Hemfärd efter en lärorik helg

Idag är sista dagen med gänget. Det är ett mycket härligt gäng som varit tillsammans här i Bratislava. Även om vi inte sett så mycket av staden så har vi fått mycket gjort för världen.

Igår skulle vi ha en teambuilding-aktivitet. En som passade mig väldigt bra. Trots att det ett tag verkade som att det inte skulle bli av, så kunde vi ordna det till slut. En nyckel som hade förlorats blev en biltur runt stan som slutade på hotellet igen.

Men allt löste sig och alla saker som behövdes kom till oss. Vi gjorde makrons. Något jag länge velat göra men som jag struntat i för att jag vetat att jag skulle misslyckas. Och därför valt att baka något annat.

Igår blev det gjort. Det var väldigt kul. Även om vi inte kunde göra allt själva utan lite här och där så var det lärorikt. Jag borde inte varit så kritisk mot mig själv och bara gjort det. För det är enkelt men samtidigt tekniskt svårt. Jag gillar utmaningar så detta var perfekt för mig. Nu ska jag hem och öva på att göra makrons.

Några av skapelserna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Pelargoner

Tycker du om pelargoner? Jag har några stycken. Alla har jag fått. Jag tycker om Westerlundska väldigt mycket. Förra året så blommade den nästan hela sommaren. Små söta blommor. Fast det är inte blommorna som är grejen utan doften.

Varje gång jag är ute så går jag förbi och drar handen genom bladen. Doften är underbar. Sedan går jag och sniffar på handen tills doften är borta. Magiskt.

Jag har en som är som en stjärna i blomman. Den är jättefin. Jag har en hängpelargon som är aprikos i färgen, också mycket fin. Några har dött för mig genom åren men det är sådant man får räkna med. Jag kanske ska införskaffa några fler pelargoner? Varje år utses årets pelargon. Jag kanske skulle ha en av varje? Ha, ha, det är nog ingen bra idé. Men roligt att det finns en årets. Visste du att det fanns? Om du gillar pelargoner, har du någon favorit?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Plötsligt händer det även mig

Jag har hittat skor som är begagnade. Det har jag gjort flera gånger. Alla gånger innan har det varit skor som inte är för kvinnor utan för män. Men de har varit tillräckligt stora för mina fötter. Nästan inga skor till män är rosa. Eller någon annan rolig färg. Det kan finnas blå eller vita men mest svarta.

Igår kom det hem ett par skor från Sellpy. Det är en andrahands-marknad för allt möjligt där Sellpy sköter allt med annonseringen och tar en del av försäljningspriset för sitt arbete. Det har visat sig vara en bra sida för mig. Igår kom det som sagt hem ett par skor (och kanske lite annat med). Ett par rosa Adidas. Så glad för de passade också. Det är nämligen en annan bra sak. Om det skulle vara så att det inte passar eller man ångrat sig, då kan man skicka tillbaka.

Mina ”nya” rosa skor.

Nu behöver jag inte skicka tillbaka skorna så jag är mycket glad. De lite andra var linnen som jag behövde. Mina håller på att falla isär av sig själv. En underklänning till. Mycket skön, så skulle kunna ha den även som nattlinne. Sedan var det några grejer till min brors fest med. Dock passade inte allt så en del måste skickas tillbaka. Men de rosa skorna passade, vilket var det bästa.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Från 13 augusti till 12 mars

Så lång tid tog det innan hyllan var färdig. Den står inte på plats än men den är monterad och klar. Den 13 augusti förra året beställde vi en hylla för vedförvaring. Då tänkte vi att den skulle vara på plats innan augusti tog slut. Ibland kan man ha väldigt fel.

Det började med att tiden gick och om jag inte missminner mig så fick vi ett mejl ungefär när augusti var slut att det var fördröjd leverans på hyllan. Den var förväntad till oktober. Men om vi inte ville vänta så kunde vi få två mindre hyllor istället.

Som du kanske redan gissat så vill vi inte ha två mindre hyllor. Dessa skulle dessutom kostat oss mer. De hade heller inte kunnat stå ute året runt för de hade en träskiva överst. Det var kombinerad vedförvaring och avlastningsbord kan man säga. Dessa valde vi alltså bort.

Oktober kom men det gjorde inte hyllan. November kom men fortfarande ingen hylla. Jag ska vara snäll och säga att den 1 december kom hyllan. Omonterad. Inget konstigt med det, förutom att vi inte hade lust att montera den i snön. Inne är helt uteslutet att montera, inte heller på asfalten är att rekommendera. För det skulle lämna rostfläckar.

