt sådana. När han kände på den så var han dock tveksam till att den var i något rör.

Efter lite grävande så kom det fram. Den var i stucken i ett rör. Den gick att skruva isär och dra upp den. Vi hjälptes åt fyra personer att få ner den. Det gick alldeles strålande och allt är intakt. Bilar, hus, häck och flaggstång.

Att få med röret som var gjutet det var dock inte möjligt. De hade en som var grävare men han var inte tillgänglig så den fick stanna kvar. Jag är väldigt nöjd. Flaggstången får nu leva vidare på Folkets park. Och jag har en gräsmatta som går att använda. Vi behöver inte heller tänka på att vi aldrig flaggar när vi borde.

Syns knappt i gräset att det varit grävt en massa för att få bort den.

Roligare att baka

När det regnar är det inte lika kul att plantera blommor som att baka. Igår regnade det hela dagen precis som i fredags. Kom både skurar och lättsamt regn. Igår så planterade jag nästan alla mina växter jag fick. Vilket inte var så kul i regnet.

Jorden räckte inte till. Inte heller krukorna. Jag har två (eller sex) palettblad som ska i större krukor. Men det gör inget om de får vänta lite. Sedan fick jag också en murgröna som jag inte planterat. Jag har inte bestämt vart den ska än. Men den kommer antagligen att få hamna hos minstingens rabatt (när den finns). Taklökarna har ”krukor” men inget hönsnät. Det ska minstingen ordna på måndag. Återbruk av slängt hönsnät. Sedan kommer de på plats också.

Test av vart de ska.

Jag fick hålla mig utanför taket för maken var och arbetade under taket. Han kunde inte arbeta utanför eftersom han håller på och lägger golv i förrådsdelen. Jag har inget planteringsbord. Så skottkärran är mitt planteringsbord. Det blev som en lite bassäng. Jag är glad att jag har bra regnkläder. Dessutom snygga. Då blir allt lite roligare.

Även om jag inte blev blöt så blev jag väldigt lerig. Och även om inte jag behövde vattenslangen till att vattna allt så behövdes den för att spola av mig själv. Vilket gick smidigt eftersom jag hade regnkläder och stövlar.

Örtträdgården: Basilika, persilja, koriander, citronmeliss, tomat (får låtsas vara en ört) och salvia.
Dessa tre är nya. Citronmeliss, minitomat och salvia.
Doftpelargon.
Tre olika tomatplantor fick hamna i lä. Men soligt när den visar sig.
Ännu mera citronmeliss.

Det var skönt när planetringen var klar. Det var också skönt att inte vara kall in till märgen. Vilket jag varit om jag inte haft rätt kläder. Men det är roligt att se hur det växer och mest kanske att de överlever. Min hortensia är jättefin nu. Alla knoppar har nästan slagit ut. Jag håller tummarna för att den håller sig fin länge.

Min hortensia.

Detta ska bli taklökarnas krukor. Jag har mängder mer i fall jag vill använda flera. Ska bli spännande att se om jag lyckas med det projektet. Borde inte vara något problem. Mamma säger ju att det ska gå. Och då går det.

Navkapslarna.

Sedan gick jag in och bakade. Det var mycket roligare. Det blev budapestbakelse för att fira vår Nationaldag. När jag bakade så gav sig minstingen iväg och fiskade. Han tyckte det var ungefär lika roligt som mig att plantera i regnet. Och han var lika glad som jag att han hade regnkläder. Det var ett uppdrag. Fiska en gädda på minst två kilo. Och de klarade det. Han och två andra från klassen. Några mindre gäddor och några abborrar blev det också.

Ingen choklad på än. Jag älskar budapestbakelse.

Idag ska solen skina. Idag ska jag inte göra något annat än att bara vara. Njut av dagen!

Mycket gjort

All sten utmed staketet blev öst på plats igår. Det är svårt att säga vilken skillnad det gör. Det är liksom pricken över i som man inte kan placera att det var det som gjorde det. Kanske också därför många stannar och säger hur fint det blir nu.

Sjöstenen med corténkant på plats.

