Första för i år

Igår var en härlig dag där vi njöt av att bara vara. Det blev grillat på menyn till middag. Det var inte första gången vi grillade i år. Dock var det första gången vi satt ute och åt vår grillmiddag. 

Det var alldeles underbart att först sitta i solen och prata och ha det bra medan grillen eldades upp. För att sedan inta middagen i solen. Precis lagom varmt för att inte behöva parasollskugga och för att kunna sitta utan vinterkläder.

Minstingen var här och hans pappa. Då har vi också hundbesök. Jag är ju inte så förtjust i hundar eller andra djur för den delen. Men det spelar ingen roll för alla är välkomna och alla gäster ska bli bra omhändertagna.

Redo på soffbordet

Då är det mycket smidigt med våtservetter. När det lilla monstret vill bli klappat så kan han få bli det. En våtservett och allt äckel är borta. Han kan komma varje minut och det går bra. Jag kan sitta kvar i fåtöljen och klappa och få bort äcklet omgående.

Det har tagit ett tag innan jag lärt mig det knepet så tänker att någon annan också kanske skulle uppskatta det. Innan har jag klappat mer sällan och gått och tvättat händerna varje gång. Våtservetter is the sh*t.

Dagens ord: Underbar! Jag är underbar!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

På den dagliga rundan

Just nu har jag gått en runda i trädgården nästan varje dag. Magnolian händer det så mycket med. Risken är stor att man missar blomningen om man inte kollar. Sedan är allt annat som händer med våren så skönt för själen så när Magnolian är checkad så fortsätter turen.

Igår kom maken utflygande och var så glad att han kunde gå med mig på min tur. Egentligen tog jag bara ut C-teken från batteriet på MC:n men jag hade inte hjärta att göra honom ledsen. Så vi tog en tur tillsammans i vår lilla trädgård.

Vår magiska Magnolia!

Magnolian var magisk. Det hade blivit fler sparrisar. Persikorna är i farozonen men busken har inte frusit mera så allt var bra. Tills vi kommer upp på altanen. Där finns vårlökar och blåbärstry. De är utspridda så vi går över hela altanen. Den är stor.

Ungefär var tredje steg så frågade Surikaten (aka maken) vad det var som lät. Varje gång tystnade det när han stannade. För jag kunde inte bry mig mindre om vad som lät när jag njöt av mina växter och fortsatte gå.

Han började gunga litegrann för att kolla bjälklaget. Nej, det lät inte och kändes stabilt. Tre steg senare samma procedur. Allt i väldigt upprätt ställning lystrande och tittande. Vad var det som lät!

Till slut så tror han att det knarrar där jag går. Det är därför det inte låter när han testar. Jag har gått vidare på turen och hann kommer efter. Då är det bara rabarber, äpplen och annat som också upptar hans sinnen för det var ju frun som lät på altanen.

Nu blir mitt minne lite luddigt om hur lång tid det går men till slut så inser han vad det var som lät. Grannen tre hus bort ska renovera. De håller på att sätta upp byggställning runt hela huset. Maken har alltså hållfasthetstestat hela altanen för han trodde att jag lät när VI gick på altanen. Allt för att grannarna sätter upp en byggställning. Som han var väldigt medveten om när vi var på altanen. Det var först när vi inte var på den och det fortfarande lät som han kunde koppla till att det faktiskt inte var frun.

Det är tur jag gillar min Surikat men igår kanske ännu mer trädgården så han kunde skylla på mig utan mothugg.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Dagens ord: Harmoni. Jag är Harmonisk!

Att bara vara är svårt

Smäll efter smäll så måste man någon gång bara göra vad man lärt sig. Kroppen lägger av och behöver bara få vara. Även gårdagen blev en dag med vila och bara vara. Det är inte helt lätt för mig.

Igår var jag med växterna och tog in och såg alla framsteg som naturen gjort. Själv gjorde jag ingenting mer än såg. Trots att jag såg på min fina buske att den inte tycker om att det är kallt så fick den vara kvar utan att jag gjorde något.

Min Clerodendrum bungei är ledsen i topparna. Hoppas, hoppas den står ut med mig.

