Kategori: Husrenovering

Jag har berättat innan om att vi planterat thujor utmed trottoaren. Det inlägget kan du läsa här: https://josefinsdagbok.se/hur-skulle-du-gjort/. Dessa stackars thujor blir skadade av att djur kissar på dem. Fortfarande. Jag gissar att det inte bara är hundar utan även katter. Katter som inte går i koppel.

Det är fyra eller fem som är skadade och de andra kommer snart att se risiga ut med om vi inte gör något. Så nu har jag gjort något. Då det inte bara är hundar med människor som går på trottoaren så skulle det inte fungera med att sätta upp en skylt. Katter skulle inte läsa skylten, där det står att man inte får rasta sina husdjur på thujorna.

Därför har jag nu köpt en apparat som skickar ut ultraljud. Som ska skrämma bort djuren från thujorna. Jag hoppas att det fungerar. Den har också blixtljus som man kan slå på om det inte fungerar som jag har tänkt.

Maken låter mig sätta upp den under en provperiod. För han är rädd att det kan bli problem med att djuren blir skrämda och springer ut i vägen. Det vill ingen av oss. Men det verkar inte som att det blir några överkörda katter eller hundar. Jag är inte helt säker på att den fungerar som jag har tänkt. Jag är inte säker på att den varken skrämmer eller håller borta varken det ena eller andra. Det kan vara så att den är helt värdelös. Men provperioden får avgöra det.

Håll tummarna för att det fungerar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Förrådet är nu helt isolerat. Det finns ingen öppning ovanför längre. Vilket innebär att vi kan ställa in ett element som ska se till att det inte går under 10 grader. Minst 5 grader. Jag har inte bestämt mig än. Maken är inte så involverad i temperaturen i förrådet. Det viktigaste för honom är att det går att låsa. För då kan hans verktyg förvaras där. Vilket då är helt klart nu. Hans verktyg går att låsa in. Han är nöjd.

Jag hade helst velat förvara vår dynor till altanmöblerna i förrådet. I dynboxen. Det är inte möjligt i ett kallförråd. Enligt alla experter så behövs det vara rumstemperatur för förvaring av tyger. Och jag håller med. Även om jag har 10 grader så blir det för lite för att det ska vara tillräckligt för att det inte ska bli påväxt på tyget. Det är inte rimligt att ha över 20 grader i ett förråd där nästan allt kan förvaras kallt. Dessutom så måste mina växter vara kallt. Max 10 grader gärna lägre men inte under fem grader.

Därför så får det bli att dynorna förvaras inomhus. Där vi ändå har det i rumstemperatur. Nu till det lite krångliga. Jag måste sortera ut allt som ska ut för att ha plats för dynorna inne. Dynor tar stor plats, om ni inte visste det innan. I pannrummet, som bara har en liten fjärrvärmecentralen och inge oljepanna längre, så vore det perfekt för dynor. Men där är det fullt. Av julpynt. Som skulle kunna flytta ut.

I det andra förrådet på andra sidan källaren så är det också fullt. Av saker som minstingen skulle kunna behöva när han flyttar hemifrån. Av saker från vårt kontor. Av mitt lager på produkter (vilket är väldigt lite nu mot förr). Av tavlor och annat från dödsbon och egna. Allt har bara tryckts in i ett virrvarr.

Verktygen har inte fått plats i något förråd alls. De har varit utspridda i hallen (mest där), i träningsrummet samt i badrummet på entréplan. Så att alla verktygen flyttar ut gör inte blivande gäster så glada som mig. Jag blir glad att få tillbaka allt utrymme som verktygen har tagit. Men det är ingen nytta för blivande gäster.

Om vi skulle få gäster nu så skulle de få det trångt att dela säng med alla dynor och inte minst hängmattan. De skulle ha en ny och skön madrass men som sagt lite trångt kanske det skulle upplevas. Om vi väntar lite med att få hem gäster så löser det sig snart också. Att förrådet får alla hyllor på plats, så allt som ska ut kan flytta ut. Då kan jag få in dynorna i något av förråden i källaren. Om inte annat så ska ju allt julpynt snart fram. Då finns det plats i pannrummet.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det blev klart. En sten i taget. Alla stenar måste också slås på plats. Så de är helt stabila. Varje sten ska läggas på plats. En sten i taget. Varje sten ska flyttas från pallen till marken. Varje sten ska justeras så det blir plant. Med riktigt bra underarbete blir det mycket lättare. Jag är glad för att vi hade gjort det. Jag vet inte hur jobbigt det hade varit annars.

