Sommaren är här

Jag har inte tänkt på att det är så mycket ljusare ute. Eller jo, det har jag. Men jag har inte reflekterat över att nu är det som ljusast. Snart går det åt andar hållet igen. Det är så skönt att kunna sitta ute till sent på kvällen och det är ljust ute.

Jag har lampor på timer som tänds alldeles för tidigt. Nu är det nästan så att man kan ha de avstängda hela tiden. För det är sommar. På riktigt. Det är ljust ute. Det är varmt ute. Det blommar ute. Eller på vissa ställen blommar det.

Mina klematisar blommar inte. Jag har fem stycken. Som växer på en spaljé. Förra året så blommade de så fint. Det var då jag planterade fyra av dem. En är planterad i år. En av dessa fyra har dött halva plantan. En av dessa fyra har dött helt. Den kom nästan inte ens upp i våras. Den blev liten, liten, liten slinga. Sedan blåste den av och efter det har inget kommit upp.

Jag och blommor. Ingen bra kombo. Men jag försöker. Basilikan fungerade jättebra förra året. Den håller på att dö i år. Koriandern gick inte alls förra året. Den växer så det knakar i år. En av tomatplantorna jag fick ser väldigt ledsen ut. De andra tre är dock väldigt glad och växer. En av dem har fått blommor. Så kanske blir någon tomat på salladen.

Oavsett så är sommaren här. Jag behöver påminna mig om att den är nu. Det är nu jag ska njuta. vilket jag gör på vår altan varje dag så länge det är varmt och skönt. Annars njuter jag inne. Med det önskar jag er en fin dag, Njut av den!

Bakat, bakat

Nu är det bråda dagar hos familjen med snyggaste huset på gatan. Det hade en av minstingens kompisar sagt. Minstingen gav vägbeskrivning inför att de skulle åka iväg på klassmiddagen. Då sa en av de andra att du missar det inte. Det är det snyggaste huset på gatan.

Jag får vara benägen att hålla med. Snyggt är det. Golvet håller på att läggas i förrådet. Så nu sker saker som inte syns så mycket för andra. Men maken jobbar på där ute. Nu har han sällskap av en stor fet igelkott också. Han får ta det lite försiktigt så han inte stiger på honom. Han kan få bo här. Jag tror inte att han kommer störa så mycket. Han skräms lite ibland när man kommer hem. Jag menar igelkotten inte maken.

Igår blev det bakat en massa. Först fick jag invänta att minstingen skulle vakna. Han kom hem sent från middagen. Som dem föredömligt att fortsatt utomhus på en av klasskompisarnas uteplatser. De hade bara klätt på sig mer ju längre tiden gick. Minstingen skulle följa med och handla. Och utan handling så kunde jag inte baka.

Men nu är bottnar förberedda för att göras tårtor. Idag ska jag göra lite som ska vara i tårtorna. Det ska också göras potatissallad. Minstingen ska hjälpa till med det också. Mest för att jag idag ska åka på ett återbesök igen. Inte jag utan jag ska vara skjuts för återbesöket till käkkirurgen (igen).

Idag finns det inte tid för en operation. Idag måste det vara bra. Med dubbel dos antibiotika så får vi hoppas och hålla tummarna. Jag ber också, för risken är stor att det inte är bra.

Vi har ingen flaggstång. Det är alltid något. Minstingen hade inte ens sett att den var borta. Vilket inte är så konstigt, han har också fullt upp. Men det tyder på att den inte saknas. Det är som om vi aldrig haft en flaggstång helt enkelt.

Med det önskar jag er alla en fin dag!

Flaggstång

Jag anser om man har flaggstång så bör man använda den. Ändå så har vi inte flaggat på tio år av dem tolv som vi bott här. Det började bra. Vi hade vimpel i när vi inte flaggade. Vi flaggade på flaggdagarna. Sedan började problemen. Linan slog mot stolpen.

Vi försökte en massa olika saker. Till slut blev det att linan blev lindad runt stolpen utan något på linan. Ingen vimpel och ingen flagga. Så har det varit i tio år.

För tio år sedan sa vi då att vi tar bort flaggstången. För om man inte använder den så ska man inte ha flaggstång. Och sedan har ingenting hänt. Den var rätt ner i marken. Hade det varit en fällbar flaggstång så tror jag vi hade tagit ner den på en gång.

