– mina tankar och texter
Jag har många olika sorter. Några har inte slagit ut än. En har inte fått en enda knopp. Men det är nog för att jag delade den. Den kommer blomma nästa år hoppas jag om inte annat. Jag är mycket nöjd med alla som hittills slagit ut.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Det brukar man säga om man gjort något försent. Jag har gjort något försent men denna gången vet jag inte om det stämmer med bättre sent än aldrig. Igår klippte jag min lavendel. Den ska vara klippt senast, verkligen senast, första veckan i augusti. Då börjar blommorna att blomma ut. Vilket syns tydligt.
Jag har alltså vetat om att jag borde klippa lavendeln. Jag har bara prioriterat annat. Lavendeln har gått och varit den där saken som mal i huvudet men blir ändå inte gjort. Igår blev det gjort. Ungefär 20 dagar sent bara. Frågan är nu om de överlever? Kommer de blomma nästa år? Eller kommer det bli alldeles strålande?
En annan sak som finns i huvudet men inte händer är att jag borde spara blommorna. Om man torkar dem och lägger fröna i små påsar så kan man ha dem som doftpåsar där man tycker det passar. Bland kläderna till exempel. Det blev inte i år heller.
I år klippte jag dem också lite mer än vanligt. Det var kanske inte det smartaste, med tanke på att jag klippte för sent. Jag har fått reda på att man ska klippa mer än vad jag gjort tidigare. För att inte få så vedartad lavendel. Men när den redan är vedartad så tar man död på den om man klipper så långt ner.
Problemet är att jag inte riktigt kommer ihåg hur långt ner man kunde klippa. Man ska lämna lite av det nya, men jag kanske lämnade för lite av det. Det lär jag upptäcka, nu är den klippt hur som helst. Jag hoppas ordspråket fungerar denna gång med, bättre sent än aldrig.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Jag älskar allt som naturen ger oss just nu. Vi har massor av blåbär för tillfället. Maken går gärna och plockar på busken. Han plockar också gärna plommon på grannens träd. Ett par när han går förbi.
Nu har grannen bett oss plocka. All frukt håller på att ta sönder trädet. Någon gren har redan brutits av. Det är ändå stagat för fullt.
Maken tar som sagt ett par när han går förbi. Inte jättemånga plommon han avlastat trädet med. Jag har lovat länge att jag ska ta lite flera. Det har jag gjort nu.
Jag är inte så förtjust i plommon. Men om man gör inkokta plommon så tycker jag om det. Förra året fick grannen ett plommon. Det tog varken maken eller jag. Året innan var det betydligt fler än förra året, dock inte i paritet med årets skörd.
Men för två år sedan så hjälpte jag också till att ta ett gäng plommon. Det blev inkokta även då. Med ett plommonfritt år så har jag glömt hur man borde göra. Jag ska göra mig till för mig själv och skålla plommon, skala plommon och lägga in i sockerlag. Det är såååå gott. Problemet är glömskan.
Skållade lila plommon färgar av sig. Om man inte kommer ihåg att ska använda plasthandskar och skalkniv, då får man skylla sig själv. Därför har jag nu niktotinfingrar från en som rökt två paket cigg utan filter i 50 år.
Men plommonen blev goda. Det är ingen som ska äta mina fingrar. Får se om jag kommer ihåg till nästa gång att det är smartare med kniv än naglar att skala plommonen med? Tveksamt.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Jag har haft problem med kryp i sommar. Inte bara ute utan även inne. Som tur är inga mänskliga kryp. Det började med att jag hittade bladlöss på två av dahliorna.
Jag kämpade länge med att få bort bladlössen men till slut så lyckades jag. Vatten och såpa. Jag dränkte dem nästan. En av dahliorna var utav favoriterna så jag är mycket nöjd att ändå jag lyckades efter många om och men.
Sedan fick jag sköldlöss på nästan alla blommorna inne. jag försökte halvhjärtat innan jag helt enkelt slängde alla smittade blommor.