Jag tackar alla för att de tar sig tid att säga det till oss. Att vi uppskattar det jättemycket. Jag säger också att det känns ovant för vi svenskar är inte så duktiga på det. Att berätta för andra vad vi tycker är bra eller fint. Om det är en svensk så blir svaret nej, vi är väldigt dåliga på det. Och det är synd. Om det är en från ett annat land så blir svaret ja, det är sant och det är konstigt.

Förra veckan var det en äldre kvinna här som var jättehärlig. Hon var 81 år. Hon tyckte det var tråkigt att vara tvungen att vara distanserad. Så hon tog tillfället att prata med mig utomhus på distans. Vi pratade ganska länge. Både om vårt hus men också om hennes uteplats. Efter ett tag så kom vi in på lite allt möjligt. Hon är från Ungern och kom till Sverige på 60-talet. Jag fick veta hennes resa hit och livet hon haft här. Det jag kommer ha med mig länge är denna mening: Jag älskar detta usla land för vi släpper in vem som helst.

Hon syftade på sig själv naturligtvis. Och jag måste säga att jag är väldigt glad för att vi släppte in henne. Hon har gjort mycket gott för Sverige. Även om hon inte jobbat med det hon kunde när hon kom hit. Hon har utbildat sig här och jobbat med det sedan 70-talet tills pension. Det som sjuksköterska.

Det är student snart. Jag håller på att testbakar lite. Minstingen vill helst ha chokladbollar att bjuda på. Jag tänker att en tårta vore väl gott. Han kommer idag. Vi får testsmaka i eftermiddag. Maken och jag smakade igår. Och, nej, det blir nog inte denna. God men inte full pott. Det är hallongrädde, vaniljkräm och chokladsmörkräm. Alla smaker var väldigt bra ihop men saknas något.

Bakade en liten tårta. Bra att ha liten gjutjärnsgryta för små tårtbottnar.

I onsdags skulle jag gått till bästa frissan. Tyvärr fick jag ett sms på tisdag kväll att tiden var avbokad på grund av sjukdom. Jag hoppas inte det är Covid-19. Det kan det ju vara med tanke på alla hon träffar på en dag. Hur som helst så fick jag ta mitt hår i mina egna händer. Eftersom jag inte vill klippa mig själv så blev det lite färg istället.

Nya färgen.

Nu ska maken och jag åka och fira mamma på morsdag. Hon längtar (i alla fall efter mig, men när hon får sin makitabuff så blir hon nog mer glad för makens besök.) Önskar er alla en härlig söndag!

Stenen kom

Igår var en härlig dag. Stenen kom. Solen sken och jag pratade med mamma en sväng. Jag var trädgårdsmästare också. Ett steg i taget. Det är det enda vi kan ta. Ett steg i taget. Tar vi två samtidigt så ramlar vi.

Det är fint att se hur blommorna tar sig som man har planterat sedan innan. Nu har jag planterat mer blommor och hoppas på samma framgång. Igår blev det två nya. Jaghar haft hortensia innan. Den dog. Nu hoppas jag på att jag blivit duktigare så att denna överlever.

Min nya hortensia. Och dipladenian.

Maken tyckte vi skulle ha en medelhavspalm också. Detta blir mycket spännande. Det har vi aldrig haft innan. Det känns som en sådan sak som jag skulle ta död på direkt. Jag är ju duktig på dödandet. Jag frågar mamma på söndag. Om hon säger att jag klarar den så gör jag det.

Meddelhavspalmen och en till dipladenia.

Nu är gången på baksidan klar också, Vi har fått upp en ny corténkant som är stabilare. Nu håller jag tummarna för att den inte väter (som den andra gjorde) innan vi har fått dit plattor.

Kommer bli bra när det är klart. Grind och plattor kvar.

Något som antagligen inte överlever min tuffa behandling är mina buskrosor. De ser lite ledsna ut. Jag hoppas på att jag har fel. De är ju i en större kruka nu. Utan smultron men tillsammans. Den ena hade också ihopsnurrade rötter. (Eftersom jag inte är trädgårdsmästare, än). Vilket inte är så bra för överlevnaden. Den har dock överlevt fem år i den andra krukan, det kan gå.