Jag vill heller inte slänga helt funktionsdugliga saker. Då har tiden gått. För att ta upp en flaggstång som är gjuten rätt i marken innebär kran och antagligen trasig stång. Trots att den är i vägen för oss så har den blivit kvar, tills igår.

För när altanen för att flaggas. På gräset så man inte kan nyttja den mattan som man vill.

Igår skulle det komma någon för att kolla på den. En och en halv timma senare så var den borta. De började att gräva lite för att se om det inte var ett rör som den var nerstucken i. Han som tittade hade sålt sådana. När han kände på den så var han dock tveksam till att den var i något rör.

Efter lite grävande så kom det fram. Den var i stucken i ett rör. Den gick att skruva isär och dra upp den. Vi hjälptes åt fyra personer att få ner den. Det gick alldeles strålande och allt är intakt. Bilar, hus, häck och flaggstång.

Att få med röret som var gjutet det var dock inte möjligt. De hade en som var grävare men han var inte tillgänglig så den fick stanna kvar. Jag är väldigt nöjd. Flaggstången får nu leva vidare på Folkets park. Och jag har en gräsmatta som går att använda. Vi behöver inte heller tänka på att vi aldrig flaggar när vi borde.

Syns knappt i gräset att det varit grävt en massa för att få bort den.

Mycket som behöver fixas

På fredag är det studenten. Vi längtar alla nu inte bara minstingen. Denna veckan som varit har inte haft någonting i skolan förutom att lämna in böckerna. De hade ett samtal med någon. Annars inget.

De har sysselsatt sig med studentuppdrag. Sista inlämningen var igår 23.59. Vad ska de göra denna veckan? I skolan? Varför var inte studenten i fredags? En hel vecka med ingenting att göra. Allt är nu fixat. Nästa gång han går till skolan är på fredag för fotografering. Sedan är klassen en stund tillsammans sedan utspring.

Jag ska nog sysselsätta honom så det är inte något problem. Tycker bara det är konstigt. För vi har inte kunnat göra så mycket förrän nu. Jag skulle också vilja hinna med lite annat än bara studentfix. Gräsmattan, kantklippning, fönsterputs (mest för att det är kul med den nya putsaren) och bli av med pollen. Städa gör vi efter studenten. Sedan tänkte jag vi kunde börja gräva lite plinthål.

Ni hör, han ska nog har arbete att göra denna veckan också. Jag ska baka lite tårtor. På torsdag ska jag åka till Käkkirurgen igen. Inte den bästa dagen denna veckan. Men det finns inget att göra åt det. Jag ska också hinna göra potatissallad på torsdag. Jag hoppas på att det inte blir ett sex timmars besök denna gången.

Nu lovar de dåligt väder också. Så snart är allt precis som det ska vara. Jag önskar er alla en underbar dag!

Roligare att baka

När det regnar är det inte lika kul att plantera blommor som att baka. Igår regnade det hela dagen precis som i fredags. Kom både skurar och lättsamt regn. Igår så planterade jag nästan alla mina växter jag fick. Vilket inte var så kul i regnet.

Jorden räckte inte till. Inte heller krukorna. Jag har två (eller sex) palettblad som ska i större krukor. Men det gör inget om de får vänta lite. Sedan fick jag också en murgröna som jag inte planterat. Jag har inte bestämt vart den ska än. Men den kommer antagligen att få hamna hos minstingens rabatt (när den finns). Taklökarna har ”krukor” men inget hönsnät. Det ska minstingen ordna på måndag. Återbruk av slängt hönsnät. Sedan kommer de på plats också.

Test av vart de ska.

Jag fick hålla mig utanför taket för maken var och arbetade under taket. Han kunde inte arbeta utanför eftersom han håller på och lägger golv i förrådsdelen. Jag har inget planteringsbord. Så skottkärran är mitt planteringsbord. Det blev som en lite bassäng. Jag är glad att jag har bra regnkläder. Dessutom snygga. Då blir allt lite roligare.

Även om jag inte blev blöt så blev jag väldigt lerig. Och även om inte jag behövde vattenslangen till att vattna allt så behövdes den för att spola av mig själv. Vilket gick smidigt eftersom jag hade regnkläder och stövlar.