Öronvivlar dök upp i dahliorna som jag inte visste vad det var. De tog död på någon dahlia men framförallt så tog de över rabatten nedanför altanen. Vilket maken hjälpte mig med och hittade nematoder. Det verkade fungera.
Om det inte var nog med bladlöss så fick jag det på bägge äppelbuskarna. Lössen gjorde att det inte blev ett enda äpple på ena busken. Den orkade inte med att göra kart när den var så angripen av lössen.
Efter det kom spinnkvalster på ett av citronträden. Den fick då flytta till karantän. Den har blivit behandlade och beskuren. Det har hjälpt föga. T-röd är införskaffat för att kanske få bort kvalstren.
Och nu är det nog dessutom sköldlöss på samma träd. Hur det är möjligt vet jag inte. Men röda prickar har jag tagit bort på bladen. Dock går de inte mosa sönder så jag vet inte.
Förutom allt detta så har jag haft massor av tvestjärtar som fullkomligt exploderat sista veckorna. Det enda som jag kommit undan med i sommar är väl de förhatliga mördarsniglarna. Dock så har jag växter i rabatterna som sniglarna inte älskar. Jag har använt snigeleffekt i alla rabatter och kanske viktigast, kaffesump runt dahlian som faktiskt är i en rabatt. Annars älskar sniglar dahlior. Efter sumpen har den dahlian fått vara ifred.
Allt detta har gjort att jag igår drömde om kryp, mest sköldlöss, som jag tog död på. Varje gång kom asen tillbaka fler och starkare. Jag orkar inte med fler kryp nu. Varken snälla eller elaka, ge mig lite andrum från krypen. Gärna både i dröm och verklighet.
Ta hand om dig. Vi ses imorgon.
Igår var vi ute på en mc-tur. Den blev längre än vad vi tänkt men maten var god. Värt en omväg också. Dock blev nog omvägen mer på hemvägen. Lunchen blev på Lieblingsplatz. Det är tyskar som driver det och det märktes på schnitzeln. Den var stor som ett dasslock och var mycket frasig och god.
Det kommer bli fler omvägar dit för att äta. I övrigt så var det en mycket trevlig mc-tur. Villovägarna gjorde att vi åkte på vägar vi aldrig åkt på. Någon av oss. Det är alltid roligt. Ingen av oss hade heller åkt på en lite asfaltsväg som var så smal att en bil och motorcykel inte kunde mötas ens. Men den var inte speciellt trafikerad då den hade gräs som växte i mitten av vägen. Det är ganska ovanligt. Turen var fin och maten mycket god.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Idag är det dags för jobb igen. Jag kan meddela att jag inte är färdig med ledigheten. Tyvärr kan jag inte ändra det som står på schemat denna veckan. Kanske kan ordna något nästa vecka. För färdig är jag inte, jag börjar precis känna att jag är någorlunda med som jag borde vara. Att jag börjat en ny medicin hjälper inte till direkt.
Medicinen har en del biverkningar, som yrsel och illamående men också ryggont. Det hade jag innan jag påbörjade den och fattade inte varför den blev sämre. Nu vet jag, en av biverkningarna är ont i ryggen. Att jag äter den är för att jag har ont efter operationen och med högsta dosen så börjar den verka. Nu får jag avgöra om biverkningarna är värda att inte ha ont.
Det är så mycket jag inte är färdig med. Jag är inte färdig med hallen. Även om jag hunnit med att måla allt två gånger. Jag har tagit bort maskeringen till väggarna men elementet behöver en omgång till. Papp på golvet är alltså kvar. Det kommer bli mycket bra när det är klart men det är ju just det, jag är inte färdig.
Jag är inte färdig med att putsa fönstren. Även om de är långt ner på listan att göra så behövs de flyttas upp. Hade det inte varit dåligt väder i veckan så hade det nog blivit gjort då. Fast å andra sidan, då hade jag inte börjat med hallen. Det går kanske på ett ut. Hallen är väldigt skönt att den snart är klar. Även om den inte är färdig nu.
