Mikrovågsugnen har flyttat in. Vi har haft den i två nätter nu. Första natten gick smärtfritt. Maken tyckte det var väldigt bra att han flyttade in i vårt sovrum. Han kunde inte hitta några andra bra lösningar på mitt problem med kalla fötter. Detta var ju den bästa av alla.
Han påtalade också att det fanns en annan bra funktion med att ha en mikrovågsugn. Då behöver den inte vara i sovrummet. Men det är en sak vi har saknat med att inte ha mikro. Och det är att poppa popcorn. Vi värmer våra rester i ugnen och på spisen. Allt blir så mycket bättre på det sättet. Popcornen blir också fantastiskt bra på spisen. Men det blir så mycket krångligare. Och risken för att bränna vid är jättestor. (Inte för mig men för maken, en kastrull är redan sönderbränd. Då skaffade vi en särskild för popcorn.)
I mikron så går det väldigt enkelt. Vi har en silikonform som vi lägger popcornen i. Utan någon olja. Bara popcorn. De blir lika goda som om du poppar dem på spisen. Om du tänker på att du inte vilja i dig fett så är det också bättre eftersom du behöver olja på spisen. Sedan att jag har massor av smält smör på mina behöver vi inte prata om.
Popcorn har blivit mitt lördagsgodis. Jag har alltid tyckt om popcorn men nu är det godare. Sedan Tamoxifenen så är många smaker förändrade. Godis är inte så gott längre. Vilket är jobbigt när man blir godissugen. Men då fungerar det ofta att ta popcorn istället. Eftersom jag äter det ganska ofta om man jämför med innan så är mikro jättebra att ha. Bara inte i köket. Vi har ingen plats och vi vill inte ha en mikro (där).
Igår var det lördag. Igår blev det popcorn (med massor smör). Igår poppades dem i mikrovågsugnen i sovrummet. Det var jättegott. Mitt sug släppte. Vi tittade på film och hade det toppen. Sedan skulle vi lägga oss. Popcorn. Det luktar när man poppar. Kanske lite mer lukt kvar sovrummet om de poppas just där. Bara kanske. Maken har fortfarande fel. Eller? Om det varit popcorn på spis med olja så hade jag nog fått ge mig. För det blir liksom oljigt då. Som klibbar.
Men nej, jag behöver inte ge mig. Maken hade fel. Han ändrade sig och vi har nu en mikrovågsugn i sovrummet. Han är här för att stanna. Han smälter in bra och stör ingen. Lukten han avger är när vi har blivit bjudna på innehållet. Så han är välkommen att stanna. (Ett tag till.)
Idag fyller mamma år. Idag ska vi åka på födelsedagsfika hos mamma. Jag har klippt mig sedan vi sågs förra veckan. Vilket jag hoppas är bra. För hon satt och spanade på mig förra veckan. Och så säger jag att jag har satt upp håret, och ska klippa mig nästa vecka. Mammas omedelbara och felfria svar: Bra, det behövs! Hoppas hon tycker om det. Annars får jag fjäska med blåbärsbullarna som är födelsedagsfikat.
Ta hand om dig. Njut av dagen. Vi hörs imorgon.