Örtträdgården: Basilika, persilja, koriander, citronmeliss, tomat (får låtsas vara en ört) och salvia.
Dessa tre är nya. Citronmeliss, minitomat och salvia.
Doftpelargon.
Tre olika tomatplantor fick hamna i lä. Men soligt när den visar sig.
Ännu mera citronmeliss.

Det var skönt när planetringen var klar. Det var också skönt att inte vara kall in till märgen. Vilket jag varit om jag inte haft rätt kläder. Men det är roligt att se hur det växer och mest kanske att de överlever. Min hortensia är jättefin nu. Alla knoppar har nästan slagit ut. Jag håller tummarna för att den håller sig fin länge.

Min hortensia.

Detta ska bli taklökarnas krukor. Jag har mängder mer i fall jag vill använda flera. Ska bli spännande att se om jag lyckas med det projektet. Borde inte vara något problem. Mamma säger ju att det ska gå. Och då går det.

Navkapslarna.

Sedan gick jag in och bakade. Det var mycket roligare. Det blev budapestbakelse för att fira vår Nationaldag. När jag bakade så gav sig minstingen iväg och fiskade. Han tyckte det var ungefär lika roligt som mig att plantera i regnet. Och han var lika glad som jag att han hade regnkläder. Det var ett uppdrag. Fiska en gädda på minst två kilo. Och de klarade det. Han och två andra från klassen. Några mindre gäddor och några abborrar blev det också.

Ingen choklad på än. Jag älskar budapestbakelse.

Idag ska solen skina. Idag ska jag inte göra något annat än att bara vara. Njut av dagen!

Mamma blev nöjd

Jag var hos mamma igår. Efter flera månader utan klippta naglar på fötterna så fick jag tillstånd av enhetschefen att klippa dem. Personalen får tydligen inte klippa på fötterna. Alla dessa beslut som tas utan att man tänker igenom konsekvenserna.

Jag kom dit. Regnet öste ner. Vi satt på uteplatsen och klippte. Det var ett krav att det gjordes utomhus. Det var ganska mysigt med regnet som slog mot taket. Men kallt.

Så klart ville inte mamma sitta där ute i kylan. Kort efter vi var klara så sa hon: Nu vill jag gå in! Jag fick inte tillkalla på personal. Utan jag skulle göra det. Jag fick också följa med in. När jag påtalade att det var besöksförbud blev hon sur. Jag stod i dörröppning i altandörren och hon satt inne och drack resten av sitt kaffe.

Det gick bra. Då blev hon nöjd. Och vi kom fram till att det ingen vet har ingen ont av. Och så stod jag kvar i dörr öppningen. Regnet mot ryggen i från glipan på dörren. Men mamma var nöjd och det är huvudsaken.

Hon skrattade när jag sa att jag var mycket nöjd över att hennes fötter var fixade men att hon var nöjdare. För så är det. Det var ett problem nu. Det hade kunnat orsaka värre saker inom kort. Konsekvenser. Vore bra om fler kanske sysslade med den analysen.

Det var många skratt igår. Jag träffade hennes centervän som gav mig blommor. Jag berättade att de varit iväg och det kom hon ihåg. Igår var en bra dag. Mamma var mycket nöjd. Hon tycker också det är roligt att jag fått blommor. För som hon sa som gav dem till mig: Fådda blommor är det man kan öva på. Och det håller mamma med om.

Jag har fått citronmeliss, salvia, murgröna, två minitomater, en lång tomat, en tomat som blir avlång gul, två sorter palettblad och en doftperalgon. Och inte att för glömma en massa små taklökar. Idag ska det planteras alltså.

Jag har lovat att jag ska göra vad jag kan för att få allt att leva. Mamma har intygat att jag fixar det. Spännande att försöka om inte annat. Med det önskar jag er en skön dag!

Värmen, solen och brännan

Jag har soleksem. Har alltid haft. Om jag är ute i solen så får jag rodnad, röda prickar och huden kliar. Det är ingen höjdare vilket innebär att jag har behövt hålla mig undan solen. Jag älskar värmen men man har ofta hittat mig i skuggan någonstans.

Jag kommer ihåg när jag var på mitt konfirmationsläger. Vi låg alla på stranden med en skillnad. Jag hade badlakanet på mig, medan övriga hade det under sig. solskyddsfaktor har man alltid pratat om men har väl aldrig ansetts som viktigt. När jag använt det så har det varit den billigaste av sorter.