Igår blåste det lika mycket som i förrgår, fler dahlior blåste av. Tack och lov så blåste de av så jag kunde klippa av och sätta i vas. Inga trasiga stammar som är körda för att fortsätta ge blommor. Det är tacksamt. Men jag är inte färdig med gullandet. Mina blommor hade behövt mer gullande.
Blåsten tog också den stackars björnbären. Den som i våras dog och fick komma på nytt från grunden. Det har den gjort fint. Den har växt över vår spaljé och verkar ha mått mycket bra. Och så blåste den av. Där blev det lite gullande. Jag måste som sagt gulla mer. Detta gullandet hoppas jag gör att den kommer läka sig själv. Den fick lite tråd och uppsatt mot pergolan.
Jag är inte färdig men det är inte så mycket att göra åt det. Jag får fortsätta och se till att jag blir färdig. Först arbete.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Det var gårdagen. Lite regn och lite sol går bra. Men massor av blåst kan jag vara utan. Naturligtvis så tog blåsten en halv dahlia. Vilket ändå är ganska rimligt med tanke på hur mycket det blåste. Ingen av de stora gick sönder, vilket är mycket märkligt. Men tacksamt, tro inget annat. Palmen blåste omkull och behövde planteras om.
Jag fick alltså mer att göra tack vare blåsten. Förutom att tvätta hallen, slipa elementet i hallen, maskera hallen och måla hallen så behövde jag också plantera om palmen. Palmen fick vänta på att hallen blev klar. I alla fall klar med första omgången av målningen.
På kvällningen så blev det dags för palmen. Eftersom palmen också behövde större kruka så passade jag på att ordna det. Då fick jag en kruka över, som palmen varit i. Då tog jag murgrönorna som inte hade någon plats längre och satte i den och ställde på trappan. Får se om den överlever i mörkret under carporten.
Krukan går inte hela vägen ner till golvet. Den är inte ens halva. Det var antagligen anledningen till att den blåste omkull på altanen. Den platsen som den nu står på är världens blåspassage. För att den inte ska blåsa omkull igen så är den nu fylld med sten hela vägen från golvet upp till krukan som håller jorden. Om den ändå skulle blåsa omkull så blir det inte bara jord överallt utan även sten.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Men något blev det. Jag kokade krusbärssylt igår. Fast kanske blev det marmelad. Det vet vi när en av burkarna öppnas. Det blev totalt en och halv burk med sylt eller vad det nu blev. Jag gjorde efter recept. Maken tycker inte om så söta saker så jag tog lite mindre syltsocker än receptet.
Enligt receptet skulle det inte vara något pektin i. Förutom då det i syltsockret och då jag tog mindre socker så fyllde jag på med lite pektin. Den smakade gott när jag smakade. Det är väl ändå det viktigaste. Inte för att jag ätit krusbärssylt innan så jag är den bästa att ge omdöme om den. Klart är det och står i kylen och väntar på att ätas.
Sedan gullade jag som vanligt där ute. Jag vattnade inte allt och borde vattnet blåbärsbusken som är i krukan. Jag får gulla mer med den en annan dag. Hallon fick mer gull, för den har börjat ge kart. Det blev inte bara ett hallon i år. Det kommer bli flera. Bara senare än tidigare för att jag beskar den som jag gjorde. Fel eller rätt, det vet jag inte. Hallon kommer det bli om jag bara vattnar den.
Alla dahliorna fick självklart vatten. Än har inte alla slagit ut men många har det. Jag är så tacksam för min trädgård och alla blommor och träd vi har. Det är en fröjd att bara få gå och njuta av vad som hänt sedan sist eller lukta lite varstans på allt som prunkar så fint. Tacksam.
Sedan blir det fel ibland som med fikonen. Jag är ny på fikon och förra året hann inga mogna. Första sommaren som vi hade fikon. I år har jag lärt mig mer. Fikon är en inverterad blomma. Så jag hade på bar kvist små frukter när jag tog ut det för sommaren. Därför har det hunnit mogna. Nu har jag nu frukt på gång som inte kommer att kunna mogna för att vi har inte tillräckligt med ljus på vintern. Vilket är lite synd.