Lite ledsen buskros.

Idag blir det till att skotta i sten i kanten under nya staketet. Grannen gjorde sin del igår. Det blir så fint. Nu har vi haft några som kommit och frågat var vi köpt vår kantplåt någonstans men även rabattkanten har fått frågor innan. Vi har satt sådan kantplåt vid nya staketet. Den är mer stabil när det ska vara sjösten emot. Rabattkanten har visat sig vara för klen att hålla emot stenen.

Våra hussiffror har också fått många frågor nu. Vart vi köpt dem och vad det är för material. Som sagt det är kul att folk tycker om det. Och bra att det är många olika. Så det inte blir ett exakt likadant hus någonstans.

Att hinna

När man inte mår som man brukar göra så hinner man inte det man brukar hinna. Det blir svårt med planeringen då. Trots att det gått så lång tid nu så planerar jag som om jag var helt i toppform. Vilket jag inte är.

Jag tror att jag ska hinna fler saker på en dag en vad jag gör. Det bygger upp en stress. Eftersom då måste det göras senare. Igår var det inte min planering som gjorde att jag inte hann det jag tänkt. Det var släpkärran.

Planen var att vi skulle ha fyllt i med sjösten emellan grannen och vårt staket. Vi skottade all jord och slängde på tippen. Jord väger ganska mycket. Så när vi skottat ett tag så börjar det bli tungt på släpet. Vi åker och slänger för att inte få överlass.

Då börjar vi kolla hur mycket kan släpet ta egentligen? Det visar sig att det inte klarar av att köra på en 800 kg stensäck placerad mitt på axeln. Därför så kommer den idag med leverans. Det är service, när man kommer på eftermiddagen och frågar om det går att lösa.

Det blev nya blommor planterade istället. Det blev en tur till Eksjö eftersom jag hittat dem perfekta krukorna. Tyvärr så fanns dem inte i butiken i Vetlanda. De kunde heller inte få hem dem. Så då köpte jag tre krukor i Vetlanda och två i Eksjö.

Maken var mycket nöjd. Han fick ju lunchutflykt. Jag har bytt ut mina lite ledsna buskrosor och smultron till stamrosor. De som står vid vår nya ingång. Jag har planterat buskrosorna i en annan större kruka tillsammans. Vart jag ska ha smultronen vet jag inte riktigt än.

Jag har planterat två blommor till altanen samt en persilja. Persiljan har överlevt från förra året. Vilket jag själv är imponerad över. Jag tänkte ha lite nya örter i de nya krukan från Eksjö. Jag ska hitta lite örter nu bara.

Det blev ingen sten skottad igår. Alla krukorna blev inte planterade. Men vad gör väl det. Det kommer snart i en annan tid. Jag arbetar på att låta stressen somna om.

Idag ska vi ha möte med förbundsstyrelsen i Junis. Vi skulle egentligen haft en hel helg tillsammans fysiskt. Nu får vi träffas digitalt istället. Och inte hela helgen. Igår kom ett paket med fredagsmyset till mötet. Tack Mona och Junis. Vi ses ikväll.

Godis check.

Djuren med

Det är inte bara människorna som maken engagerar sig i när han bygger på vårt hus. Även djuren pratar han med. Vi har börjat få en del katter som går omkring här. Dessa katter har maken börjat drömma om.

Det började i vintras. Vi har ingen dörr in till förrådet ännu. Och taket var ju inte helt tätt så han kunde inte börjar klä insidan på förrådet. Taket är nu helt tätt och han ska börja med insidan. Men i vintras så tyckte katterna om att ta ner isoleringen och lägga sig i den. Vi har iCell, den är gjord på papper och helt harmlös för katterna.

Maken var ju då tvungen att göra en hinderbana för katterna. Till slut så lyckades han att hålla dem ute från förrådet. Nu har det dykt upp två nya katter. Tvillingarna kallar han dem. De är tydligen identiska. Maken tycker om katter. Han tycker dem är roliga.