Därför blev den monterad 12 mars ute på gräsmattan. Det var kallt och inget behagligt alls. Nu ligger den på gräsmattan klar och väntar på regnet. För den behöver lite tid i regn och väder för att rosta färdigt. Sedan kan den ställas på plats. När det blir kvarstår att se. Det beror på vädret nu. Innan augustis slut 2024 så ska den stå på plats. Det är en sak som jag är säker på.

Den ligger ner för maken säger att den blåser omkull annars.

Ta hand om dig vi hörs imorgon.

När man både vill och är rädd

Jag har inte kört motorcykel på minst 15 år. Tiden går fort när man har roligt. Ett tag i mitt liv så hade jag enbart mc som fordon. Jag ägde ingen bil. Detta när mina kära barn var små. Sedan träffade jag maken. Maken har åkt med mig en gång innan vi blev tillsammans.

Det var en gång och aldrig mer. Det var lika mycket jag som maken. För maken var inte roliga att ha där bak. Han var stel som en pinne och det är min anledning till att vi aldrig åkte mer. Hans anledning är ju att han var stel som en pinne av rädsla. Som all vet vid detta laget så dör han av allt. Att vara rädd där bak på en motorcykel är inte helt orimligt.

Nu har jag börjat längta igen efter att köra. Min kära syster har en mc och har många gånger varit här på besök med sin cykel. Nu har även kära bror gått och skaffat en cykel som går att åka långt på. Jag skulle rimligtvis ha någon att åka med nu. Inte bara det, minstingen har åldern inne för att övningsköra i år och kommer också göra det. Ännu en anledning för mig att börja köra igen.

Det sista innebär också att jag är lite rädd. För jag har inte kört på 15 år. Jag vill gärna vara del i minstingens utbildning men då skulle jag behöva uppdatera mig själv lite. Jag vet att det är som att cykla. Men det är klart man är rostig när man inte cyklat på länge. Jag vill skaffa en mc men är alltså också lite rädd. Jag tycker nog att jag är smart snarare än dum när jag är rädd. För då kommer jag se till att jag inte är det innan jag gör något.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Att passa på är viktigt

Igår var det blandat med det ena och det andra. Förutom arbete så var det städ på schemat. Jag tänker inte avslöja hur länge sedan det var vi städade. Men jag har bytt sängkläder flera gånger sedan förra städningen. Jag tycker att maken och jag ska hjälpas åt att städa. Jag tycker att han inte ska behöva göra det själv, när jag inte har ork eller hinner. Igår var dagen vi hade bestämt att vi skulle hjälpas åt.

Fördelen med att jobba senare på dagen är att man har mer ork för egna saker innan. Som att städa. Dock var det strålande solsken och närmare 10 grader än 5 grader ute. Därför blev det lite fusk av städningen för att också hinna med en stund i solen på eftermiddagen. Det är viktigt att passa på. Vila, städ och sol var bra följd med lite jobb på det.

En kopp te i solen inna jobb. Bra val mot att städa färdigt.

Som tur är så är dammet kvar i rummen som inte blev städade. Idag ska det inte vara någon sol så idag kommer jag inte bli lurad att gå ut i solen istället för att städa.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

När det ena leder till det andra

Jag behövde hjälp och ringde minstingen. Minstingen sa ja direkt och ville hjälpa sin mamma. Nästa steg var att ringa maken om han också kunde tänka sig att hjälpa. Jag lockade med mat och han sa också ja. Det hade han nog gjort även utan lockandet av mat. Det behövdes flera förare och båda ställde upp.

Maken fick sin mat och alla var nöjda. När vi satt och åt så pratade vi om det ena och det andra. Vi pratade födelsedagspresent. Vi har jämn födelsedag i familjen, idag till och med. Grattis kära bror på bemärkelsedagen! Den ska firas senare så därför kunde vi prata present. Vi hade många andra ämnen som var uppe. Motorcyklar bland annat var med på ämneslistan.

Makens lockmat.

Vi pratade också om hur svårt minstingen hade att koppla in telefonen i sin gamla bil från 1989. För idag så gör man allt genom telefonen. Även lyssnar på musik. I många år hade jag och maken en cd-vägg. Den satte vi upp olika skivor på som vi tyckte om för stunden eller gillade omslaget på. Ett konstprojekt skulle man kunna kalla det. Sedan kom den digitala musiken och vi insåg att skivorna aldrig byttes för vi lyssnade alltid digitalt.