När jag började med Mary Kay så började jag också använda solskyddet från Mary Kay. Efter det så har jag nästan inga besvär med solen. Jag kan vara ute i solen utan att det kliar. Ibland så glömmer man eller vårvärmen är varmare än man räknade med. Och då tar av sig lager av kläder ute. Då kan det klia ibland.

Nu när vi varit ute i trädgården har det varit så. Jag har blivit varm och tagit av mig. Vilket gjort att det börjat klia. Maken blir så förvånad över att jag har besvär. Han visste inte om att jag hade det. Jag vill poängtera hur viktigt det är med solskydd.

Jag märker att solen är skadlig. För att jag har soleksem. Men den är lika skadlig för alla. Fast övriga känner inte skadan förrän man bränna sig av solen. Och då är det försent. När du bränner dig i solen så kommer huden att lagra skadan i sitt minne. Nästa gång så är det dubbelt så dåligt. Då har du första brännan och andra brännan tillsammans. Tills slut har du cancer.

Till alla er som inte använder solskydd för att ni vill bli bruna säger jag så här: Sedan jag började med kvalitativa solskyddsprodukter så har jag aldrig varit så brun som jag är nu. Jag har varit blekfisen mot alla andra. Nu är jag ofta en av dem bruna och andra är blekfisar.

Det är inte värt det. Jag lovar. Även om jag haft en annan form av cancer så vet jag att det är inte värt det. Det är däremot värt det att skydda dig själv och må bra. Ta hand om dig i sommarvärmen. Njut av solen men utan riskerna. Och framför allt slipp brännan.

Mina växter kommer överleva

Enligt mamma så kommer mina växter att överleva. Hon skrattade lite när jag sa att medelhavspalmen låg risigt till. Hon sa också att tomater är tåliga växter och skulle överleva mig. Jag kanske efterforskar och ser om det är något för mig.

Igår trodde jag att hortensian skulle ge upp. Allt såg fint ut när vi åkte. Jag vattnar blommorna på kvällen. Det har jag förstått är bättre. För annars kan rötterna brännas om det är gassande sol. När vi kom tillbaka från mamma så var hortensian inte lika pigg. Den hängde utmed sidorna på krukan.

Jag ställde den i skuggan och vattnade den. Och så blev den pigg och glad igen. Det ska nog gå bra det här för trädgårdsmästare Josefin.

Mamma fick sin favoritblomma av oss barn. En orkidé. Inte hennes favoritfärg (det är vit), men de vita var inte lika fina i blommorna. Denna var så stor och fin.

Lila orkidé.

Mest glad blev hon nog att det var med läppbalsam. Det var helt slut från hennes lager. Hon använder självklart Mary Kay, vilket inte bara är att gå ut och köpa. Nu har hon ett nytt lager.

Hon var inte nöjd över färgen på mitt hår. Det var tydligen inte snyggt. Och när minstingen kom hem så sa han att det var fint men jag såg ut som en tonåring. Kanske det mamma tyckte också. För det var inte många ord som kom från mamma. Det blir mindre och mindre ord för varje gång vi pratar nu.

Kanske för att hon får så lite stimulans eftersom det inte är tillåtet med besök. Jag vet inte. Men att prata på telefon är en envägskommunikation. Igår så var vi många som höll igång samtalet. Syskonen var med på video. Men när jag frågade mamma om vi skulle dumpa de de jä***arna på telefonen (och hon skrattade) så började de att spela spel.

Basket har bror lyckats få igång.

Jag visste inte ens att man kunde spela. Men bror lyckades få igång basket på telefonen. Vi hade svårt att få till en bild där vi alla var med och såg lite glada ut. När vi bråkade om det så log mamma lite också. Det var svårt att få henne att le igår. Vi vet att hon var glad att vi var där men som sagt det var svårt.

Bilden som fick duga på oss.
Denna var den bästa men där tog någon annan ett gruppfoto samtidigt.

Minstingen har kommit hem och vi har provat tårtan. Han är mycket nöjd. Den är till och med bättre än att bjuda på chokladbollar. Med det önskar jag er alla en fin dag!

Mycket gjort

All sten utmed staketet blev öst på plats igår. Det är svårt att säga vilken skillnad det gör. Det är liksom pricken över i som man inte kan placera att det var det som gjorde det. Kanske också därför många stannar och säger hur fint det blir nu.