Inte nog med att varje sten har justerats och lyfts ett antal gånger för att lägga till lite stenmjöl för att banka ner den igen. Jag har varit jobbig att ha massa runda ställen. Det har varit en massa kapande. Med bra verktyg är allt lättare. Samt bra skyddsutrustning. Käpor och munskydd har varit ett måste. Många batteribyten har det gått åt till vinkelslipen. Värt att slippa sladden. Dessutom har vi ganska många batteri.

Nu har vi en inbjudande baksida. Även om vi inte ordnat någon trappa för att komma in därifrån så kommer man ner i källaren (än så länge). I framtiden så kommer vi bygga en trappa över källaringången. Vi använder aldrig den dörren. Trappan ska gå att ta bort eftersom vi har ett elskåp där som vi måste kunna komma åt. Just nu är källartrappan virkesförvaring på sådant som vi inte vill slänga. Virke är ganska svårt att ha liggande någonstans. Källartrappan är bra till det så länge.

När vi räknade ut hur mycket sten som skulle gå åt sa var det lite svårt. Eftersom det är runda delar (vet inte vem som kom på den idén att göra runda avsnitt i rabatten). Jag kan säga att vi gjorde en väldigt bra uträkning. Som tur var ska det ner en magnolia i marken, för annars hade stenen inte räckt. Hålet till magnolian (om den dör så någon annan växt) blev inte runt till slut. Det blev fyrkantigt med avkapade hörn.

Nu blir de många veckors vila för att komma i fas. Jag kommer att jobba. Maken kommer att få täcka upp (som vanligt). Det kommer dock bli ganska lugnt tempo framöver. Händerna behöver läka. Att fortsätta använda klubba när man redan har blåsor fungerar inte så bra. Händerna är bra såriga och skorviga. Tur jag har världens bästa salva som kommer läka såren. Extra Emollient Night Cream från Mary Kay. Löser alla hudproblem.

Nu längtar jag till våren och få sätta magnolian. Det kommer bli så fint. Det är redan fint så tänk sedan när allt är klart. Kommer bli lysande. Maken blev heller inte så förtjust i planen att ha kvar malen mitt i gräsmattan. Den kommer att flyttas. Inte idag, det lovar jag. Kanske nästa helg när alla andra växter ska flytta in. Nu bor den bra mitt på gräsmattan.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag gissar att vi har en dag till innan det är klart. Det tar tid när vilan behövs. Blåsor på pekfingrets nedre del samt på lillfingrets övre del en del skavsår och en massa blåmärken. Det är vad jag fått från att lägga sten.

Blåmärken är väl ingenting. Jag känner inte ens när jag får dem. Tänker inte på dem när de är där heller. Regerar snarare när jag ser lite blå fläckar här och var. Skavsåren är lite jobbigare. De är på insidan av armarna. Högt upp där det är väldigt känslig hud. Tydligen är det inte så smart att kapa sten i kortärmat. Då kommer det stendamm på insidan som gnossar gott (inte) mot insidan bålen.

Jag har också skavsår på ena knät och ena underarmen. Underarmen är samma historia som de andra. Knät är dock bara nötande av att böja benet (armen emot knät) och ta upp sten. Då blir det också skavsår.

Blåsorna svider mest. Handskarna gick sönder. Samma förklaring, stendamm nöter. Även på tyg. När handskarna gick sönder så kom småsten och damm in på insidan. Och nu har jag två blåsor efter att det har gnott mot gummiklubban.

Jag förstår varför man har infört rullande schema på industrier. Det är inte bra att göra samma rörelser hela tiden. När jag suttit ner ett tag för att lägga stenen så kommer jag knappt upp och kan vara rak i ryggen för att hämta sten. Med vila så går allt. Och envishet. Samt att jag styr mina egna tider som fastighetsskötare, annars hade vi inte kommit lika långt.