Då fick musiken flytta från väggen till förmån för tavlor och skivorna hamnade i källarens förråd. Det tog maken och minstingen tag i när vi kom hem. Det slutade med att en himla massa skivor flyttade hem till minstingen och hans bil i sommar. Maken var också tvungen att lyssna på nästan alla innan de var klara. Jag tar nog i för alla går inte lyssna igenom på en kväll. Inte ens på snabbspolning.

Den här högen blev ett antal högar till innan minstingen var klar med urvalet.

Ibland vet man inte var det ska sluta. Ibland blir det väldigt bra och bättre än vad man kunde tro innan man började. Denna gången på grund av att jag behövde hjälp på jobbet. Även om jag är bra så har jag svårt att köra tre bilar samtidigt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

När mitt limeträd är ledset 

Jag har hela förrådet fullt av växter. Många har jag haft i flera år. Vissa är första vintern hos mig. Jag är lika glad i alla som jag har. När ett då är lite ledset så är jag det med.

Jag vattnar inte särskilt mycket på vintern. Limeträdet har jag haft i flera vintrar. Förra vintern mådde det mycket dåligt för att det fick bo i källaren istället för förrådet. I källaren är det för varmt. Lössen tog både citron och lime.

Detta året är de tillsammans med alla andra i förrådet. Jag vet inte om limen velat ha mer vatten? Men alla blad är ihopskrumpna. Den har alltså inte tappat bladen, bara torkat ihop. 

Citronen mår bra. De har fått lika mycket ljus och vatten. Glädjande nog inga löss på, men jag vet inte om limen lever. Lite hopp finns för jorden torkar mellan mina vattningar. Tiden får utvisa hur ledset trädet är och då även jag.

Något jag är mycket glad över är att igår när jag skulle vattna mitt ledsna limeträd så visade sig persikan från en fantastisk sida. Den har tappat alla löv OCH är nu översållad av knoppar som snart blommar. Dags för pensel och pollinering om någon dag. Åh, glädje!

Snart blommor på persikan.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Börjar närma sig

Våren är nära. Inte bara meteorologiskt utan även på riktigt. Snödropparna börjar komma. Vissa saker skulle redan ha gjorts. Som att klippa fruktträd och diablon med. Det är problematiskt. För jag hinner inte än.

Hallonen kan vänta lite till. Äpplena är nya så gissar att de inte behöver klippas i år om jag inte hinner. Diablon kan också vänta. Det enda är att den är buskig och blir buskigare. Jag längtar tills våren är här.

Längtar! Jag har varit i trädgården och kollat läget. Ett gäng taklöks har dött. Inte hela världen. Jag hoppas att det inte blir en köldknäpp som förra året.

Då kom det många minus efter att växterna trodde våren hade kommit. En av björnbären tog stor skada. Flera växter dog helt. Det hoppas jag vi slipper denna vår. För nu är den på gång, våren du är välkommen!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Träningshjälp

Jag har inte tränat på så länge att jag knappt vågar erkänna det. Jag har lånat ut min cykel, racern, till min brors son för att det är länge sedan jag cyklade. Det är många, många år sedan jag cyklade. Det har varit en självbevarelsedrift. Här är det väldigt mycket lastbilar på vägarna som är bra cykelvägar. Jag tror jag skrivit om det innan. Jag hade gärna velat cykla mer men som sagt lastbilarna har fått oss att avstå.

När vi slutade cykla ute så cyklade vi inne istället. Jag har alltså tränat, och maken med, under många år utan att cykla ute. Men nu har jag haft helt träningsstillestånd under alldeles för lång tid. Maken har nog tyvärr hamnat i min svacka. Ett tag tränade han själv. Ett tag tränade jag själv men nu tränar ingen av oss. Det är ett problem.

Mitt problem är att jag inte får vilan och prioriterar bort träningen för att jobba och vila. Nu måste jag ändra det. Jag måste prioritera bort arbete, för vilan är omöjlig att ta bort, för att träna. Frågan är hur jag ska komma igång. Jag gillade yoga. Men hade svårt för det. Jag hade ett program som jag gjorde och det tog lång tid för mig att lära mig det.

Finns det någon av alla mina läsare som kanske har något bra förslag på vad jag skulle kunna starta med? Jag har tränat massor i mina dar så jag har lite koll ändå. Jag skulle vilja prova yoga med olika övningar som tränar olika delar av kroppen. Jag skulle vilja ha in styrka också. Jag inser att min kravspecifikation är lite för lång för att hjälpa. Men jag frågar ändå, kan du hjälpa mig?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.