Men inte när de inte lyssnar på honom. Igår så försökte han pedagogiskt berätta för en av tvillingarna att hans bror är i trädet. Men katten brydde sig inte. Trots att maken hade len röst och fina tydliga gestikulationer. Han lutade sig ner och pekade tydligt var kompisen var.

Katten brydde sig inte. Maken tyckte det var märkligt att han inte lyssnade. Maken kunde inte fortsätta jobba när han hade en katt vid fötterna. Han fick helt enkelt hålla honom sällskap tills kompisen valde att komma ner från trädet.

Han rörde aldrig katten. Bara pratade tydligt och försökte ivrigt att få honom till att lyssna. Gränsen går vid att klappa katten. Så mycket tycker han inte om dem. Till slut så kom kompisen/brorsan ner från trädet. Då försvann dem båda iväg väldigt fort.

Maken kunde återgår till att jobba. Sedan när jag kom ut tog det honom tjugo minuter att med inlevelse berätta om hur han försökte lära katten, vilka regler som gäller på vår tomt.

På vår gata i stan så har vi det aldrig tråkigt i alla fall.

Trendsetters

Vi har startat en trend. Nu är det flera som frågat om koden på färgen som vi har på vårt hus. Det har varit att någon har frågat när vi har varit ute i trädgården. De har stannat och berättat hur fint de tycker vårt hus är. Vilket är kul, att folk tar sig tid att berätta att de uppskattar vad vi gjort med huset. Och sedan kommer då frågan om färgkoden.

Igår kväll kom det en tjej som var på väg att knacka på när maken gick ut. Hon hade antagligen gått länge och tyckt om vår husfärg. Hon berättade för maken att de hade passerat vårt hus och sagt att det är ju precis dem färgerna som dem ville ha. De hade försökt att få fram vilken färg vi hade genom att fråga på färgaffären. Jättekul att våra färger glädjer så många.

Färgaffären hade föreslagit att de skulle gå och knacka på hos oss. Vilket hon tog sig mod till igår kväll. Mycket glad och tacksam fick hon koderna och talade om hur fint hon tyckte vårt hus var. Hon såg även vår altan och blev imponerad av hur stor den var. Som ni förstår pågick samtalet ett tag. Maken berättade gärna vad de fortsatta planerna är för vårt hus.

Snart får vi börja att fråga vart de bor som vill ha färgkoden till vårt hus. Så inte alla hus i området har samma färg 😅🙈 Grannen några hus bort håller i alla fall på att måla sitt hus vitt. Det blir jättefint. De har röda spröjs i fönsterna. Jag hoppas de behåller det, för det är pricken över i.

Det är inte bara färgen som lockar. En ung man och en lite äldre stannade och parkerade bilen förra veckan. När de kom ut så gick de fram till maken och berättade att de kommit för att spionera. De tyckte vårt nya staket var så himla fint. De vill gärna veta mer kring det.

Maken hinner knappt göra något på huset nu för tiden. Alla vill säga något positivt. Vilket är kul med tanke på hur dåliga vi är i Sverige på att berätta när något är bra. Och maken tar gärna tillfället och berättar allt som är på gång. Han har inte skrämt bort någon än. Flera är återkommande för att prata lite med maken (eller mig om jag också är ute).

Vi får se om vi börjar föra bok på alla som frågar om vad och hur vi gör. Än så långe har vi inte gjort det.

Två dagar med sol och värme

Vi har verkligen tagit tillvara på tiden ute dessa två dagar. Vi har varit ute hela tiden. Jag har mest slappat och återhämtat mig. Maken har jobbat och slitit. Nytt staket på plats.

Igår innan det börjades. Förberett med stolpskor.
Bra verktyg.
Maken gör sig liten på andra sidan.
Nästan färdigt. Saknas sista på nedersta raden.

Igår fick de klart hela staketet mellan oss. Nästan. Den sista som inte är på plats måste sättas när det är grävt under. För att slippa att gräset växer okontrollerat mellan oss så ska vi ha sjösten under. Då vill jag ha bort gräset och lägga ogräsduk samt en kant. Det brukar vara jag som gräver i familjen. Men idag var det maken som grävde.

