Kategori: Intressen

Jordgubbarna levererar varje dag nu. Det är än så länge inte så många men räcker till frukosten. Med tanke på hur den ser ut med kart och blommor så lär det snart bli så många att att vi inte hinner göra av med alla på en dag. Kanske kommer bli jordgubbssylt. Eller inte. Jag älskar jordgubbar.

Jordgubbar, blåbär (från skogen som ligger i frysen), pumpakärnor, linfrö, sesamfrö och lite aroniasylt med mjölk. Det är väldigt gott och magen mår bra av det. Ibland blir det lite godare ändå, med grädde eller glass (varför inte båda) till så är det riktig lyx.

Snart kommer det nog bli mer jordgubbar och hallon. Hallonen börjar bli klara på busken. Sedan kommer björnbären. Fast de blommar just nu så det dröjer lite till. Efter det kommer nog blåbären, kanske samtidigt. För de är kart och är i mängder. Men fortfarande inte helt färdiga och dessutom gröna. Ska bli gott med blåbär och björnbär som man bara hämtar i trädgården.

Mina dahlior börjar få knoppar också. Det är mycket spännande. Alla har inte kommit så långt än. Jag har fem stycken som jag köpte knölar. Jag har två som är övervintrade knölar. Jag har fått två knölar som var förodlade men inga knoppar eller blommor när jag fick dem. Nu har flera knoppar. Ingen av min övervintrade knölar har knoppar. De är lite långsamma och håller fortfarande på att buska till sig. En har inte ens velat visa sig över ytan. Jag har dock inte gett upp än.

Gott med kryddväxter och frukter som man kan bara gå och plocka av. Ett träd ger ju lite mer. Jag har dock inte så mycket plats kvar och jag vill helst ha sådant som kräver växthus. Plommon har grannen. Äpple (även plommon) finns på jobbet. Snart också päron, fläder och aronia. Det är så vi måste göra. Plantera där det går och äta av det som vi själva odlar. Det kommer bli mera även för mig. Just nu njuter jag av frukten som är här.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag tycker om att vara egen företagare. Jag kan bestämma allt själv. Jag måste också se till att få in pengarna men det positiva överväger allt som skulle kunna tänkas vara negativt. Något jag gillar mycket är att jag bestämmer själv när jag jobbar. Som när man är ledig fredag så kan man jobba söndag istället. Två dagar, fredag och lördag, ledigt är full tillräckligt för att man ska vara på banan igen.

Särskilt när man haft en vecka på läger tillsammans med en massa ungar. Då räcker två dagar. Igår jobbade jag alltså. Jag klippte gräset och maken moppade några trappuppgångar. Det var några timmar borta. Vilket innebar sovmorgon och långfrukost. Lite hjälp till äldsta sonen och även lunch innan jobb. Allt utomhus förutom hjälpen till sonen.

Efter jobbet blev det altanhäng och bara njuta av värmen igen. Även om jag njöt av värmen på klipparen. Det var riktigt svettigt. Jag älskar det oavsett. När jag gick ute i trädgården på kvällen för att vattna i bara korta shorts och bikiniöverdel, då är det lagom varmt för mig. Jag fullkomligt älskar det. Idag ska det bli ännu varmare men imorgon ska regnet komma. På natten, vilket är fullträff enligt mig. Varmt och sol på dagen med regn på natten. Tipp, topp!

Jag sa att jag skulle ta bilder i trädgården. Här kommer bild på den roliga taklöksblomman. Finns tre sådana knoppar till uppe på stenen.

Sedan växer det så det knakar på allt. Krävs mycket vattning men det är det värt. Vi har inget bevattningsförbud. Om värmen fortsätter så lär det komma snart. Även om jag går med slang och vattnar så räknar jag vid varje plats jag vattnar så det blir lagom. Jag har räknat vid mina krukor och på så sätt vet jag hur mycket jag ska vattna. Så jag inte vattnar i onödan.

När temynta, hortensiorna och alla dahlior blommar så kommer fler blommor. Nästa bild är på den trasig krukan som fick bli pionstödet. Det är inte blomman du ska titta på utan själva krukan. Maken var så orolig att han förstört något. Han trimmade och det blev märken på krukan! Och han hade glömt att torka bort det. Ibland tycker jag lite synd om honom. Han är så orolig över hur jag vill ha det. Han ska ta hand om mina växter en vecka till. Undrar om han kommer orka? Det gör inget att det blir märken på krukan. Det är därför den är där, för att skydda pionen.