Idag och resten av arbetsveckan ska det regna. Så det bli nog ingen mer sten lagd innan helgen. Det är nog inget problem att lägga sten i regnet. Det är bara det att jag inte är så sugen på det. Jag kan tänka mig många andra saker jag hellre gör än lägger sten i regnet. Som att äta god mat. Hemgjord kebab är inte dumt. Vår fritös används flitigt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Då kommer minstingen och frågar varför jag inte gjorde den fyrkantig! Så är det när man inte tänker till. Jag har planerat att sätta en magnolia i hörnet på baksidan. Jag behöver därför lämna ett hål för att få ner den. Magnolia finns inte än. Den är beställd och finns nästa år. På våren gissar jag.

Hålet tänkte jag runt. Därför har jag nu gjort en rundel. Halva är klar. Om hela varit klar så hade hela stenläggningen varit klar. Sådan tur har jag inte. Det var en mardröm att få till underarbetet på baksidan. Det tog nästa två hela dagar. Igår fick jag lite tid innan solen släcktes. Därför är halva klar.

Då när vi sitter och äter middag så frågar han frågan. Varför gjorde du den inte fyrkantig? Maken säger glatt bredvid, det tänkte jag också på! Men jag sa inget. För maken var med när jag la ut stenarna för att få till en rundel. Maken sa inget.

Nu är det försent. Det hade varit väldigt mycket enklare att göra en fyrkant. Det hade inte spelat någon roll alls. Inte för utseendet heller. Magnolian kommer antagligen täcka det mesta av ”hålet” när det väl är på plats. Kanske inte omgående men till slut hade den gjort det.

Ja, ja, vad är det att gråta över spilld mjölk. Det är bara att gå vidare. För att göra som maken föreslog, om alltihopa. Det är inte ett alternativ. Inte med de kapningarna som är gjorda redan. Dessutom, det är bara halva kvar. Och nästa gång så gör jag ett fyrkantigt hål. Eller inte, för det blir inte fler hål i stenläggningen. Det kommer bli fint vilket är huvudsaken.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Precis som lovat så kom han. Igår fick vi sand att sätta stenen på. Det är ganska spännande med stora maskiner. Jag förstår att barn fascineras över det. Jag gör det med. En stor skopa och en massa sand. Flera kubikmeter sand. Eller stenmjöl är det väl egentligen. Hur som helst, den blev klar igår.

För övrigt så behövde vi flytta på den stora malen som numera är en kruka. Ni ser den i bakgrunden på bilden. Det var fortfarande ett tremansjobb. Det hade kunnat utvecklats till fyra eftersom det nu är 100 liter jord i den samt växter i den.

Vi lyckades att få bort den. Trots att ingen av oss var i toppform direkt. Frågan är om den nu har fått en centerplacering i trädgården. Jag är nämligen inte så sugen på att flytta den igen. Varje gång den har flyttats så har marken gett vika på fler än ett ställe. Hur blir det på nya stenläggningen?

Jag tycker den är rätt snygg där den är. Mitt i vägen för all gående trafik i trädgården. Är inte det grejen? Att ha olika rum i rummen? Dessutom så står den på vår gamla plastmatta från vårt gamla kök. Det är ju också en snygg detalj i trädgården. En röd plastmatta. Den hade vi in i gången som skydd mot jorden. Eller snarare skydd för huset att jorden inte skulle skvätta upp på väggen när det regnade.

Jag tror att jag är något på spåret. En massa skrotdetaljer som används som krukor samt lite röda plastmattor som skydd. Jag håller på att starta en trend. Jag är helt övertygad.

Igår så var tanken att det skulle inhandlas fogsand. Vilket jag inte gjorde för jag tror fortfarande att jag kan mer än vad jag kan. Det blir alltså den viktigaste saken att klara av idag. För imorgon är det stängt. Och i helgen ska vi ha fint väder. Då är det smart att vara klar innan tisdagens hällregn som är utlovat.

Fogsand alltså. Jag ska försöka vara smart att köpa så det räcker även till baksidan. Jag hoppas att jag blir nöjd när det är klart. Framsidan är bra än så länge. Nu får jag hoppas att det blir lika bra på baksidan.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.