Maken har grävt fint. Grannen ska också gräva nu.

Vi var och kollade priser och hur mycket som skulle gå åt i sjösten. Så kan vi kolla med grannen om de vill ha lika. Annars har de nog gräs och vi har sten på vår sida. Vi får se vart det leder. Fint blir det i alla fall.

Jag har läst tre kapitel ur Michelle Obamas bok jag fick av svärmor. Ute naturligtvis på altanen. Jag har gjort lakrits- och lemoncurd glass för att belöna maken för hans slit.

Resten av helgen ska det vara regn och blåst. Då kanske jag sliter igen. Eller så njuter jag av att vi haft nästan 20 grader varmt och lever på minnet med slapp inomhus. Förra året var jag hos mamma och hälsade på. Då var det 29 grader när jag åkte dit. Sedan kom en åskskur och sänkte temperaturen. Vi hann med en lång promenad i solen innan dess. Jag ser fram emot att få göra våra promenader igen.

Greta Garbo och jag 22 maj 2019

Ett steg till

Idag har vi tagit ytterligare ett steg på vår utsida. Det är många som stannar och pratar nu. De tycker det blir så fint. Jättekul att folk tar sig tid att faktiskt säga att de tycker om det. Framför allt när det är människor som bara passera och inte känner oss egentligen.

Maken har fått tag på en person som bekräftat för honom att han kan ha plinten på kabeln. Som nu med stor sannolikhet är en telekabel. (Kanske också därför personen tyckte att det gick bra.) Maken har nu satt två stolpar i plinten.

Jag har lagt mer sten vid garageuppfarten. Jag har även lagt sjösten under nya staketet på framsidan. Det är inte kul att lägga pussel med sten. Men det går framåt även om det är sk*ttråkigt.

Några plinthål till behövs för att jag ska ha sten så det räcker.

Idag är det fredag så då får vi fika. Jag är ju mer sugen på det än godis nu för tiden. Idag blev det vaniljhjärtan fast i form. De är så grymt goda. Vill du ha snabbt och väldigt enkelt fikabröd så gör dessa. Smaskens!

Vaniljhjärtan i form.
Ser du vaniljkrämen?

Nu är det grillning på agendan. Jag har idag kokat tjocka revbensspjäll. De ska nu grillas tillsammans med majs. Sedan lite annat smaskigt till också. Godkväll önskar jag er nu!

At last

Nu kommer bilden, äntligen.

The blomlåda

Trappräcket från entrétrappan som spaljé. Det är kaprifol och något lila som var bra för humlor och fjärilar enligt bästa butiksbiträdet. Jag hade tänkt att ha en kruka ståendes på brunnslocket och trappräcket bakom. Tyvärr var inte krukorna som tålde att stå ute året runt så snygga. Då föreslog maken att vi skulle bygga en låda.

Vi har använt spillvirket som blivit över från staketet. Som ni redan vet. Jag är så nöjd med resultatet. Att spaljén nu är en del av lådan istället för att stå bakom. Nu går det också ta av brunnslocket ganska smidigt om det skulle behövas. Vi döljer också den fula kontakten som är på väggen. När vi dränerade runt huset så var vi tvungna att sätt in en pump i brunnen. Så om det blir översvämning så pumpar den bort vattnet istället för att det åker in i huset.

Det innebar att vi var tvungna att ha el. Som nu inte syns. Kommer bli ännu bättre när lådan är kiselbehandlad och blir silvergrå. Den stora vinsten i detta är att vi använt allt spillvirke. Vi återanvänder trappräcket. Allt som allt bättre för miljön och snyggare för oss.

Spillet som är kvar.

Detta är det som är kvar efter att vi byggt lådan. Det är inte mycket som går att göra med det. Tur att vi inte felkapade någonstans. För det fanns det inte marginal för.

Idag blir det att göra färdigt stenarbetet vid uppfarten. Maken har grävt sista hålet. Naturligtvis så blev plinten precis på elkabeln som går där. Då maken hittar alla fel som kan hända, så behöver han idag säkerställa att det kommer att gå att ha plinten där. Sedan blir det grindhål. Små steg framåt.