Han är väldigt nöjd över alla VÅRA växter men han vill INTE vara ansvarig. Det lärde han sig förra veckan. Jag har inte påmint honom ännu att han ska vara ansvarig en vecka till. Snart får jag göra det, för det är nästa vecka.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag har ju åkt bort. Jag är på läger och har kul. Igår hann jag faktiskt med att prata en liten stund med maken. För på läger finns så himla många olika personer som man har att hänga med att ringa prioriteras bort. Sms blir det fler av en samtal. Men som jag säger till barnen, det är bättre att inte ringa hem, för saknaden blir bara större.

Igår blev det ändå ett samtal. Och ja, saknaden blir större. Vi klarade ut en del saker som gäller jobbet. Rör som ska ha varmt vatten som inte har det och lite sådant. Sedan hade vi lite kärleksgull och så då frågorna om MIN trädgård. Den behöver ju maken ta hand om nu när jag är borta. Inte bara mitt jobb, även min trädgård och alla krukväxter.

Jag vet inte om jag ska bli förnärmad, glad eller stolt. Maken frågar om jag visste om att blomman vid infarten var så fin? Ja, det vet jag att den är, svarar jag. Maken är ihärdig, vet du att den har jättemånga blommor? Ehh, ja, eller vad menar du? Menar den ute vid postlådan? Ja! Mitt svar, nej det vet jag inte.

Från att ha varit fin med en utslagen blomma så har den bestämt sig för att ha massor av utslagna blommor. Det är här förnärmandet kommer. Tycker blomman inte om mig? Eller är maken bättre på att gulla? Eller har jag gjort ett bra jobb innan så den nu kan vara sitt bästa jag? Eller vad är det som är grejen?

Från en utslagen blomma till sex stycken utslagna blommor. Jag ska klappa mig på axeln och tala om för mig själv att jag har varit duktig. Jag har klippt de två blommorna som totalt har varit på blomman hittills. Som gjort att den nu blommar så fint. MIN blomma, som maken får njuta av. Han var snäll att springa ut i regnet och ta en bild åt mig för att jag skulle få se alla fina blommor. Jag är stolt över maken som tar hand om MINA fina blommor.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Kan man bli för gammal för läger? Denna veckan är jag på läger. Jag är närmre 50 än 40 år. Frågan är om jag är för gammal? Jag kom hit i lördags. Åker hem på torsdag. Vi har hunnit ha en dag för ledare och en dag när deltagarna kommit hit. Än så länge (med risk att jag ändrar mig när veckan är slut) tycker jag inte man kan bli för gammal för läger.

Det är himla kul med läger. Det är så många saker som är coola. Just detta lägret har över hundra barn och så klart också en massa ledare som tar hand om barnen. (Jag är då en ledare, om någon tror något annat.) En av de riktigt coola sakerna är att hit är ALLA barn välkomna. Vi lovar nyktra ledare (alla timmar på dygnet alla dagar i veckan) vilket gör att myndigheter litar på oss så mycket att de kan tänka sig att skicka barn hit med skyddad identitet. Det är säkert andra organisationer som lyckats få det förtroendet också men denna organisationen heter Junis som är en del av IOGT-NTO-rörelsen.

Jag är en stolt medlem i denna organistionen. Även om jag är jättetrött av allt som görs på läger så är jag glad och tacksam att jag kan vara med och bidra till en rolig lägervecka för alla barn. Även barnet som blev stoppat med sin pappa i en poliskontroll på väg till lägret. Där polisen tog med pappa till polisstationen och skjutsade barnet vidare till lägret. För där skulle barnet få det bättre än hemma. Det hände inte i år, men det har hänt.

Det är så många barn som far illa av alkohol hemma. Det är riktigt illa. Men det finns också barn som bara behöver få möjligheten att växa som person eller hitta en kompis. Eller bara få ha en rolig sommarlovsaktivitet som inte kostar multum så man har något att berätta om när skolan börjar. ALLA barn är välkomna hit.