All vitlök har börjat titta upp. Alla verkar också ha klarat sig. Även de som tittade upp väldigt tidigt och har fått utstå massa minusnätter. Den mesta vitlöken är planterad i samma lådor som sparrisen. Värmen som varit har gjort att sparrisen börjat komma fram med. Så glad jag är för det.

Den av sparrisarna som tittat upp mest.

Vi kommer kunna äta både vitlök, sparris samt persikor i år om allt fortsätter som det ska. Jag hoppas att allt gör det för allt det är gott. Sedan håller jag självklart tummarna för allt det andra som finns sedan tidigare och annat som är nytt.

Magnolian är snart i full blom. Bara på några dagar har den gått från en sprucken knopp till nästan alla som håller på att brisera och några som håller på att slå ut. Den är så fin. Att bara vara är lättare i trädgården och är extra bra för kropp och själ.

Magnolian.

Dagens ord: Bättre. Jag blir bättre på att vara.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Prioriterade växterna

Och solen naturligtvis. Först fick maken hjälpa mig att få ut växterna från vinterförvaringen. Nu står alla i carporten. Det kommer bli kallare men det borde gå bra under tak.

Det som är mest riskfyllt är mina persikor. Mitt surrande som bi har fungerat och persikor är på väg. De borde klara det så länge det inte blir många minus. De står skyddade för vind. Jag håller tummarna.

Några av de blivande persikorna.

Limen mår inget vidare. Den lever så jag hoppas den kommer tillbaka. För nu har den inte ett blad. Det gäller nästa för den röda citronen med. De flesta bladen var borta men tyvärr också massor av döda grenar. Den känns mer tveksam.

Limen

Gullandet är som det är, ganska torftigt. Då blir det också som det blir. Agapanthusarna som stod ute över natten i minus 10 grader har i alla fall inte dött. En var på gränsen men nya skott har tittat upp. Jag gläds åt det som ändå lyckas.

Agapanthusen till höger i bild.

Att ta ut växterna tog inte så lång tid. Särskilt inte med en stark man som hjälper till. En sak om dagen finns kvar och igår var det växterna och solen. För resten av dagen blev i solen. Även igår med shorts och linne. Det var mycket skönt att slappa i solen.

Dagens ord. Lyckosam. Jag är lyckosam.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Nu börjar det

Värmen har kommit. Inte för att stanna men jag njuter för fullt. Igår hade vi säkert 20 grader. Mycket mer i solen. Jag satt på altanen och njöt i linne och kortbyxor. Om jag gör det så är det varmt.

Jag gullade med trädgården också. Gullandet gick ut på att jag blundade för alla eklöven och såg på det som spirade. Vitlöken växer och verkar må bra. Krusbären har små musöron. Men bäst av allt är att magnolian är på gång. Den har börjat att spricka lite grann på vissa av videkissarna.

Snart full blom!

Dagens ord: Underbar/t. Jag är underbar och det är underbart ute.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Vi ligger efter i värme

Igår blev det vila hela dagen. Precis vad jag behövde efter en lång torsdag. Vi är och hälsar på hos min bror och svägerska. Igår när jag satt ute och njöt av lugnet ensam i solen blev det tydligt att vi ligger efter i värme.

Svägerskans rabatter har börjat spira på ett helt annat sätt än hemma. Även om vi inte har alla växter som är likadana så var spirandet längre gånget. Vi har inga syrener i vår trädgård hemma men jag vet ändå att det inte är gröna knoppar på buskarna hemma. Det vi har lika dock är julrosor. Svägerskans är mycket mer utslagna och pigga än mina.

En av svägerskans fina julrosor.

Det var en härlig gårdag med gott sällskap, även mitt egna ute i solen. Att spana in rabatter och våren är så bra för återhämtningen. Särskilt när det inte är egna rabatter och man också ser allt arbete som man borde hinna med.

Förutom solen och sällskapet så var maten god och att kroppen fick ta det i sin egen takt helt och hållet. En mycket lyckad fredag.

Dagens ord: Tid. Jag har tid.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Första humlan!