Sjöstenen med corténkant på plats.

Jag tackar alla för att de tar sig tid att säga det till oss. Att vi uppskattar det jättemycket. Jag säger också att det känns ovant för vi svenskar är inte så duktiga på det. Att berätta för andra vad vi tycker är bra eller fint. Om det är en svensk så blir svaret nej, vi är väldigt dåliga på det. Och det är synd. Om det är en från ett annat land så blir svaret ja, det är sant och det är konstigt.

Förra veckan var det en äldre kvinna här som var jättehärlig. Hon var 81 år. Hon tyckte det var tråkigt att vara tvungen att vara distanserad. Så hon tog tillfället att prata med mig utomhus på distans. Vi pratade ganska länge. Både om vårt hus men också om hennes uteplats. Efter ett tag så kom vi in på lite allt möjligt. Hon är från Ungern och kom till Sverige på 60-talet. Jag fick veta hennes resa hit och livet hon haft här. Det jag kommer ha med mig länge är denna mening: Jag älskar detta usla land för vi släpper in vem som helst.

Hon syftade på sig själv naturligtvis. Och jag måste säga att jag är väldigt glad för att vi släppte in henne. Hon har gjort mycket gott för Sverige. Även om hon inte jobbat med det hon kunde när hon kom hit. Hon har utbildat sig här och jobbat med det sedan 70-talet tills pension. Det som sjuksköterska.

Det är student snart. Jag håller på att testbakar lite. Minstingen vill helst ha chokladbollar att bjuda på. Jag tänker att en tårta vore väl gott. Han kommer idag. Vi får testsmaka i eftermiddag. Maken och jag smakade igår. Och, nej, det blir nog inte denna. God men inte full pott. Det är hallongrädde, vaniljkräm och chokladsmörkräm. Alla smaker var väldigt bra ihop men saknas något.

Bakade en liten tårta. Bra att ha liten gjutjärnsgryta för små tårtbottnar.

I onsdags skulle jag gått till bästa frissan. Tyvärr fick jag ett sms på tisdag kväll att tiden var avbokad på grund av sjukdom. Jag hoppas inte det är Covid-19. Det kan det ju vara med tanke på alla hon träffar på en dag. Hur som helst så fick jag ta mitt hår i mina egna händer. Eftersom jag inte vill klippa mig själv så blev det lite färg istället.

Nya färgen.

Nu ska maken och jag åka och fira mamma på morsdag. Hon längtar (i alla fall efter mig, men när hon får sin makitabuff så blir hon nog mer glad för makens besök.) Önskar er alla en härlig söndag!

Två dagar med sol och värme

Vi har verkligen tagit tillvara på tiden ute dessa två dagar. Vi har varit ute hela tiden. Jag har mest slappat och återhämtat mig. Maken har jobbat och slitit. Nytt staket på plats.

Igår innan det börjades. Förberett med stolpskor.
Bra verktyg.
Maken gör sig liten på andra sidan.
Nästan färdigt. Saknas sista på nedersta raden.

Igår fick de klart hela staketet mellan oss. Nästan. Den sista som inte är på plats måste sättas när det är grävt under. För att slippa att gräset växer okontrollerat mellan oss så ska vi ha sjösten under. Då vill jag ha bort gräset och lägga ogräsduk samt en kant. Det brukar vara jag som gräver i familjen. Men idag var det maken som grävde.

Maken har grävt fint. Grannen ska också gräva nu.

Vi var och kollade priser och hur mycket som skulle gå åt i sjösten. Så kan vi kolla med grannen om de vill ha lika. Annars har de nog gräs och vi har sten på vår sida. Vi får se vart det leder. Fint blir det i alla fall.

Jag har läst tre kapitel ur Michelle Obamas bok jag fick av svärmor. Ute naturligtvis på altanen. Jag har gjort lakrits- och lemoncurd glass för att belöna maken för hans slit.

Resten av helgen ska det vara regn och blåst. Då kanske jag sliter igen. Eller så njuter jag av att vi haft nästan 20 grader varmt och lever på minnet med slapp inomhus. Förra året var jag hos mamma och hälsade på. Då var det 29 grader när jag åkte dit. Sedan kom en åskskur och sänkte temperaturen. Vi hann med en lång promenad i solen innan dess. Jag ser fram emot att få göra våra promenader igen.

Greta Garbo och jag 22 maj 2019