Att då ta en stund för sig själv på bryggan innan alla barn är här är smart. Det gjorde jag igår. För att jag ska kunna ge alla barn en så bra lägertid som möjligt. För alla barn har rätt att få vara just barn.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Hur brukar du se på det? Är glaset halvfullt eller är det halvtomt? Du säger att det inte spelar någon roll kanske. Jag säger att det spelar roll. Jag försöker se på saker och ting att glaset är halvfullt. Jag upplever det lättare och mer positivt att se det som halvfullt. Jag har hälften kvar. Det klarar man sig långt på. Istället för, jag har bara halva till det är tomt. Jag klarar mig inte på det.

I min (det är vår men jag sköter om den mest) trädgård så är det halvfullt för tillfället. Jag är ingen mästare i trädgården men jag blir bättre och bättre. Denna vintern måste ha varit extra tufft, för många av växterna har dött. Alla mina gräs har gett med sig, utom ett och ett halvt. Det senaste gräset har dött nu. Det var grönt och fint i förra veckan. Men nu är det brunt, nästan hela. Ett gräs är fortfarande som det varit tidigare år. Ett har kommit lite grann. Resten är döda. Stendöda. Eller förresten, ett finns i skräphögen, det lever. Jag har två och ett halvt levande gräs.

Det är fler växter som inte vill leva i år. Alunrötter, Lavendel, Rudbeckia, ja, ett antal som inte ville komma i år eller som lagt av. Dock så väljer jag att se alla växter som lever. Det är massor av fina växter. Paradisbusken lever och blommar. Den är så fin när den blommar. Den överlevde dessutom en ganska tuff flytt från framsidan till baksidan. Det är några år sedan nu. Vilket jag aldrig trodde. Halvfullt.

Jag har massor av kart på både jordgubbar, hallon, blåbär och björnbär. Det kommer bli gott till frukosten när alla är klara. Dessutom är det massor av knoppar på temynta som är med hallonbusken. Den som inte mådde så bra i rabatten. (För sniglarna tyckte den var alldeles för god). Halvfullt.

Jag har blommor eller knoppar på citronträdet, limeträdet och båda olivträden. Det finns redan frukt på citronträdet. En som eventuellt snart kommer vara klar. Kanske i slutet på sommaren.

Fast det som gör mig absolut gladast, är nog ändå Agapantusen som fått knoppar, Westerlundska pelargonen som blommar samt en annan liten söt pelargon. Dessa har alla övervintrat. Pelargonerna har jag aldrig fått blommor på. Nu har de både överlevt vintern och blommar eller ska blomma. Glaset är halvfullt och jag är väldigt glad för att det inte är halvtomt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Dagen igår blev inte renovering. Det blir det dock idag. Hela dagen, gissningsvis en lång sådan. Igår blev det att njuta av det fina vädret. Det blev utflykt, inköp, god mat och trädgård. Dessutom blev bilens partikelfilter regenererat. Vi kör för mycket korta resor. Då blir partikelfiltret fullt och måste få rengöras genom att köra längre. Bra med en utflykt då. En halvtimmas resa var det som behövdes sedan var den klar. Vi behöver tänka på att köra lite längre ibland.

Vi satt ute och åt lunch och njöt i solen. Det var underbart. När vi satt där så ser minstingen en reklamskylt om en Antikaffär som ligger längre ner på gatan. Självklart går vi dit. Där fanns massor av fina saker. Riktigt fina saker. Minstingen hittade många saker han vill ha. Hans plånbok ville inte det. En sak fick följa med hem som plånboken godkände. Ett jättefint soffbord som kommer passa perfekt med soffa och fåtölj som han redan har.

Sedan bar det hemåt och trädgårdsarbete. Jag planterade om lite som jag redan hade. En dahlia fick ta den döda ormbunkens plats.

Det börjar hända saker nu i trädgården. Värmen har dröjt men nu verkar den ha hittat till sommarläget. Pionerna är fantastiska. Allt fick vatten och blev lite ompysslade. Det var torrt i marken och vissa av sakerna var väldigt ledsen och blev glada för vattnet.

