Kategori: Intressen

Igår var det bygge på schemat. Maken var byggare-bob och behövde lite byggare hjälp av byggare-bobbsan. Jag hjälpte gärna till. För det var inte så mycket hjälp han behövde. Jag satt mest och var slappare-bobbsan. Jag hann till och med vara lite trädgårds-nissa.

Jag har alldeles snart en kompost. Den kan till och med vara klar idag. Ibland strular det mer än vad man räknar med. Idag hoppas jag att det går mer smärtfritt än igår. Ja, för maken då. För mig var det väldigt smärtfritt. Det kanske inte var lika smärtfritt för den vita persikan.

Det var en av sakerna som jag hann med när jag satt och väntade på att hjälpa till. Jag klippte bort krussjukan från det lilla persikoträdet. I år blev det inga persikor för krussjukan tog död på alla blommor. Jag försökte klippa bort så mycket jag vågade i början på juli. Jag hoppades att allt var borta. Men så var det alltså inte. Krussjukan har tagit över den totalt. Nu har jag klippt bort allt (nästan) och ska behandla alla grenar och de få blad som bara har lite krus på sig med kusulum.

Om det dör så dör det. Jag vill inte riktigt ha ett träd som inte ger frukt. Och frukt lär det inte bli om det skulle fått vara som det var. Vad tror du? Dör eller överlever det?

Jag gullade lite med några dahlior också. En har snart gjort klart att den inte vill vara med mer. Den har fått en ny plats så den kan få torka upp lite innan jag klipper ner den. En annan har blivit nerklippt för den har inte lyckats få några blommor i år. Den blev delad i våras så är antagligen därför. Kommer förhoppningsvis blommor nästa år.

Det blev inte väldigt mycket trädgård. Blommorna fick inte ens vatten. Det blir det kanske idag. Får se vad jag känner för. Jag ska kanske hjälpa maken lite idag med. Det blir efter jobbet och därför lär det inte bli så mycket slappare-bobbsan idag som igår.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag brukar ha bokat vårt julbord i september. Jag har faktiskt inte ens hittat något att visa för mina medföljande julbordsätare. Inte ens maken har fått något förslag vart vårt traditionsenliga julbord ska ske.

Snart är det september och det är dags att boka. Jag vill bara säga att jag är inte så tidigt ute. Förra året var vi på julbord på Liseberg i Göteborg. I fredags förra veckan fick jag mejl från Liseberg att jag var välkommen att boka julbord.

När jag kollar på datum så finns det ledigt och vi hade kunnat välja fritt vad vi velat ha för datum. På lördagen så var alla de bra dagarna borta. Jag börjar nu bli lite stressad över att jag är ute försent. Har du bokat ditt julbord ännu?

Annars är allt som vanligt. Många julklappar är redan inköpta och klara. Jag tittar på snögubbar och har köpt snögubbar. Jag kollar nyfiket om Nittsjö-tomtarna och års-snögubbar för 2024 är släppta. Vilket de är, inga är köpta (ännu).

Lycklig över att det blir fler Nittsjö är jag fram för allt. Nittsjö Keramik gick i konkurs i våras. Tacksamt nog har två tjejer köpt det och ska fortsätta driva det. Önskar all lycka till med det. Även om jag är en trogen kund så lär inte mina två tomtar förändra det så mycket för dem. Fast bättre än inga. Många som köper två så blir det stor förändring.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag har många olika sorter. Några har inte slagit ut än. En har inte fått en enda knopp. Men det är nog för att jag delade den. Den kommer blomma nästa år hoppas jag om inte annat. Jag är mycket nöjd med alla som hittills slagit ut.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det brukar man säga om man gjort något försent. Jag har gjort något försent men denna gången vet jag inte om det stämmer med bättre sent än aldrig. Igår klippte jag min lavendel. Den ska vara klippt senast, verkligen senast, första veckan i augusti. Då börjar blommorna att blomma ut. Vilket syns tydligt.

Jag har alltså vetat om att jag borde klippa lavendeln. Jag har bara prioriterat annat. Lavendeln har gått och varit den där saken som mal i huvudet men blir ändå inte gjort. Igår blev det gjort. Ungefär 20 dagar sent bara. Frågan är nu om de överlever? Kommer de blomma nästa år? Eller kommer det bli alldeles strålande?

En annan sak som finns i huvudet men inte händer är att jag borde spara blommorna. Om man torkar dem och lägger fröna i små påsar så kan man ha dem som doftpåsar där man tycker det passar. Bland kläderna till exempel. Det blev inte i år heller.

I år klippte jag dem också lite mer än vanligt. Det var kanske inte det smartaste, med tanke på att jag klippte för sent. Jag har fått reda på att man ska klippa mer än vad jag gjort tidigare. För att inte få så vedartad lavendel. Men när den redan är vedartad så tar man död på den om man klipper så långt ner.

Problemet är att jag inte riktigt kommer ihåg hur långt ner man kunde klippa. Man ska lämna lite av det nya, men jag kanske lämnade för lite av det. Det lär jag upptäcka, nu är den klippt hur som helst. Jag hoppas ordspråket fungerar denna gång med, bättre sent än aldrig.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag älskar allt som naturen ger oss just nu. Vi har massor av blåbär för tillfället. Maken går gärna och plockar på busken. Han plockar också gärna plommon på grannens träd. Ett par när han går förbi.