Nu är våren här. Igår såg jag den första humlan. Jag är så glad att vårblommorna hade flyttat ut. Humlan tyckte mycket om hyacinterna. Tulpanerna hade den lite svårare med. De hade inte slagit ut tillräckligt för att den skulle kunna komma åt det goda.

Humlan har gjort klart för mig att det är dags för vinterväxterna i förrådet att få komma ut nästa vecka. Som vanligt ska de få stå ett tag under carporten. Då är de skyddade både från eventuell frost men också vårens starka strålar. Nu är det vår!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Myran har hittat ut

Igår var det strålande sol och myran, alltså jag, hittade ut. Det var riktig vårvärme. Maken tyckte om det lite mer än mig som kunde gå ut i T-shirt. Så skönt var det inte enligt mig men solglasögonen var på i alla fall.

Maken bjöd på lunch ute. Han slog på stort och bjöd på hans stora favorit, korv med bröd. Jag fick hjälp med vårblommorna och när det var så skönt i solen så tackade jag gärna ja till hans storslagna lunch.

Vissa av blommorna är i full blom. Vissa har också slagsida för de försökt hitta till ljuset i förrådet. Nu blir de kanske chockade av allt ljus de kommer få. Det blir fint även om det varit finare (och lättare) om altangolvet varit vårstädat först. Det får bli en annan dag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Lösning till Annabelle

Jag klurar på en bra lösning till alla mina Annabelle’s. De blir både höga och får stora bollar. Av blommor. Bollar av blommor. Det är de flesta av mina hortensior jag menar. Just sorten Annabelle har blivit en favorit.

Dock så blir det lätt att de lägger sig när när det blåser eller regnar mycket. Just för att de är stora i blommorna och högt upp.

Förra året så testade jag med ett pionstöd på den största. Det blev så där. Blev alldeles för ihoptryckt. En har jag provat med stödpinnar. Går åt massor av pinnar men fungerar. En har jag försökt binda upp mellan pinnar. Är nog det som fungerat bäst.

Att uppfinningen blev bäst är för att jag kunde göra olika storlekar beroende på hur blommorna gick. Och krävde ändå inte så mycket pinnar. När den hade blad så syntes inget stöd alls. Dock lite meckigt att hålla på med.

I år tänkte jag försöka med ett tips som jag sett i en reel. Att ta ett grovmaskigt nät och sätta som en båge över hortensian. Det behövs göras snart, då man klipper bort det gamla. Nätet över och sedan växer de nya blomstänglarna igenom maskorna.

Frågan är bara hur grova maskor behövs? Och det måste vara tillräckligt stabilt för att hålla vikten på blommorna. Det ska också klaras att böjas och bara puttas ner i jorden och sitta kvar där.

Jag har hitta maskor på 5 cm x 5 cm på Biltema i galvaniserad nät. Det är det största jag hittat som borde klara mina övriga krav. Finns naturligtvis bara 10 meters rulle så det är allt eller inget på den chansningen. Vad tror du? Räcker fem centimeter för stänglarna att gå upp igenom?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Inga blommor av maken

Maken köper inte blommor åt mig. Jag kanske har fått blommor under en handfull gånger. Anledningen till att han inte köper blommor åt mig är för att han vet att jag blir mest nöjd om jag sköter själv.

Vilket oftast är medelhavsträd som behöver pysslas med på vintern. Det är han nog inte lika nöjd med. Han hjälper mig likafullt med glädje med mina träd. Det glädjer mig mer än att han kommer hem med tulpaner. Vilket han vet om.

Han vet också om att han glädjer mig med godsaker. Som i helgen när han pysslade med en av sina favoriter i hushållet så gav han mig biskvi. En av mina favoriter av kakor. Han pysslade om mig som första favorit sedan tog han hand om sin andra. Som är grillen.

Jag var nöjd med biskvin (även om mina egna är lite godare) och han var nöjd med sin grill. Maken vet hur han tar hand om mig. Han vet också hur han tar hand om grillen. Den är nu inbränd och grillades med igen efter minus och snö. Maken är nöjd över att våren är här.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.