Vi fick dela på den första jordgubbe. Det kommer bli bra med alla bär som kommer. Även blåbär och hallon är det i massor. Björnbären har jag inte riktigt sett några kart på. Vet du hur blåbär växer? Blomma släpper bladen och mittstängeln är kvar. Sedan växer blåbäret från botten och fram över stängeln till den täckt hela. Lite kul att se när man har dem i trädgården.

Sedan blev det altanhäng när vattningen var klar för alla krukorna. Jag satt och mös i solen med goda alkoholfria drinkar och maken grillade. Idag ska det regna, så extra skönt att få njuta av solen igår.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår var det en överraskningens dag. Maken var Kalle och kom med Grattis i förskott. Det var mycket som hände på dagen innan vi kom till Kalle och överraskningen men det var lugnt och stillsamt. Maken städade trappor och jag skötte administration med min trasiga rygg. Att programmera nycklar och cylindrar går bra med trasig rygg. Om man bara rör sig försiktigt.

Kanske det var därför som maken ville överraska mig för han tyckte synd om mig. Och att han inte ordnade middag i förrgår till mig och minstingen. Mest det troligtvis. Han ville kompensera att han inte kunde ta hand om mig hela dagen i förrgår. Med trasig rygg och allt. (Vilken är mycket bättre idag, så snart är jag helt på banan igen.)

Maken gjorde middag igår (som han vanligtvis gör). Det var då Kalle kom och hälsade på. Han kvackade hela middagen igenom. Att potatisen inte var färdig trots att den kokat i 50 minuter. Den var också blöt, blank och inte god alls. (Enligt maken.) Just det, gul, var den också. Tydligen någon fancy potatis, närodlad, som inte var god. Han vill ha vanliga bintje, som är en fast potatis. Denna hette inte det och maken tycker inte om den. Kokt, ska jag väl tillägga. Han tycker om den i ugnen.

Det var också fel på laxen. Den var platt som en pannkaka och hade dolt sitt utseende i en påse. När den dessutom var portionsförpackad i påsen. Inte nog med att den var platt, den var onödigt förpackad vilket är dåligt för miljön. Den kalla såsen var okej men det hade varit bättre med persilja i, MEN persiljan var ju inte färdig. (Vilket jag påtalade att den var och att det bara är att gå ut och klippa.) Mitt påtalande gjorde inte Kalle gladare direkt.

Kalle försvann inte förrän en bit in på överraskningen. När han hjälpte mig att packa upp min födelsedagspresent. Kalle var med en stund eftersom det var frigolit överallt. Frigolitbitarna satt kvar så fint på allt som den kom i kontakt med. Kalle kvackade då också. Efter en stund så lugnade han sig och maken kom tillbaka.

Maken gav mig en fantastiskt fin matberedare. Jag har önskat mig den i flera år. I förrgår stod jag och gjorde ströbröd av gammalt bröd. Då säger jag till minstingen att jag har önskat mig en matberedare och verkligen behöver en. (Maken hörde det och tyckte väl att jag förtjänade en förtidig födelsedagspresent när jag behövde den. Jag kan ha varit lite trött på rösten när jag stod och försökte smula brödet i en mini, miniberedare.) Nu kommer problemet vart jag ska nu förvara tillbehören?

Den är inte så liten heller. Lådan med alla olika delar till matberedaren. Den har tre olika skålar för olika mycket man ska göra. Den har skiv-, hack-, riv-, vispblad samt degblandare. Den hade citronpress med, vilket jag inte visste. Men vart ska den vara? Den var för hög för en av lådorna. Jag hoppas att sista lådan är lite högre. Min rygg ville dock inte kolla det igår.

Jag skulle inte behöva ha allt framme och enkelt att använda. Dock är det just vad jag vill. För man använder det mer om man har det framme. Hur har du det i ditt kök? Allt undanstoppat, allt framme eller en del framme och en del undanstoppat? Hur som helst blev jag väldigt glad för min present. Den kommer användas flitigt precis som alla mina andra köksapparater.