Nu har grannen bett oss plocka. All frukt håller på att ta sönder trädet. Någon gren har redan brutits av. Det är ändå stagat för fullt.

Maken tar som sagt ett par när han går förbi. Inte jättemånga plommon han avlastat trädet med. Jag har lovat länge att jag ska ta lite flera. Det har jag gjort nu.

Jag är inte så förtjust i plommon. Men om man gör inkokta plommon så tycker jag om det. Förra året fick grannen ett plommon. Det tog varken maken eller jag. Året innan var det betydligt fler än förra året, dock inte i paritet med årets skörd.

Men för två år sedan så hjälpte jag också till att ta ett gäng plommon. Det blev inkokta även då. Med ett plommonfritt år så har jag glömt hur man borde göra. Jag ska göra mig till för mig själv och skålla plommon, skala plommon och lägga in i sockerlag. Det är såååå gott. Problemet är glömskan.

Skållade lila plommon färgar av sig. Om man inte kommer ihåg att ska använda plasthandskar och skalkniv, då får man skylla sig själv. Därför har jag nu niktotinfingrar från en som rökt två paket cigg utan filter i 50 år.

Men plommonen blev goda. Det är ingen som ska äta mina fingrar. Får se om jag kommer ihåg till nästa gång att det är smartare med kniv än naglar att skala plommonen med? Tveksamt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår var vi ute på en mc-tur. Den blev längre än vad vi tänkt men maten var god. Värt en omväg också. Dock blev nog omvägen mer på hemvägen. Lunchen blev på Lieblingsplatz. Det är tyskar som driver det och det märktes på schnitzeln. Den var stor som ett dasslock och var mycket frasig och god.

Det kommer bli fler omvägar dit för att äta. I övrigt så var det en mycket trevlig mc-tur. Villovägarna gjorde att vi åkte på vägar vi aldrig åkt på. Någon av oss. Det är alltid roligt. Ingen av oss hade heller åkt på en lite asfaltsväg som var så smal att en bil och motorcykel inte kunde mötas ens. Men den var inte speciellt trafikerad då den hade gräs som växte i mitten av vägen. Det är ganska ovanligt. Turen var fin och maten mycket god.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Men något blev det. Jag kokade krusbärssylt igår. Fast kanske blev det marmelad. Det vet vi när en av burkarna öppnas. Det blev totalt en och halv burk med sylt eller vad det nu blev. Jag gjorde efter recept. Maken tycker inte om så söta saker så jag tog lite mindre syltsocker än receptet.

Enligt receptet skulle det inte vara något pektin i. Förutom då det i syltsockret och då jag tog mindre socker så fyllde jag på med lite pektin. Den smakade gott när jag smakade. Det är väl ändå det viktigaste. Inte för att jag ätit krusbärssylt innan så jag är den bästa att ge omdöme om den. Klart är det och står i kylen och väntar på att ätas.

Sedan gullade jag som vanligt där ute. Jag vattnade inte allt och borde vattnet blåbärsbusken som är i krukan. Jag får gulla mer med den en annan dag. Hallon fick mer gull, för den har börjat ge kart. Det blev inte bara ett hallon i år. Det kommer bli flera. Bara senare än tidigare för att jag beskar den som jag gjorde. Fel eller rätt, det vet jag inte. Hallon kommer det bli om jag bara vattnar den.

Alla dahliorna fick självklart vatten. Än har inte alla slagit ut men många har det. Jag är så tacksam för min trädgård och alla blommor och träd vi har. Det är en fröjd att bara få gå och njuta av vad som hänt sedan sist eller lukta lite varstans på allt som prunkar så fint. Tacksam.

Sedan blir det fel ibland som med fikonen. Jag är ny på fikon och förra året hann inga mogna. Första sommaren som vi hade fikon. I år har jag lärt mig mer. Fikon är en inverterad blomma. Så jag hade på bar kvist små frukter när jag tog ut det för sommaren. Därför har det hunnit mogna. Nu har jag nu frukt på gång som inte kommer att kunna mogna för att vi har inte tillräckligt med ljus på vintern. Vilket är lite synd.

Jag har hopp om att kunna göra fikonmarmelad. Det gillar jag skarpt. Nu räcker inte tre fikon för att göra marmelad. Jag vet inte hur man ska kunna spara fikonen för att kunna göra det heller. Fikon är världens färskvara, de blir dåliga fort. Jag har gått och känt på de nära mogna frukterna i några dagar. Sedan glömde jag en dag. Igår hade en trillat ner och en annan var övermogen men den tredje var rätt läge att ta.

Jag har ätit fikon och inte varit så imponerad. Men så goda de var från egna trädet. De är inte jättesöta. Jag åt inte skalet. Vet inte om det går men det var väldigt mjuk och lagom sött. Nu hoppas jag ändå mer på att jag löser hur jag ska kunna göra egen fikonmarmelad. Det övermogna gick bra att äta det med så för marmelad skulle det inte vara några bekymmer alls. Nu ska jag bara lära mig hur jag kan spara frukten. Det blir kul att lära sig nytt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.