Jag har hopp om att kunna göra fikonmarmelad. Det gillar jag skarpt. Nu räcker inte tre fikon för att göra marmelad. Jag vet inte hur man ska kunna spara fikonen för att kunna göra det heller. Fikon är världens färskvara, de blir dåliga fort. Jag har gått och känt på de nära mogna frukterna i några dagar. Sedan glömde jag en dag. Igår hade en trillat ner och en annan var övermogen men den tredje var rätt läge att ta.
Jag har ätit fikon och inte varit så imponerad. Men så goda de var från egna trädet. De är inte jättesöta. Jag åt inte skalet. Vet inte om det går men det var väldigt mjuk och lagom sött. Nu hoppas jag ändå mer på att jag löser hur jag ska kunna göra egen fikonmarmelad. Det övermogna gick bra att äta det med så för marmelad skulle det inte vara några bekymmer alls. Nu ska jag bara lära mig hur jag kan spara frukten. Det blir kul att lära sig nytt.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Makens fågelnät fungerade. Förra året åt fåglarna upp alla makens krusbär. Igår plockade jag alla krusbär. Några har gått till spillo för de behövde plockas tidigare. Men inga fåglar har tagit några krusbär. Idag tänkte jag göra krusbärssylt. Det blir kanske inte så mycket men det gör inget. Det viktiga är att fåglarna inte tog bären i år.
Aroniabuskens grenar har nästan gått av för att de haft så mycket bär. Den busken planterades förra våren precis som krusbärsbusken. Eftersom den är så ung så vek grenarna ner sig mot marken istället för att brytas. Igår plockade jag även alla aroniabär så nu är det en liten buske igen. Av aroniabären kommer det bli minst två burkar med marmelad. De ska bara vara några damer i frysen först.
Det ska bli gott med både sylt och marmelad. Jag får försöka att lämna sylten år maken. Han gillar sylt mer än marmelad och krusbärsbusken är ju faktiskt införskaffad för hans skull. Och jag älskar marmelad så det blir bra. Först ska jag skaffa socker sedan blir det sylt.
Ta hand om dig. VI hörs imorgon.
Maken satte fart med sitt arbete på altanen då det varnades för skyfall. Uppemot 50 millimeter skulle det kunna komma. Det var tryckande varmt men maken kämpade på. Förmiddagen var det halvklart med strålande sol emellanåt. Svetten dröp man han vill hinna klart innan regnet.
Han blev klar med det som han planerat under söndagen. Han hade köpt material som skulle räcka över helgen och det gjorde han slut på. Han var klar tidigare än han hade tänkte på grund av varningen. Dock kom inget skyfall och han stressade lite i onödan. Det kom regn men först senare på kvällen.
Jag jobbade också igår. Denna gången med faktiskt arbete. Fördelen med att vara egen är att man kan jobba när det passar. Igår passade det perfekt att jobba under tiden maken slet där ute. Jag var ute och kollade till honom några gånger. Och när jag ändå var ute kollade jag till blommorna med.
Snart är Penhill Watermelon utslagen. Om några dagar så kommer den vara hur fin som helst. Den första blomman väntar man ivrigt på och det känns som att inget händer. När den är kommen, så är det rätt som det är massor av blommor och man har inte märkt när de slagit ut. Denna har tagit några dagar på sig att få ut de första kronbladen.
Trots att jag har så många fina blommor som blommar nu så njuter jag av varje enskild varje gång jag ser dem. Alla mina Annabelle som är hur fina som helst. Jag har fyra totalt men ska börja sätta sticklingar varje vår i framtiden. Man ska tydligen bara trycka ner dem i jorden när man klippt bort dem. Det ska bli kul att testa.
En annan som är galet vacker just nu är denna lilla söta pelargonen. Den ser ut som en viol i blomman. Den är mörkare på ena sidan av blomman, som en viol. Den har varit en liten, liten blomma som nu har fått uppmärksamhet med ny jord och bättre förhållanden. Den visar sin tacksamhet med att visa sig från sin bästa sida.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.