Makens köksapparater används inte så mycket som mina. Makens är kaffebryggare, espressomaskin samt kaffemal. Om jag druckit kaffe så hade de använts mer. Brödrosten som maken fått används nog dock mest av alla. Vi rostar bröd nästan varje dag. Även om vi inte äter smörgås varje dag så äter vi ofta hamburgare, vilka måste ha rostade bröd. Godast så. Alla maskinerna används tillräckligt för att kunna försvara sin plats på köksbänken. Så är det.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag försöker låta bli det. Att aldrig säga aldrig. Ändå händer det och ofta visar det sig vara fel. Det kan gå år men oftast visar det sig vara fel. Som att jag alltid har sagt hur mycket jag älskar att hänga tvätten ute. Visst är det fortfarande härligt att hänga tvätten ute. Det doftar verkligen ljuvligt.

Dock så har jag ändrat mig med just lakan. Jag tycker bättre om att hänga tvätten inne när det gäller lakan. Kanske också underkläder. Mest lakan. Underkläder blåser ofta bort. Vilket är jobbigt. Stora lakan gör att ställningen välter eller så skrynklar de ihop sig. Även om man kan använda klädnypor så hjälper inte det helt.

Tröjor och byxor är nog det som är lättast att hänga ute. Då speciellt jeans och hoddies. En riktigt varm sommardag så torkar de väldigt fort mot inne. Den stora orsaken till att jag ändrat mig är ändå min stora kärlek, varmmangeln. Innan kallmanglade jag allt. Då vill man torka lakan nästan helt och sedan vika ihop och in i skåpet.

Med min varmmangel så är det bästa och mangla direkt när maskinen är klar. Bara centrifugerad och vikas, sedan manglas. Det blir helt fantastiskt. Jag har inte haft varmmangel ett år ännu och nu känner jag hur himla bra den är. Att mangla och sedan hänga för att helt torka blir inte bra när man gör det ute.

För att manglingen ska vara effektiv så behövs det att lakanen hänger rakt upp och ner. Utomhus är det svårt för lakan att hänga rakt upp och ner. Jag har alltså ändrat mig till att jag hellre tvättar när det är regnigt ute. Då får jag en anledning till att hänga tvätten inne. Samt att jag kan njuta av vädret för mig själv när det är fint ute.

Dessutom så får jag en anledning att ligga utanför tvättstugan och titta på film eller någon bra serie när det regnar ute och jag känner mig duktig när jag ligger i soffan och väntar på att hänga tvätten. Samt fördelen med att få ligga ute i soffan när solen skiner och njuta i skuggan. Allt går alltså ut på att jag får ligga i soffan, oavsett väder.

Manglade lakan går före att hänga tvätten ute. Det trodde jag faktiskt ALDRIG att jag skulle tycka. Som sagt man ska aldrig säga aldrig…

Ta hand om dig. Vi syns imorgon.

Alltid, eller nästan alltid så tar jag ut mig fysiskt i trädgården. För när jag börjar så vill jag göra allt klart. Fast jag gjorde inget i fredags eller i lördags så lite nöjd får jag vara med mig själv. Att jag lyssnar på kroppen och vilar när det behövs. Igår var det fint väder och mors dag, det firade jag med mamma i trädgården. (lite för mycket bara, så ryggen är paj.)

Jag gjorde i ordning mina jätte galvlådor. De är så stora och tunga att jag kan inte ha dem på planeringsbordet. Därav att ryggen är trasig. Både lyfta dem tunga lådorna när blommor och jord är i men framför allt att luta sig fram och jobba i markhöjd. Nu är det klart och det kommer snart bli riktigt fint när allt växt till sig lite.

Jag skulle kunna sätta fler blommor. Jag har nämligen fler krukor. Men blommorna tog slut så det får bli en annan dag eller ett annat år. Jag löste det bra med en av mina nya stora krukor. Att den fick nytt användningsområde. Det är dumt att tvätta av en kruka från frömjöl innan man har planterat i den. Blöta händer och blöt kruka = trasig kruka. Det var dessutom på slutet av jobbandet så det var kanske trötta händer med. Det skulle varit en hortensia i. Så blev det inte.

När det händer och man inte har något stöd till pionerna så kan man gräva ner den lite och sätta den som stöd till pionerna. Nu kan jag vara lite mindre ledsen över att den gick sönder. Den används fortfarande. Bara på annat sätt. Dessutom så blir pionerna skyddade när man klipper gräset. Man får göra det bästa av situationen när mjölken är spilld.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.